Valmyndigheten utreder risk för röjda skyddsuppgifter

Valmyndigheten utreder tekniska lösningar efter att skyddade personuppgifter kunnat röjas när uppgifter överförs mellan myndigheter inför valet. Anna Blomberg, jurist vid Valmyndigheten, uppger att hanteringen är komplex och att sekretesskyddet inte följer med genom hela informationskedjan.

Valmyndigheten genomför nu försök med nya tekniska lösningar och analyserar resultaten innan myndigheten tar ställning till vilka ytterligare åtgärder som kan behövas. Problemet med att skyddade personuppgifter kan röjas i samband med val har varit känt under lång tid och har tidigare lyfts till regeringar av ansvariga myndigheter.

Efter Europaparlamentsvalet 2024 uppgav Valmyndigheten att drygt 30 000 personer hade skyddade personuppgifter. Tillsammans med Skatteverket hanterade myndigheten uppskattningsvis 4 500 röstkort för personer som fick sin post genom Skatteverkets förmedlingsuppdrag, jämfört med omkring 50 röstkort vid valen 2022.

I samma erfarenhetsrapport uppgav Valmyndigheten att numret på röstningslokalen skrivs på kuvertet vid förtidsröstning. Det kan göra det möjligt att fastställa var en väljare med skyddade personuppgifter har förtidsröstat.

Inför valet 2026 anger Valmyndigheten att endast särskilt utsedda skyddsadministratörer hos Valmyndigheten och länsstyrelserna får se skyddade personuppgifter i röstlängdsregistret och skriva ut dubblettröstkort för dessa väljare. Den 6 maj 2026 meddelade myndigheten också att ett särskilt informationsbrev hade tagits fram för väljare med skyddade personuppgifter. Socialförvaltningar och skyddade boenden uppmanades bland annat att sprida informationen.

Valmyndigheten anger samtidigt att personer med skyddade personuppgifter får förtidsrösta i vilken förtidsröstningslokal som helst i Sverige och att de inte behöver ha med sig sitt röstkort.

Skatteverket rekommenderar att myndigheter tydligt markerar skyddade personuppgifter i sina it-system, begränsar åtkomsten och har rutiner för hur ett röjande ska hanteras. Skatteverket klassar både avsiktliga och oavsiktliga röjanden som personuppgiftsincidenter enligt EU:s dataskyddsförordning.

Riksrevisionen konstaterade 2024 att 32 procent av 179 tillfrågade statliga myndigheter hade uppgett brister i hanteringen av skyddade personuppgifter under de tre föregående åren. Bristerna hade bland annat kopplats till mänskliga misstag, rutiner, it-system och informationsöverföring mellan verksamheter.

Riksrevisionen uppgav också att 37 procent av deltagarna i en enkätundersökning som Skatteverket genomförde 2022 hade fått sina skyddade personuppgifter röjda någon gång. En femtedel uppgav att de hade utsatts för hot eller våld till följd av ett sådant röjande.

Regeringen gav i januari 2024 Skatteverket i uppdrag att etablera en nationell samverkansstruktur för en mer enhetlig, säker och effektiv hantering av skyddade personuppgifter samt förbättrad informationsspridning och dialog mellan myndigheter. I juni samma år uppgav regeringen att den i stort instämde i Riksrevisionens kritik och att flera myndighetsuppdrag hade beslutats för att stärka säkerheten.

Jämställdhetsmyndigheten har sedan augusti 2023 regeringens uppdrag att samordna och följa myndigheternas arbete med skyddade personuppgifter och sprida kunskapsmaterial för att förhindra röjanden. Uppdraget ska slutredovisas den 31 mars 2027.

Valprövningsnämnden fastställde efter valen 2022 att skyddad folkbokföring kan medföra att en persons rösträtt och valbarhet i kommun- och regionval knyts till den skyddade folkbokföringsorten i stället för den faktiska bostadsorten.