
AI-genererad illustration
Valmyndigheten vill ändra lagen efter sekretessproblem
Valmyndigheten vill att regeringen ändrar lagen efter att en tidigare granskning visat att skyddade personuppgifter kan röjas i samband med val. Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist uppger att myndigheten kommer att ta upp frågan med regeringen efter valet och lämna in en begäran om lagändring.
Den tidigare granskningen visade genom tester att skyddade personuppgifter kunde bli tillgängliga när myndigheter överför uppgifter mellan varandra inför valet. Valmyndigheten anger samtidigt att folkbokföringssekretess kan gälla för skyddade personuppgifter i det elektroniska röstlängdsregistret Valid, medan motsvarande folkbokföringssekretess inte gäller för uppgifter i de tryckta röstlängderna.
De tryckta röstlängderna innehåller enligt Valmyndigheten väljarnas namn, personnummer och nummer i röstlängden, utan att det framgår om en person har skyddade uppgifter. Efter valet ska de använda röstlängderna bevaras permanent av kommunerna. Valmyndighetens jurist Anna Blomberg uppgav i samband med den tidigare granskningen att myndigheten testar nya tekniska lösningar för att stärka skyddet och analyserar resultaten av försöken.
Inför valet 2026 har Valmyndigheten även infört en särskild behörighetsroll för kommunanställda som efterregistrerar förtidsröster från personer med skyddade personuppgifter. Valmyndigheten anger att högst två personer i varje kommun samtidigt får ha behörigheten och att rollen inte ger tillgång till väljarnas folkbokföringsadresser. Personer med skyddade personuppgifter tas inte heller med i de särskilda utdrag ur den preliminära röstlängden, så kallade partilängder, som partier med registrerad partibeteckning kan begära.
Problemet med att skyddade personuppgifter kan röjas i valsystemet har varit känt sedan tidigare och har tagits upp med tidigare regeringar av ansvariga myndigheter. Skatteverket uppgav i sitt budgetunderlag för 2026–2028 att omkring 34 000 personer hade skyddade personuppgifter i Sverige och att myndighetens prognos pekade på en ökning med omkring 200 procent under den kommande tioårsperioden.
Skatteverket rekommenderar myndigheter att begränsa antalet personer som har åtkomst till skyddade personuppgifter i it-system, tydligt markera uppgifternas skyddsstatus och ha rutiner för hur ett röjande ska hanteras. Skatteverket klassar både avsiktliga och oavsiktliga röjanden som personuppgiftsincidenter enligt dataskyddsförordningen.
Regeringen gav 2024 Skatteverket i uppdrag att etablera en nationell samverkansstruktur för en mer enhetlig och säker hantering av skyddade personuppgifter och att stödja andra myndigheter. Jämställdhetsmyndigheten har samtidigt regeringens uppdrag att samordna och följa upp myndigheternas arbete samt sprida kunskapsmaterial för att minska risken för röjanden. Jämställdhetsmyndighetens uppdrag ska slutredovisas den 31 mars 2027.
Den publicerade lydelsen av offentlighets- och sekretesslagen anger att sekretess inom folkbokföringen gäller för uppgifter om enskildas personliga förhållanden när det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller en närstående lider men om uppgiften röjs.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln är skriven i ett sakligt och neutralt språk utan att journalisten själv använder laddade eller värderande ord. Texten redovisar information och uppgifter från olika myndigheter och personer, tydligt angivna med källa, utan att lägga till egna spekulationer, slutsatser eller känslomässiga formuleringar. Alla potentiellt känsloladdade eller starka uttryck är återgivna som uttalanden från källor och påverkar därför inte bedömningen negativt. Det enda mindre avvikande är att stycket om problemets kännedom sedan tidigare formuleras något lite mer sammanfattande än övriga mer källhänvisade fakta, men utan att bli värderande eller spekulativt. Sammantaget framstår artikeln som mycket neutral och oberoende skrivna.
Förklaring:
Artikeln gynnar främst mitten då den understryker teknokratiska och institutionella lösningar från myndigheter för att hantera ett samhällsproblem. Problemet presenteras som ett juridiskt och administrativt dilemma som ska lösas genom lagändring och samarbete mellan statliga aktörer. Det finns viss vänsterpräglad ton i betoningen på skydd för utsatta grupper med skyddade personuppgifter och statliga åtgärder, men den dominerande tonen är pragmatisk och fokuserad på stegvisa, tekniska och formella lösningar utan idealistiska eller ideologiska utspel. Högerperspektivet är svagt då individuell ansvarsfördelning och marknadslösningar inte nämns.
Rubrik och framing:
Artikeln ramar in en problematik kring brister i skyddet av skyddade personuppgifter i valprocessen och lyfter fram Valmyndigheten, Skatteverket och Jämställdhetsmyndigheten som ansvariga för att hantera och lösa problemet.
Språk och ton:
Artikeln använder neutralt och formellt språk utan värdeladdade ord, med betoning på myndigheters initiativ och tekniska lösningar för att säkra personuppgifter.
Källbalans:
Fokus ligger på offentliga myndigheter som Valmyndigheten, Skatteverket och Jämställdhetsmyndigheten. Det saknas röster från privata aktörer eller politiska partier, vilket ger en expert- och myndighetstung bild.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln tar inte upp eventuella politiska debatter, kostnader eller alternativa lösningar som marknadsbaserade eller juridiska förändringar utanför nuvarande myndighetsramar. Perspektiv på integritetsfrågor ur individens eller politikers synvinkel saknas.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Kvinna förd till sjukhus efter misstänkt mordförsök
En kvinna i södra Stockholm fördes till sjukhus efter en misstänkt misshandel på tisdagseftermiddagen. Vid...

Singapore drar ifrån Sverige i Pisa
Singapore placerar sig åter i den absoluta toppen i Pisa 2025, samtidigt som Sverige redovisar...

Tioårige Adam skrev bok när läsresultaten föll
Svenska 15-åringar fick 466 poäng i läsförståelse i Pisa 2025, det lägsta svenska resultatet hittills....

Ronnaskolan höjer resultaten när Pisa pekar nedåt
Samtidigt som svenska 15-åringars resultat har försämrats i den senaste Pisa-undersökningen har Ronnaskolan i Södertälje...
