Utlandssvenskarnas röster kan avgöra jämnt riksdagsval

Antalet röstberättigade svenskar som är bosatta utomlands är rekordstort inför årets riksdagsval. Valmyndigheten fastställde att 226 906 utlandssvenskar fanns bland de röstberättigade på kvalifikationsdagen den 14 augusti 2026. Totalt omfattar röstlängden 8 046 725 personer. Gruppen har ökat med omkring 24 procent jämfört med föregående val.

Utlandsrösterna kan få betydelse om valresultatet blir jämnt. Den senaste mätningen från Demoskop visade en skillnad på 2,5 procentenheter mellan blocken. Henrik Ekengren Oscarsson, valforskare vid Göteborgs universitet, bedömer att utlandssvenskarna kan bli avgörande vid ett mycket jämnt resultat.

Valdeltagandet bland utlandssvenskar var 32 procent i riksdagsvalet 2022. Om ungefär lika många röstar i år motsvarar det drygt 70 000 röster, vilket enligt Henrik Ekengren Oscarsson kan jämföras med omkring 2,3 riksdagsmandat. Han framhåller samtidigt att det i efterhand är svårt att slå fast vilken väljargrupp som faktiskt avgjort ett jämnt val.

Sverigedemokraterna har inför årets val genomfört sin första organiserade kampanj riktad särskilt till svenskar bosatta utomlands. Partisekreteraren Mattias Bäckström Johansson uppger att satsningen omfattar flera miljoner kronor och beskriver den som historisk. Riksdagsledamöter har bland annat rest till spanska solkusten, där partiet även har satt upp valaffischer.

Partiet har också bildat en arbetsgrupp med inriktning på svenskar i Thailand och gjort postutskick till svenskar på flera håll i världen. I samband med kampanjen har Sverigedemokraterna även ordnat busstransporter där deltagare har kunnat lyssna på partiets ledamöter under färden och därefter ta sig till en röstningslokal.

Mattias Bäckström Johansson uppger att det varit tydligt för deltagarna vilket parti som stått bakom transporterna. Han beskriver upplägget som att deltagarna först träffat och lyssnat på partiets ledamöter och därefter kommit fram till platsen för röstning.

Flera andra partier har också riktat aktiviteter mot utlandssvenskar. Miljöpartiet och Moderaterna kampanjade bland svenskar i London, och valdebatter för svenska väljare arrangerades i Svenska kyrkan i Paris. Henrik Ekengren Oscarsson uppger att svenska partier sedan tidigare brukar söka upp större grupper av svenskar i bland annat London, Paris, New York och Marbella. Enligt honom kan partiernas närvaro samtidigt bidra till att fler blir uppmärksamma på att det är val, även bland väljare som stödjer andra partier.

I Thailand genomförde Sveriges ambassad förtidsröstning på Dusit Thani Pattaya den 2–5 september 2026, med flera röstningstillfällen varje dag. Marbella, London, New York, Paris och Pattaya är några av de platser där många svenska väljare utomlands finns eller där partier riktat sina aktiviteter.

Regeringen har inför valet genomfört åtgärder för att öka valdeltagandet bland utlandssvenskar. Insatserna har bland annat omfattat förenklade möjligheter att rösta, bättre tillgänglighet till röstningslokaler och mer information om valet. Valmyndigheten fick också i uppdrag att skicka riktad information till samtliga utlandssvenskar som under de senaste 15 åren hade fallit ur röstlängden.

Svenskar i Världen uppgav efter en undersökning inför valet att nästan hälften av de svarande inte kände till, eller var osäkra på, kravet att utlandssvenskar behöver återanmäla sig till röstlängden vart tionde år. Anna Nyqvist på Valmyndigheten uppgav samtidigt att 13 procent av brevrösterna från utlandet under föregående riksdagsval underkändes på grund av formella fel. Hon beskrev den andelen som för hög.

Henrik Ekengren Oscarsson uppger att utlandssvenskar historiskt har röstat mer åt det borgerliga hållet än åt det rödgröna. I den senaste undersökningen av gruppens partisympatier, som gjordes 2014, fick Moderaterna 37 procent. Det var mer än dubbelt så högt som partiets stöd i de aktuella opinionsmätningarna inför årets val.

Utlandsrösterna särredovisas inte i det slutliga valresultatet. En del av rösterna från utlandet räknas redan under valnatten och andra först under dagarna därefter. Henrik Ekengren Oscarsson konstaterar därför att det kan vara svårt att fastställa om just utlandssvenskarna blev den grupp som avgjorde valet. Han jämför antalet utlandsröster med andra stora väljargrupper och framhåller att flera grupper på motsvarande sätt skulle kunna beskrivas som avgörande vid ett mycket jämnt resultat.