USA uppges ha genomfört hemliga angrepp mot Iran

Amerikanska styrkor uppges ha genomfört flera militära attacker mot mål i Iran utan att offentliggöra operationerna. Enligt uppgifter från källor med insyn i händelserna attackerade USA den iranska ön Qeshm under måndagen den 2 november. Liknande angrepp ska även ha genomförts under de senaste veckorna.

Amerikanska tjänstemän har beskrivit insatserna som defensiva operationer riktade mot iranska hot mot handelssjöfarten genom Hormuzsundet. Enligt tjänstemännen har den amerikanska regeringen valt att inte offentliggöra attackerna för att undvika signaler om att USA återupptagit mer omfattande militära strider.

Uppgifterna om angreppen kommer samtidigt som diplomatiska kontakter pågår mellan Washington och Teheran. Iranska företrädare meddelade under måndagen att intensiva förhandlingar förs med USA om en möjlig uppgörelse som kan avsluta kriget. Irans högste ledare, Ayatollah Mojtaba Khamenei, har gett landets regering mandat att förhandla.

Irans utrikesdepartements talesperson Esmaeil Baghaei uppgav den 2 november att ett iranskt förslag från september fortfarande utgör grunden för förhandlingarna. Förslaget omfattar sju steg och behandlar bland annat ett upphörande av USA:s blockad mot iranska hamnar, återöppning av Hormuzsundet, lättnader för iransk oljeförsäljning och avskaffande av nya sanktioner. Baghaei uppgav att planen nu kan genomföras inom två dagar i stället för sju.

Esmaeil Baghaei meddelade samtidigt att Iran nu bedömer att förslaget kan genomföras inom två dagar, jämfört med de sju dagar som tidigare angetts.

USA:s vicepresident JD Vance har tillsammans med president Donald Trump uttryckt förhoppningar om att parterna ska kunna nå en överenskommelse. Vance klargjorde den 2 november att USA kräver ett tydligt och verifierbart iranskt åtagande om att inte återuppbygga landets kärntekniska program. Han beskrev detta som en central amerikansk förutsättning för ett avtal.

De diplomatiska kontakterna har även omfattat direkt kommunikation mellan företrädare för länderna. Irans säkerhetschef Mohsen Rezaei bekräftade att han tagit emot ett brev från JD Vance. Rezaei uppgav att brevet hade en annan ton än tidigare amerikanska meddelanden, men att han ännu inte hade besvarat det.

Qatar har samtidigt haft en roll i kommunikationen mellan länderna. Enligt Esmaeil Baghaei har Irans biträdande utrikesminister Kazem Gharibabadi deltagit i kontakter i Doha, där qatariska medlare har förmedlat meddelanden mellan Teheran och Washington.

Irans utrikesminister Abbas Araghchi beskrev i en intervju den 1 november ett amerikanskt initiativ till bredare dialog som ett positivt steg. Araghchi betonade samtidigt att Iran var militärt förberett om de diplomatiska ansträngningarna inte ledde till en överenskommelse.

President Donald Trump uppgav den 31 oktober att USA inte hade någon fast tidsgräns för att nå ett avtal med Iran. Trump framhöll samtidigt att USA fortfarande hade möjlighet att angripa ytterligare iranska militära och kärntekniska anläggningar.

Irans högste ledare Mojtaba Khamenei uppmanade den 31 oktober landets militära ledning att uppdatera förteckningen över tänkbara mål för vedergällning. Khamenei meddelade att nya amerikanska eller israeliska angrepp skulle bemötas omedelbart och utan geografiska begränsningar.

USA:s utrikesminister Marco Rubio uppgav inför det amerikanska mellanårsvalet att president Donald Trump föredrar en diplomatisk lösning på konflikten med Iran. Rubio meddelade samtidigt att presidenten ännu inte hade fattat något slutligt beslut om nya omfattande militära operationer.

Irans utrikesdepartements talesperson Esmaeil Baghaei identifierade landets biträdande utrikesminister Kazem Gharibabadi som en av de iranska tjänstemän som deltagit i kontakterna i Doha. Gharibabadis uppgift var att underlätta meddelandeutbytet mellan Teheran och Washington genom qatariska medlare.

Kinas utrikesminister Wang Yi uppmanade den 2 november konfliktens parter att prioritera politiska lösningar framför ytterligare militärt våld. Wang Yi framförde ståndpunkten efter ett möte med den iranske säkerhetstjänstemannen Ali Bagheri Kani i Peking.

Irans försvarsminister Mehrdad Akhlaghi meddelade den 1 november att landets försvarsmakt hade förstärkt sin beredskap inför eventuella nya angrepp. Akhlaghi uppgav att Iran förberedde ett omedelbart och proportionerligt militärt svar på nya hot.

Ayatollah Mojtaba Khamenei hade dagen före, den 31 oktober, uppmanat Irans militära ledning att uppdatera förteckningen över tänkbara mål för vedergällning. Khamenei meddelade att ytterligare amerikanska eller israeliska attacker skulle besvaras omedelbart och utan geografiska begränsningar.

USA:s utrikesminister Marco Rubio uppgav inför det amerikanska mellanårsvalet att president Donald Trump föredrar en diplomatisk lösning på konflikten med Iran. Rubio meddelade samtidigt att presidenten ännu inte hade fattat något slutligt beslut om nya omfattande militära operationer.

På iransk sida har den militära beredskapen förstärkts. Försvarsminister Mehrdad Akhlaghi meddelade den 1 november att landets väpnade styrkor hade vidtagit ytterligare beredskapsåtgärder. Akhlaghi uppgav att Iran förberedde ett omedelbart och proportionerligt militärt svar vid nya angrepp.

Även Kina har kommenterat de fortsatta motsättningarna. Efter ett möte med den iranske säkerhetstjänstemannen Ali Bagheri Kani i Peking den 2 november uppmanade Kinas utrikesminister Wang Yi parterna att prioritera politiska lösningar framför ytterligare militära insatser.

De rapporterade amerikanska angreppen mot Qeshm och andra mål i Iran har därmed ägt rum under samma period som båda ländernas företrädare beskrivit möjligheterna till en förhandlad uppgörelse i positiva ordalag.