Ronnaskolan höjer resultaten när Pisa pekar nedåt

Samtidigt som svenska 15-åringars resultat har försämrats i den senaste Pisa-undersökningen har Ronnaskolan i Södertälje fortsatt att höja sina skolresultat. Andelen elever i årskurs 9 med betyg i samtliga ämnen har ökat från 60 till 65 procent på ett år. Rektor Mattias Aho beskriver ett långvarigt och systematiskt kvalitetsarbete som en viktig del av utvecklingen.

OECD uppgav att 69 procent av de svenska 15-åringarna nådde minst grundläggande nivå i läsning i Pisa 2025, vilket innebär att omkring 31 procent låg under nivå 2. Motsvarande andelar som nådde minst nivå 2 var 66 procent i matematik och 74 procent i naturvetenskap. Sveriges genomsnittliga resultat sjönk jämfört med 2022 i både matematik och läsning, medan naturvetenskap låg ungefär på samma nivå. OECD konstaterade samtidigt att resultaten i alla tre ämnena hör till Sveriges lägsta i Pisa och ligger tydligt under nivåerna från 2018.

I den svenska delen av Pisa 2025 deltog 6 688 elever från 206 skolor. De representerade omkring 115 600 svenska 15-åringar. Utbildningsminister Simona Mohamsson har kopplat de svaga resultaten till en omfattande användning av skärmar bland unga. Utbildningsdepartementet har efter resultaten meddelat att regeringen vill lägga större vikt vid grundläggande kunskaper, fler böcker och färre skärmar i klassrummen. Departementet har också hänvisat till att OECD pekar på bland annat ökad mobilanvändning och minskad läsning som faktorer som kan påverka utvecklingen.

På Ronnaskolan har arbetet med resultaten pågått under lång tid. Mattias Aho uppger att förändringsarbetet inleddes redan 2011 efter omfattande kritik från Skolinspektionen. Södertälje kommun har senare beskrivit flera åtgärder, bland annat täta möten med elever som saknade behörighet, ett tvålärarsystem och en gemensam struktur för undervisningen. Två lärare i varje klassrum infördes 2015 som en av flera insatser.

Utvecklingen har också synts över längre tid. Med hänvisning till Skolverkets statistik uppgavs andelen elever på Ronnaskolan som var behöriga till gymnasiet ha ökat från 56,7 procent läsåret 2010/2011 till 78,5 procent läsåret 2018/2019. Södertälje kommun har vid ett tidigare resultatlyft redovisat att andelen elever med godkända resultat i årskurs 9 steg från 54 till 74 procent på ett år.

Kommunens samtliga kommunala förskolor och skolor arbetar efter en gemensam modell för systematiskt kvalitetsarbete som bygger på resultat, analys och utveckling. Analysen ska förklara varför resultaten ser ut som de gör och därefter ligga till grund för vilka åtgärder som väljs. På Ronnaskolan innebär arbetet enligt Mattias Aho bland annat tätare uppföljning av elevernas resultat, analys av undervisningen, lektionsbesök från skolledningen och att lärare granskar varandras arbete.

Svenskläraren Mikaela Chabo framhåller att lärarna också måste granska den egna undervisningen när elever inte når målen. Samtidigt håller skolan fast vid höga krav på eleverna och vill inte sänka förväntningarna. Läraren Therese Ekström-Ljung beskriver målet som att varje elev ska utvecklas så långt som möjligt, där en elevs steg från F till E kan vara en lika betydelsefull prestation som ett högsta betyg för en annan.

Mikaela Chabo undervisar i svenska och svenska som andraspråk på högstadiet och utsågs 2026 till Årets lärare i Södertälje efter elva år på Ronnaskolan. Inför Lärargalan samma år hade 5 340 nomineringar skickats in. Redan 2013 beskrevs hon som högstadielärare i svenska som andraspråk på skolan, där omkring en fjärdedel av de då 785 eleverna hade varit i Sverige i mindre än två år.

Läsningen har fått särskilt fokus på skolan. Therese Ekström-Ljung anser att ungdomar generellt ägnar för mycket tid åt att scrolla och för lite åt att läsa. Ronnaskolan prioriterar därför fysiska böcker framför läsning på dator under lektionerna. Personalen betonar samtidigt att skolans möjligheter har gränser och att vårdnadshavare också har ett ansvar för barnens vanor efter skoldagens slut.

Skolan arbetar även med miljön utanför själva undervisningen. Lärare möter elever när de kommer på morgonen och personal finns ute under rasterna. Mikaela Chabo beskriver att lärarna kan ta sina raster ute bland eleverna. Klassrummen hålls enligt personalen i gott skick och skolan har satsat på miljöer där eleverna ska vilja vara. Lärarna uppger att detta hänger samman med lugnare raster och större studiero på lektionerna.

De lokala resultaten ska samtidigt ses mot stora nationella skillnader mellan skolor. Skolverkets statistik för våren 2025 visade att det genomsnittliga meritvärdet var 40,7 poäng lägre på skolor i områden med stora socioekonomiska utmaningar än på skolor i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Skillnaden i gymnasiebehörighet mellan dessa områdestyper var 16,4 procentenheter.

Mattias Aho anser att ansvaret för elevernas kunskapsutveckling måste delas av flera aktörer och att arbetet inte kan bäras av en enskild person. Mikaela Chabo avvisar samtidigt beskrivningen av dagens elever som en förlorad generation. Personalens återkommande hållning är att eleverna ska mötas av både stöd och höga förväntningar, oavsett var de bor, och att elever i Ronna ska ha samma möjligheter att lyckas som elever i Stockholms innerstad.