Omvärlden följer Sveriges jämna val och småpartier

Det svenska riksdagsvalet uppmärksammas brett internationellt, där migration, skjutvapenvåld, ekonomiska skillnader och Sverigedemokraternas utveckling hör till frågorna som lyfts. Mer än åtta miljoner personer är röstberättigade och väljer de 349 ledamöterna i riksdagen, som därefter avgör vem som kan bli statsminister. Flera utländska medier beskriver samtidigt Liberalernas resultat som en möjlig nyckelfaktor för regeringsbildningen.

Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna hade före valet enats om att stödja Ulf Kristersson som statsminister om deras sida får möjlighet att bilda regering, uppgav Reuters på valdagen. På oppositionssidan finns samtidigt motsättningar mellan partierna i bland annat migrations-, skatte- och kärnkraftsfrågor. Reuters bedömde att dessa skillnader kan försvåra en regeringsbildning även om Magdalena Anderssons möjliga regeringsunderlag får flest mandat.

Liberalernas ställning har fått särskild uppmärksamhet. Novus mätte partiet till 4,7 procent den 11 september, jämfört med 5,8 procent den 9 september, och institutet bedömde nedgången som statistiskt säkerställd. Le Monde beskrev Liberalernas återhämtning under valrörelsens slutskede som en viktig del av högersidans uppgång och återgav Simona Mohamssons varningar om att regeringssidans möjlighet att behålla makten är beroende av att Liberalerna stannar kvar i riksdagen. The Guardian pekade dagen före valet även ut Centerpartiet och Vänsterpartiet som småpartier vars resultat kan få stor betydelse för regeringsbildningen och uppgav att förtidsröstningen låg på rekordnivåer.

Sverigedemokraternas ställning är ett annat återkommande tema i den internationella rapporteringen. Partiet fick 20,5 procent i riksdagsvalet 2022 och blev då Sveriges näst största parti. Nicholas Aylott, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, sade till BBC att ett regeringsinträde för Sverigedemokraterna skulle vara ytterligare ett stort steg i normaliseringen av partiet. Han framhöll samtidigt att frågan inte är den viktigaste för väljarna, men att den ändå kan få betydelse för valresultatet.

New York Times har uppmärksammat både utvecklingen av skjutvapenvåldet och att Sverige har ett stort antal miljardärer i förhållande till befolkningens storlek. Tidningen noterade också att frågor som präglade valrörelsen 2022 har fått mindre utrymme i årets val. En seger för högersidan beskrevs som en omfattande politisk förändring eftersom Sverigedemokraterna har utlovats ministerposter.

Jämförelser görs också med delstatsvalet i Sachsen-Anhalt i Tyskland den 6 september 2026. Delstaten är indelad i 41 valkretsar och AfD fick slutligen 43,8 procent av rösterna, mer än dubbelt så mycket som partiets tidigare resultat där. AfD saknade trots valframgången egen majoritet. Partiets toppkandidat Ulrich Siegmund sade efter valet att partiet skulle försöka hitta samarbeten för att skapa en regeringsmajoritet. Förbundskansler Friedrich Merz sade efter resultatet att hans CDU hade skakats i grunden.

Även frågan om utländsk påverkan har funnits i bakgrunden inför det svenska valet. Myndigheten för psykologiskt försvar redovisade i en undersökning att 64 procent av svenska vuxna bedömde det som mycket eller ganska sannolikt att utländska aktörer försöker påverka Sverige under 2026. Myndigheten identifierade dessutom nätverket Holiday, som omfattade omkring 1 200 falska konton på X och stod bakom mer än 50 000 inlägg, kommentarer och delningar under 2025 och 2026. Myndigheten kopplade inte nätverket direkt till årets svenska val.