Vänsterpartiet uteblev från möte om regeringsbildningen

Partiledarna för Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet träffades på måndagen den 9 november för att diskutera regeringsbildningen. Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar var också inbjuden men deltog inte, enligt uppgifter från personer med insyn i förhandlingarna.

Samtalet hölls på en konferensanläggning utanför Stockholm och var planerat som en längre överläggning mellan de rödgröna partierna. En källa inom Socialdemokraterna uppger att samtliga fyra partier hade bjudits in, men att Vänsterpartiet valde att inte närvara.

Enligt uppgifter från flera partikällor hade gemensamma möten mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet planerats under samtliga dagar den aktuella veckan. Alla fyra partier ska ursprungligen ha accepterat inbjudningarna.

Oenigheten uppstod efter att Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson på söndagen presenterat ett regeringsalternativ där Vänsterpartiet skulle få rollen som stödparti i stället för att ingå i regeringen. Efter beskedet uppgav källor inom flera partier att risken hade ökat för att Vänsterpartiet skulle lämna de gemensamma samtalen.

Magdalena Andersson hade redan under söndagen informerat Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet om sitt regeringsförslag. Vid den efterföljande pressträffen ville hon inte redovisa hur de andra partierna hade reagerat.

Socialdemokraternas förslag innehöll också möjligheten att ge Vänsterpartiet inflytande utan ministerposter. Magdalena Andersson beskrev vid pressträffen hur partiet skulle kunna delta i regeringens beredningsprocesser och ha tjänstemän placerade i Regeringskansliet.

Vänsterpartiets vice ordförande Ida Gabrielsson har motsatt sig en lösning där partiet ställs utanför regeringen. Hon har förklarat att kravet på ministerposter grundar sig på ett kongressbeslut som partiledningen inte har mandat att frångå under förhandlingarna.

I TV4:s Nyhetsdagen uppgav Ida Gabrielsson att planerade möten hade ställts in. Hon hänvisade till Centerpartiets hållning och anklagade partiet för att ha orsakat situationen genom att öppna för en regeringslösning som skulle kunna bli beroende av Sverigedemokraternas mandat och innebära ett byte av statsministerkandidat efter valet.

Ida Gabrielsson har samtidigt beskrivit de tidigare gemensamma förhandlingarna mellan de fyra partierna som fungerande. Hennes besked skiljer därmed mellan tidigare genomförda fyrpartisamtal och de möten som blivit föremål för oenighet efter de senaste regeringsbeskeden.

Nooshi Dadgostar har däremot förnekat att Vänsterpartiet skulle ha ställt in något möte. På frågan om partiet deltagit i de möten som det kallats till svarade hon nej. Hon hänvisade till Magdalena Anderssons besked om att Vänsterpartiet inte ska ingå i den föreslagna regeringen och ansåg att frågor om de fortsatta samtalen därför borde riktas till Socialdemokraternas partiledare.

Magdalena Andersson ville under måndagen inte heller lämna några närmare uppgifter om planeringen av partimötena. I en intervju i Sveriges Radios P1 gav hon inget uttryckligt besked om de rapporterade inställda fyrpartssamtalen.

Centerpartiets inställning till regeringsbildningen har varit en central fråga i förhandlingarna. Den 6 november meddelade partiet att det tidigare ställningstagandet mot att låta Vänsterpartiet ingå i regeringen fortfarande gäller.

Samtidigt framhöll Centerpartiet att Magdalena Andersson är partiets mest sannolika statsministerkandidat. Partiet har dock inte uteslutit ett regeringssamarbete med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Centerpartiet krävde den 6 november att både Magdalena Andersson och Moderaternas partiledare Ulf Kristersson ska presentera fullständiga regeringsalternativ. Partiet vill få besked om politiska program, vilka partier som ska utgöra regeringsunderlag och hur de föreslagna regeringarna ska kunna få stöd i riksdagen.

Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist meddelade den 8 november att partiet avvaktar med att ta ställning till Socialdemokraternas regeringsförslag tills både Socialdemokraterna och Moderaterna har redovisat sina samlade alternativ.

Motsättningarna mellan partierna har förekommit under en längre del av regeringsbildningen. Redan den 18 september förklarade Nooshi Dadgostar att hon kunde tänka sig förhandlingar mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet utan Centerpartiets deltagande.

Den 15 oktober röstade Centerpartiet nej till Magdalena Andersson i den första statsministeromröstningen. Elisabeth Thand Ringqvist motiverade beslutet med att det saknades ett konkret politiskt program med förankring i den politiska mitten. Hon framhöll samtidigt att Centerpartiet kunde acceptera en regering bestående enbart av Socialdemokraterna.

Ett senare försök att bilda en bredare regering misslyckades också. Riksdagens talman Andreas Norlén presenterade den 30 oktober Elisabeth Thand Ringqvist som statsministerkandidat för en tänkt regering med Centerpartiet, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna.

Förslaget prövades i riksdagen den 3 november men fick inte tillräckligt stöd. Socialdemokraterna hade inför omröstningen meddelat att partiet skulle rösta nej. Partiet hänvisade till att någon framförhandlad regeringsöverenskommelse inte fanns och att flera av de tilltänkta samarbetspartierna motsatte sig regeringsalternativet.

Efter omröstningen fortsatte arbetet med att undersöka förutsättningarna för en ny regering. Den 6 november meddelade Andreas Norlén att Ulf Kristerssons sonderingsuppdrag skulle förlängas med ytterligare några dagar. Uppdraget hade ursprungligen ett slutdatum den 10 november, men talmannen uppgav att ett nytt datum för avrapportering skulle presenteras senare.

Andreas Norlén förklarade samtidigt att Ulf Kristerssons formella uppdrag inte hindrar andra partier från att föra parallella regeringsförhandlingar. Partierna behöver därför inte något separat uppdrag från talmannen för att genomföra egna samtal.

Under tiden fortsätter den avgående regeringen som övergångsregering. Regeringskansliet meddelade den 17 september att den ska kvarstå fram till dess att en ny regering tillträder. Övergångsregeringens arbete är huvudsakligen begränsat till löpande och brådskande ärenden, och den får inte besluta om extra val.

Två statsministerförslag har hittills förkastats av riksdagen under regeringsbildningen efter valet 2026. Enligt Regeringskansliets redovisning av reglerna ska ett extra val utlysas om riksdagen röstar nej till talmannens förslag fyra gånger, förutsatt att ett ordinarie val inte ska hållas inom tre månader.