Vaccinskepsis kopplas till andlighet och politisk misstro

Vaccinskepsis i Sverige kan enligt etnologen Mia-Marie Hammarlin vid Lunds universitet ta sig olika uttryck. I hennes forskning framträder dels personer vars motstånd hänger samman med andlighet, föreställningar om naturlig hälsa och en vilja att undvika ämnen som uppfattas som främmande för kroppen, dels grupper där politisk och institutionell misstro spelar större roll.

Mia-Marie Hammarlin genomförde under covidpandemin djupintervjuer med svenska vaccinmotståndare. Lunds universitet uppger att hennes fyraåriga forskningsprojekt pågick 2020–2023, finansierades av Riksbankens Jubileumsfond och även undersökte hur diskussioner om vaccination uppstår och sprids på internet. I forskningen såg Mia-Marie Hammarlin att beslut om att avstå från vaccination för egen del eller för sina barn ofta kunde kopplas till föreställningar om kroppen som naturligt fullständig och till en strävan efter ett hälsosamt och rent liv.

Att det aktuella mässlingsutbrottet har kopplats till festivalen Urkult, som bland annat besöks av personer ur alternativa miljöer, är därför inte oväntat för Mia-Marie Hammarlin. Enligt henne finns det bland vissa vaccinmotståndare en uppfattning om att kroppen inte bör tillföras yttre ämnen som betraktas som skadliga. I samma föreställningsvärld kan mässling ses som en naturlig sjukdom som skulle kunna stärka immunförsvaret om den genomgås i barndomen. Den uppfattningen saknar stöd i forskningen.

Folkhälsomyndigheten uppgav den 20 augusti att 24 personer hade bekräftats smittade i det Urkultkopplade mässlingsutbrottet. Fallen fanns då i nio regioner och en stor majoritet av de smittade var ovaccinerade. Region Jämtland Härjedalens smittskyddsläkare Annika Ersson uppgav den 21 augusti att samtliga fem då konstaterade mässlingsfallen i länet gällde personer som hade besökt Urkult. Regionen såg samtidigt ett ökat intresse för att kontrollera vaccinationsskyddet.

I Sverige ligger vaccinationstäckningen mot mässling på omkring 95 procent, enligt Folkhälsomyndigheten. Världshälsoorganisationen WHO uppger att minst 95 procents täckning med två doser mässlingsvaccin krävs för tillräcklig befolkningsimmunitet och för att eliminering av sjukdomen ska kunna upprätthållas. Folkhälsomyndigheten uppger också att allmän vaccination mot mässling började erbjudas i Sverige 1971 och att tvådosvaccination infördes 1982. Därmed kan vissa personer som är födda på 1970-talet och uppvuxna i Sverige endast ha fått en dos.

Mia-Marie Hammarlin betonar samtidigt att svenska vaccinmotståndare utgör en liten minoritet. En annan typ av vaccintvekan har kopplats till politiska uppfattningar och missnöje med samhällsinstitutioner. En studie som SOM-institutet i Göteborg publicerade 2022 visade att personer som generellt var mer missnöjda med hur den svenska demokratin fungerar också var mindre benägna att ta vaccin mot covid-19. Tveksamheten var störst bland manliga sympatisörer till Sverigedemokraterna.

Forskarna Johannes Lindvall och Björn Rönnerstrand uppgav i sin studie om svensk vaccintvekan att analysen byggde på två representativa svenska undersökningar från 2020. De fann att den största tveksamheten fanns i grupper där låg upplevd personlig hälsorisk kombinerades med politiska och ideologiska uppfattningar som var förknippade med vaccinmotstånd.

Mia-Marie Hammarlin ser en gemensam nämnare mellan grupperna i form av kritik mot den moderna medicinens begränsningar när det gäller att hjälpa människor med lidande. I en sakkunniggranskad studie från 2023 fann Mia-Marie Hammarlin tillsammans med Dimitrios Kokkinakis och Lars Borin att svensk tvekan inför covidvaccin bland annat uttrycktes genom rädsla för att den egna kroppen skulle utsättas för medicinska experiment och oro för att själv skadas av medicinen.

I en studie publicerad 2024 uppgav Mia-Marie Hammarlin och hennes forskarkollegor att deras analys av svenskspråkiga inlägg om mRNA-vaccin visade att vaccinrykten inte främst kunde förklaras av okunskap. Forskarna kopplade i stället en stor del av uttrycken till misstro mot den etablerade positiva bilden av den nya vaccintekniken.

Mia-Marie Hammarlin pekar också på utvecklingen i USA, där antivaccinationsrörelsen enligt henne har en tydlig politisk prägel. Hon hänvisar till statistik som visat en högre covidrelaterad dödlighet bland republikaner och kopplar detta till lägre vaccinationsgrad i gruppen. USA:s smittskyddsmyndighet CDC uppgav den 2 juli 2026 att 2 170 bekräftade mässlingsfall hade rapporterats i landet under året.

CDC uppger dessutom att täckningen för MPR-vaccin bland amerikanska förskoleklassbarn sjönk från 95,2 procent läsåret 2019–2020 till 92,5 procent 2024–2025. Det motsvarade omkring 286 000 barn som saknade det vaccinationsskydd som behövs mot mässling.

När vårdpersonal möter personer som tvekar inför vaccination anser Mia-Marie Hammarlin att förståelse och respekt är centralt. Hon framhåller att det kan vara svårt för enskilda att avgöra vad som är tillförlitlig information och att sökningar om vaccinationsbiverkningar snabbt kan leda vidare till stora mängder oroande material. Enligt Mia-Marie Hammarlin kan ett respektfullt bemötande från läkare och annan vårdpersonal därför vara betydelsefullt i sådana samtal.