Singapore drar ifrån Sverige i Pisa

Singapore placerar sig åter i den absoluta toppen i Pisa 2025, samtidigt som Sverige redovisar sitt svagaste resultat hittills i undersökningen. Skillnaden är särskilt tydlig i läsförståelse, där Singapore fick 535 poäng och Sverige 466. Finland nådde 474 poäng, Danmark 460, Norge 453 och Island 422, medan OECD-genomsnittet var 463 poäng. Jämfört med Pisa 2022 minskade Sveriges resultat i läsning med 21 poäng.

Singapore blev etta i läsförståelse och tvåa i både matematik och naturvetenskap. I matematik fick Singapore 560 poäng, medan Sverige nådde 485 och OECD-genomsnittet 484. Peking, Shanghai, Jiangsu och Zhejiang i Kina låg högst med 597 poäng. I naturvetenskap fick Singapore 563 poäng, bakom de kinesiska regionernas 612. Sveriges resultat var 464 poäng, en poäng under OECD-genomsnittet på 465.

Skillnaderna syns också i andelen elever på de högsta kunskapsnivåerna. OECD konstaterade att 37 procent av eleverna i Singapore nådde nivå 5 eller 6 i matematik, jämfört med 8 procent i Sverige. I läsförståelse nådde 22 procent av de singaporianska eleverna nivå 5 eller högre, mot 8 procent i Sverige och 6 procent inom OECD. I naturvetenskap var motsvarande andelar 26 procent i Singapore, 9 procent i Sverige och 7 procent inom OECD.

Även andelen elever som klarade minst den grundläggande nivån, nivå 2, var högre i Singapore. OECD uppgav att 89 procent nådde den nivån i matematik, 86 procent i läsning och 90 procent i naturvetenskap. I Sverige var motsvarande andelar 66, 69 respektive 74 procent.

Pia Agardh och Josefine Rejler har under mer än tio år föreläst i Sverige om undervisningen i Singapore och har gjort ett stort antal besök i landets klassrum. Pia Agardh säger att de höga placeringarna inte överraskar dem. Enligt Josefine Rejler skiljer sig undervisningen bland annat genom att problemlösning får en central roll och att eleverna arbetar gemensamt med att undersöka och diskutera uppgifter i stället för att huvudsakligen arbeta individuellt efter lärarens genomgång.

Pia Agardh bedömer att arbetssättet ger eleverna ett annat sätt att närma sig problemlösning och stärker språkförståelsen även i andra ämnen. Problemlösning har också haft en central plats i Singapores officiella matematikramverk sedan 1990. Singapores utbildningsdepartement beskriver där bland annat begreppsförståelse, färdigheter, resonemang, kommunikation, modellering, metakognition och strategier för problemlösning som delar av undervisningen.

Pia Agardh och Josefine Rejler beskriver samtidigt digitala skärmar som mindre framträdande i singaporianska klassrum än i svenska. Pia Agardh uppger att digitala verktyg används, men att undervisningen i stor utsträckning bygger på böcker och konkret material. Josefine Rejler säger att skolorna är särskilt försiktiga med skärmanvändningen bland yngre elever.

Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) har efter de svenska resultaten pekat på skärmanvändningen som en möjlig förklaring till utvecklingen och beskrivit situationen som en skärmpandemi. Utbildningsdepartementet har samtidigt uppgett att OECD pekar på möjliga faktorer på flera nivåer bakom den internationella nedgången, bland annat elevers uthållighet vid komplexa uppgifter, ökad mobilanvändning och minskad läsning i samhället.

Pia Agardh avvisar samtidigt bilden av undervisningen i Singapore som präglad av tysta klassrum och sträng hierarki. Hon beskriver i stället en undervisningsmiljö med omfattande diskussioner och tillåtande lärare. Enligt Pia Agardh finns kulturella skillnader och eleverna tränas in i arbetssättet, men undervisningen är inte så tyst och hierarkisk som den ibland framställs.

OECD konstaterade samtidigt att skillnaden i naturvetenskap mellan den socioekonomiskt mest gynnade och minst gynnade fjärdedelen av eleverna i Singapore var 91 Pisa-poäng. Skillnaden hade minskat mellan 2015 och 2025 genom förbättrade resultat bland de mindre gynnade eleverna. Singapores utbildningsdepartement uppgav dock att resultatgapet mellan de högsta och lägsta tio procenten ökade i matematik, läsning och naturvetenskap mellan 2022 och 2025. Myndigheten har samtidigt uppgett att stödet till svagare och socioekonomiskt utsatta elever byggs ut genom bland annat ComLink+ och ytterligare resurser till skolor.

I det nya Pisa-området computational problem solving placerade sig Singapore på andra plats globalt, bakom Macao och före Peking, Shanghai, Jiangsu och Zhejiang. Området mäter hur elever använder beräkningstänkande och digitala verktyg för att lösa verklighetsnära problem.

Pisa är en förkortning av Programme for International Student Assessment och mäter 15-åringars kunskaper och färdigheter i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Naturvetenskap var huvudområde i Pisa 2025. Eleverna som deltog var födda 2009. OECD har det övergripande ansvaret för undersökningen, medan Skolverket ansvarar för det svenska genomförandet och den svenska rapporteringen.

OECD uppgav att omkring 760 000 elever i 91 länder och ekonomier deltog i Pisa 2025, vilket gjorde undersökningen till den största hittills. I Singapore deltog 6 551 elever vid 157 skolor. Urvalet representerade omkring 42 500 femtonåringar, motsvarande uppskattningsvis 95 procent av landets femtonåriga befolkning. OECD uppgav också att en av fem 15-åringar i OECD-länderna nu är lågpresterande samtidigt i naturvetenskap, matematik och läsning, jämfört med 16 procent i Pisa 2022.

Pisa har tidigare genomförts vart tredje år och resultaten har publicerats året därpå, normalt i december. Resultaten från Pisa 2025 publicerades för första gången i september. Framöver ska undersökningen genomföras vart fjärde år.

Skolverket uppger att Sverige i Pisa 2025 även deltar i undersökningar av elevers kunskaper i engelska och deras lärande i digital miljö. Resultaten om engelska och en svensk rapport om lärande i digital miljö ska publiceras våren 2027. Sverige deltog dessutom i en pilot med anpassade prov för elever med bland annat koncentrationssvårigheter, specifika lässvårigheter eller viss synnedsättning. Anpassningarna omfattade kortare prov, fler pauser, visuella anpassningar och uppläsning, men Skolverket valde att inte använda det anpassade provet i den ordinarie svenska Pisa 2025-studien.