Valmyndigheten rustar för cyberattacker och störningar

Valmyndigheten förbereder höstens val för allt från cyberangrepp och desinformation till elavbrott, skogsbränder och mänskliga misstag. Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten, uppger att myndigheten arbetar med tre huvudsakliga typer av risker: antagonistiska hot, olyckor och naturhändelser samt organisatoriska problem som resursbrist eller fel i valarbetet.

Säkerhetspolisen bedömer att hot, sabotage och desinformation riktade mot svenska val har blivit en större risk sedan 2018. Inför valet den 13 september pekas Ryssland särskilt ut som en främmande makt med intresse av att påverka Sverige, bland annat genom verksamhet som kan skapa splittring inom Nato eller minska stödet till Ukraina. Säkerhetspolisen uppger samtidigt att Ryssland, Kina och Iran är de största statliga säkerhetshoten mot Sverige och att deras verksamhet bland annat omfattar underrättelseinhämtning, dolda påverkansaktiviteter och cyberangrepp.

Även våldsbejakande extremistmiljöer följs inför valet. Säkerhetspolisen uppger att aktiviteten i sådana miljöer erfarenhetsmässigt brukar öka under valår, främst inom våldsbejakande höger- och vänsterextremism. Myndigheten bedömer dock inte att själva valet för närvarande är ett utpekat mål för dessa miljöer.

Valmyndigheten räknar också med risker som inte har samband med avsiktliga angrepp. Anna Nyqvist uppger att myndigheten bland annat har beredskap för skogsbränder som kan fortsätta in i september och för elavbrott som orsakas av andra förhållanden än antagonistisk påverkan.

Kommuner och länsstyrelser, som ansvarar för delar av röstningen och rösträkningen, får inför valet utbildning och vägledning från Valmyndigheten. Myndigheten ger bland annat råd om rekrytering av röstmottagare och rösträknare. En person som själv kandiderar på en valsedel bör enligt råden inte hantera röster på ett sätt som kan skapa problem för förtroendet för valhanteringen.

Sedan den 1 december 2025 gäller dessutom en ny bestämmelse i vallagen. Regeringen uppger att kommuner, länsstyrelser och svenska utlandsmyndigheter med röstningslokaler skyndsamt måste rapportera incidenter till Valmyndigheten om de kan påverka genomförandet av valet.

Valmyndigheten organiserar också ett permanent nationellt valnätverk. Regeringen uppger att bland andra Säkerhetspolisen, Polismyndigheten, Myndigheten för psykologiskt försvar, Myndigheten för civilt försvar, Nationellt cybersäkerhetscenter, länsstyrelserna, Post- och telestyrelsen och Skatteverket deltar i nätverket.

Polismyndigheten hanterar valet 2026 som en nationell särskild händelse. Enligt Polismyndigheten finns en regional stab i varje polisregion och arbetet stöds och samordnas av en nationell stab. När den särskilda händelsen inleddes uppgav Polismyndigheten att det instabila omvärldsläget gör att polisregionerna ska kunna genomföra operativa åtgärder utifrån lokala problembilder redan innan valrörelsen går in i sin mest intensiva fas.

Ett återkommande tekniskt hot är överbelastningsattacker mot Valmyndighetens webbplats. Sådana attacker förekom vid valen 2018 och 2022. Anna Nyqvist uppger att cyberattacker inträffar i samband med nästan varje val. Arbetet inom cyberarbetsgruppen leds av Nationellt cybersäkerhetscenter, som är en del av FRA.

FRA uppger att Myndigheten för civilt försvars cyberverksamhet flyttades till FRA den 1 juli 2026. Därmed samlades ytterligare nationella cybersäkerhetsfunktioner inom Nationellt cybersäkerhetscenter, som bland annat arbetar med Sveriges samlade cyberberedskap.

Desinformation är ytterligare ett område som myndigheterna förbereder sig för. Felaktiga uppgifter kan exempelvis gälla när vallokaler stänger eller påståenden om händelser i en vallokal. Anna Nyqvist uppger att även korrekt information kan få en omfattande spridning och framstå som mer betydelsefull än den faktiskt är.

Myndigheten för psykologiskt försvar uppger att AI-genererad vilseledande information blir vanligare i samband med val. Sådant material kan enligt myndigheten användas av främmande makt eller andra hotaktörer för att påverka informationsflödet. Myndigheten har också tagit fram ett digitalt kommunikationspaket som kommuner och regioner kan använda i arbetet mot otillbörlig valpåverkan och vilseledande information.

Anna Nyqvist bedömer att det höga svenska förtroendet för valsystemet gör det svårare för falska uppgifter och rykten att få fäste. Hon beskriver situationen som tydligt annorlunda än i USA, där president Donald Trumps falska påståenden om att presidentvalet 2020 blev stulet har bidragit till en omfattande misstro mot valsystemet. Samtidigt uppger Anna Nyqvist att länder i dag arbetar mer med valsäkerhet och kvalitet i valgenomförandet.

Försök att påverka ett val kan bland annat bestå av främmande makts agerande, hot mot valarbetare, angrepp mot IT-system eller falsk information om när, var och hur röster kan lämnas. Det kan även handla om försök att hindra eller avskräcka väljare från att rösta. Sådana hot kan syfta till att störa valgenomförandet, minska valdeltagandet eller skada förtroendet för processen och resultatet.

Valadministrationen inför samtidigt ny teknik. Valmyndigheten uppger att förtidsröstningen 2026 för första gången använder digitala väljarförteckningar, datorer och skannrar. Själva röstningen sker fortfarande med pappersvalsedlar. På regeringens uppdrag ska Valmyndigheten även genomföra försök med digitala röstlängder i ett mindre antal vallokaler under valet och därefter analysera de tekniska, rättsliga och administrativa förutsättningarna.

OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, ODIHR, genomförde en behovsbedömning i Sverige den 5–7 maj 2026. Organisationen beslutade därefter att inte rekommendera någon egen valobservationsinsats inför valet den 13 september. Valmyndigheten uppger att bedömningen byggde på möten med bland andra myndigheter, politiska partier, medier och civilsamhället och att de aktörer ODIHR träffade uttryckte ett högt förtroende för att den svenska valadministrationen kan genomföra valen oberoende och transparent.