Slutligt valresultat kan dröja en vecka

Det preliminära resultatet i riksdagsvalet börjar räknas när vallokalerna stänger klockan 20 på söndagen. Om skillnaderna mellan partier och block är stora kan valutgången framstå som tydlig redan under valnatten, men vid ett jämnt resultat kan de röster som återstår att räkna få betydelse.

Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, uppger att omkring tre procent av rösterna normalt återstår när valnatten är över. Han beskriver därför dagarna efter valet som en period där mandatfördelningen kan förändras när fler röster räknas.

Valmyndighetens pressekreterare Lars Aden Lisinski uppger att ett tydligt preliminärt resultat vid ett mycket jämnt val kan dröja till onsdagen eller torsdagen. Då räknas bland annat sena förtidsröster och utlandsröster som inte hunnit ingå under valnatten.

Valmyndigheten meddelade att 3 012 750 väljare hade förtidsröstat till och med den 10 september. Det var 21 procent fler än vid motsvarande tidpunkt inför riksdagsvalet 2022. Förtidsröster som lämnats före helgen finns normalt i väljarnas vallokaler under valdagen, medan fler sena röster kan behöva räknas på onsdagen.

Henrik Ekengren Oscarsson uppger att valadministrationen har stor erfarenhet av att hantera omfattande förtidsröstning och att det höga antalet därför inte i sig ska påverka räkningen. Han har samtidigt pekat på att den stora förtidsröstningen väcker frågan om valdeltagandet också blir högre. Statistiska centralbyrån fastställde valdeltagandet i riksdagsvalet 2022 till 84,2 procent, vilket var tre procentenheter lägre än 2018 och den lägsta nivån sedan 2006.

I den preliminära rösträkningen under valnatten särredovisas enligt SVT endast röster på vissa partier. Övriga partier samlas då i kategorin övriga partier, och personröster ingår inte i den redovisningen.

Den slutliga rösträkningen inleds på måndagen efter valet och blir färdig först omkring en vecka senare. Länsstyrelserna räknar då om samtliga röster, granskar valsedlarna och räknar personrösterna för första gången. Länsstyrelsen i Norrbotten uppger att den slutliga rösträkningen är offentlig och kan följas av både allmänhet och medier.

Mandatfördelningen i riksdagen kan förändras under räkningen. Riksdagens konstitutionsutskott beskriver att de 349 mandaten består av 310 fasta valkretsmandat och 39 utjämningsmandat. För att normalt delta i den nationella mandatfördelningen krävs minst fyra procent av rösterna i hela landet. Ett parti under den nivån kan ändå få fasta mandat i en valkrets där partiet når minst tolv procent.

Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet lyfter valet 1979 som ett exempel på att sena röster kan få avgörande betydelse. Det 175:e och avgörande mandatet för de borgerliga partierna blev då klart först sedan samtliga röster hade räknats. Skillnaden mellan blocken var 8 404 röster.