Ekonomer pekar ut stora utmaningar efter valet

Den regering som tillträder efter valet får hantera en svensk ekonomi där konjunkturen är på väg att stärkas, samtidigt som flera långsiktiga frågor återstår. Robert Bergqvist, seniorekonom hos SEB, bedömer att utgångsläget är relativt gynnsamt men framhåller att utvecklingen i omvärlden kan få stor betydelse. Han pekar på att både den nuvarande och den föregående regeringen har ställts inför internationella störningar som han inte har sett motsvarigheter till under sina 40 år som ekonom.

EU-kommissionen räknade i sin vårprognos med att Sveriges BNP växer med 1,8 procent under 2026 och 2,2 procent under 2027. Arbetslösheten väntas samtidigt minska från 8,5 procent 2026 till 7,9 procent 2027. Riksbanken har en styrränta på 1,75 procent från den 26 augusti 2026 och har framhållit att räntebanan kan behöva justeras när ny information om svensk ekonomi och omvärlden kommer.

Robert Bergqvist beskriver geopolitik, säkerhetspolitik och förändringar i det internationella handelssystemet som centrala utmaningar. Han pekar särskilt på USA:s president Donald Trumps tullutspel och bedömer att dagens problem skiljer sig från tidigare regionala eller branschspecifika kriser genom att de påverkar stora delar av världsekonomin. Klimatförändringarna och Donald Trumps påverkan på handel och internationella relationer beskriver Bergqvist som frågor på systemnivå.

Efter de senaste årens stora satsningar på det svenska försvaret anser Robert Bergqvist att Sverige också behöver investera betydligt mer i teknologi och artificiell intelligens för att minska avståndet till USA och Kina. Regeringen fastställde i februari 2026 målet att Sverige ska tillhöra världens tio främsta länder inom AI. Strategin omfattar bland annat effektivare offentlig förvaltning, bättre förutsättningar för forskning och tydligare regler för företag.

Internationella valutafonden bedömde i juli att omkring hälften av den svenska arbetskraften kan gynnas av användningen av AI, medan ungefär en femtedel bedöms vara särskilt sårbar för omställningen. Internationella valutafonden pekade samtidigt på långsammare produktivitetstillväxt och en åldrande befolkning som faktorer som väntas begränsa Sveriges ekonomiska tillväxt på medellång sikt.

Produktivitetskommissionen har lämnat flera förslag som berör samma områden. I slutbetänkandet föreslogs bland annat effektivare yrkes- och vuxenutbildning, ett förenklat FoU-avdrag, bättre tillgång till data för digitalisering och AI samt åtgärder mot konkurrensproblem.

Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank, pekar ut den svenska konkurrenskraften som en av de största ekonomiska frågorna för nästa regering. Hon framhåller att Kina har tagit marknadsandelar inom områden där Sverige och andra europeiska länder tidigare haft starka positioner och samtidigt utvecklat nya produkter, däribland solceller och batterier för elbilar.

Susanne Spector bedömer att frågan behöver hanteras både nationellt och på europeisk nivå. Hon anser också att politiken bör flytta fokus från kortsiktiga stimulanser till mer långsiktiga åtgärder för svensk och europeisk konkurrenskraft. OECD har i sin senaste strukturella bedömning av Sverige bland annat pekat ut bostadsmarknaden och långsamma planeringsprocesser som hinder för tillväxt och arbetskraftsrörlighet. OECD konstaterade också att de svenska hyresregleringarna är de mest omfattande inom organisationen.

Nordeas chefsekonom Annika Winsth efterlyser också ett längre perspektiv i den ekonomiska politiken. Hon är kritisk till att valrörelsen i stor utsträckning har handlat om hushållens ekonomi och framhåller att hushållen har stark köpkraft. Enligt Annika Winsth borde större uppmärksamhet i stället riktas mot hur Sverige långsiktigt ska rustas för de ekonomiska utmaningar som väntar.

Fredrik NG Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet, framhåller att Sverige fortfarande har starka offentliga finanser men samtidigt lånar stora belopp under 2026. Han bedömer att upplåningen fortfarande ligger inom EU:s regler men att Sverige troligen bryter mot det egna finanspolitiska ramverket. Han beskriver ändå Sveriges läge som betydligt starkare än situationen i bland annat Frankrike och Tyskland.

EU-kommissionen beräknade att underskottet i de svenska offentliga finanserna ökar till 2,8 procent av BNP under 2026. Den offentliga bruttoskulden beräknas samtidigt stiga från 35,1 procent av BNP 2025 till 37,7 procent 2027. Fredrik NG Andersson ser inte utvecklingen som ett akut problem, men pekar på att stora framtida utgifter väntar inom bland annat försvar, klimatomställning och en åldrande befolkning.

Försvarsanslagen uppgår enligt regeringen till 175 miljarder kronor under 2026, vilket är 26,6 miljarder kronor mer än under 2025. Regeringen beräknar att Sveriges försvarsutgifter motsvarar 2,8 procent av BNP enligt Natos redovisningsmetod.

Klimatomställningen är ytterligare en ekonomisk utmaning. Naturvårdsverket bedömde i sitt underlag till regeringens klimatredovisning 2026 att nuvarande styrmedel inte räcker för att Sverige ska nå de nationella klimatmålen eller landets klimatåtaganden inom EU. Naturvårdsverket redovisade samtidigt att jordbruket stod för 21 procent och arbetsmaskiner för 11 procent av utsläppen inom den svenska ESR-sektorn 2025, två områden där myndigheten ser fortsatta svårigheter att minska utsläppen.

Fredrik NG Andersson pekar även på arbetsmarknaden som en betydande utmaning. Han beskriver den svenska modellen som inriktad på att arbetslösa aktivt ska söka arbete, medan personer som står långt från arbetsmarknaden i vissa andra länder i större utsträckning lämnar arbetskraften och därmed inte längre räknas som arbetslösa.

SCB redovisade 550 000 arbetslösa personer under andra kvartalet 2026, motsvarande 9,4 procent utan säsongrensning. Det säsongrensade och utjämnade arbetslöshetstalet var 8,7 procent. Arbetsförmedlingen bedömde i sin vårprognos att i genomsnitt 349 000 personer, motsvarande 6,5 procent, kommer att vara inskrivna som arbetslösa under 2026 och att långtidsarbetslösheten förblir hög även när konjunkturen stärks.

Fredrik NG Andersson framhåller att personer med utbildning och goda språkkunskaper har relativt lätt att få arbete och att Sverige samtidigt har en av Europas högsta sysselsättningsnivåer sett till befolkningen. Han pekar däremot på bristen på enklare arbeten med lägre krav på språkkunskaper som en faktor bakom den höga arbetslösheten bland personer som står längre från arbetsmarknaden.