Tioårige Adam skrev bok när läsresultaten föll

Svenska 15-åringar fick 466 poäng i läsförståelse i Pisa 2025, det lägsta svenska resultatet hittills. Det var 21 poäng lägre än i föregående mätning och kan enligt Anna Castberg på Skolverket jämföras med ungefär ett års kunskaper för en 15-åring. OECD-genomsnittet låg samtidigt på 461 poäng.

OECD redovisar att 69 procent av de svenska eleverna nådde minst nivå 2 i läsförståelse och att 8 procent nådde nivå 5 eller högre. Skillnaden mellan de 10 procent högst och lägst presterande svenska eleverna ökade mellan Pisa 2022 och Pisa 2025. Flickor hade dessutom 41 poäng högre resultat än pojkar i Sverige, jämfört med en genomsnittlig skillnad på 30 poäng inom OECD.

Totalt deltog 6 688 elever från 206 svenska skolor i Pisa 2025. De representerade omkring 115 600 svenska 15-åringar. Internationellt omfattade undersökningen cirka 760 000 elever i 91 länder och ekonomier, vilket enligt OECD gjorde Pisa 2025 till den största undersökningen hittills. OECD konstaterar också att andelen elever inom organisationen som presterade lågt i samtliga tre Pisa-områden ökade från 16 procent 2022 till 20 procent 2025.

Samtidigt har tioårige Adam Zitouni från Östberga i Stockholm gått från eget läsintresse till att skriva en bok på fritiden. Han började skriva många texter när han gick i årskurs 3 och bestämde sig därefter för att försöka göra en längre berättelse. Adams lärare Nathalie Vollbrecht hjälpte honom att utveckla projektet.

Adam Zitouni skrev först sidorna för hand. Nathalie Vollbrecht och Adam Zitouni gjorde även research och kontrollerade fakta tillsammans inför boken, varefter hon arbetade med honom kring språket och förklarade sina rättningar. Stockholms stadsbibliotek anger Nathalie Vollbrecht som medförfattare till boken Frank och Titanic, som gavs ut 2026 av Östbergaförlaget.

Frank och Titanic är en kapitelbok för barn och unga och handlar om en fattig pojke som reser i tredje klass på Titanic. Adam Zitouni valde ämnet eftersom han var intresserad av fartygets historia och ville berätta om den för jämnåriga. Huvudpersonen Frank hämtade han inspiration till från en pojke som funnits i verkligheten.

Stockholms stadsbibliotek redovisar två utlåningsexemplar av boken på Östberga bibliotek. Adams skola har också tagit in exemplar som andra elever kan läsa. Adam Zitouni har berättat att flera personer uppmuntrat honom att skriva ytterligare en bok och att han efter boksläppet ville fortsätta med berättelser om historiska händelser.

Hans mamma Faten Jafar blev förvånad när hon först fick veta att sonen arbetade med en bok. Hon uppgav att hon till en början inte trodde att projektet faktiskt skulle resultera i en färdig bok och beskrev stoltheten över att Adam Zitouni lyckades förena sina texter till en sammanhängande berättelse.

Under perioden då Adam Zitouni skrev boken hade han ingen telefon. Han beskriver sig själv som energisk och uppger att frånvaron av mobilen gjorde att han sökte andra aktiviteter och började ägna mer tid åt att läsa och skriva.

Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) har efter Pisa-resultatet pekat ut skärmanvändningen som ett problem och beskrivit situationen i Sverige som en skärmpandemi. Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog har samtidigt varnat för att förklara resultatet med en enda faktor som skärmar, mobiltelefoner, AI eller pandemin. Anna Olskog har i stället lyft fram mer undervisningstid, mindre undervisningsgrupper och tidiga stödinsatser.

Även bland yngre elever finns tecken på problem med läsningen. Skolverket redovisade i juni 2026 att nästan var femte svensk elev i årskurs 4 saknar grundläggande läsförståelse. I Pirls 2021 uppgav lärare att drygt tre timmar i veckan användes till läsning och läsrelaterade aktiviteter, omkring en timme mindre än 2011. Skolverket beräknar skillnaden till cirka 40 timmar under ett läsår för en elev i årskurs 4.

En majoritet av eleverna i Pirls 2021 läste mindre än 30 minuter om dagen på fritiden. Vårdnadshavare rapporterade samtidigt färre böcker i hemmen och mer sällsynta biblioteksbesök tillsammans med barnen än tidigare. Mediemyndigheten redovisade däremot att 39 procent av svenska nioåringar läste böcker eller tidningar dagligen 2024, den högsta andelen bland nioåringar sedan frågan började ställas 2012.

Regeringen antog 2026 en nationell lässtrategi för åren 2026–2031 med inriktning på barns och ungas läsförmåga och tillgång till litteratur.

Adam Zitouni rekommenderar andra barn att börja med kortare lässtunder, exempelvis omkring 20 minuter, och därefter successivt läsa mer. Han anser också att det är viktigt att välja ämnen man själv tycker är intressanta. Själv föredrar han bland annat faktaböcker och böcker om fotboll. Hans tredje råd är att fortsätta läsa och skriva om man tycker om det, oavsett vad andra anser.