Steve Bannon varnar för maktstrid inom Republikanerna efter valet

Republikanerna står inför omfattande interna motsättningar efter mellanårsvalet i USA den 3 november. Det bedömer Donald Trumps tidigare rådgivare Steve Bannon, som räknar med att konflikterna om partiets politiska inriktning och framtida ledarskap inleds omedelbart efter valdagen.

I en intervju med Financial Times beskriver Steve Bannon en kommande maktkamp mellan den nationalistiska delen av Republikanerna och partiets traditionella ledning. Han bedömer att motsättningarna kommer att vara särskilt omfattande under övergångsperioden fram till den nya kongressens tillträde den 3 januari 2027.

Bakgrunden är ett opinionsläge där Demokraterna har ett tydligt övertag. En undersökning från Reuters och Ipsos, publicerad den 2 november, visade att 46 procent av väljarna föredrog Demokraterna i kongressvalet, medan 38 procent föredrog Republikanerna. Undersökningen omfattade 1 765 vuxna amerikaner och hade en felmarginal på omkring två procentenheter.

Samma mätning visade att president Donald Trump hade ett stöd på 32 procent. Bland de tillfrågade ansåg 78 procent att levnadskostnaderna var en mycket viktig eller prioriterad valfråga. Demokratiska väljare uppvisade också större entusiasm inför valet. Andelen mycket entusiastiska väljare uppgick till 49 procent bland demokrater och 33 procent bland republikaner.

Steve Bannon anser att ett republikanskt valnederlag kan utlösa en långvarig strid om partiets framtid. Han pekar särskilt på invandringspolitiken, relationen till Israel, kriget mot Iran och synen på den så kallade djupa staten som frågor där motsättningarna väntas bli stora.

Enligt Steve Bannon kommer dessa konflikter även att avgöra vilka republikanska politiker som får ledande positioner under 2027. Han ser ännu ingen självklar efterträdare till Donald Trump som partiets framtida presidentkandidat.

Motsättningarna omfattar även den ekonomiska politiken och kongressens arbete. Steve Bannon räknar med betydande konflikter om USA:s skuldtak, federala budgetutgifter, försvarsfrågor och regleringen av artificiell intelligens innan de nyvalda kongressledamöterna tillträder.

Vid valet den 3 november står samtliga 435 mandat i representanthuset på spel. Därutöver avgörs 35 senatsplatser, varav 33 genom ordinarie val och två genom fyllnadsval. Republikanerna har inför valet 53 av senatens 100 mandat.

Enligt Ballotpedia behöver Demokraterna öka sitt mandatantal med fyra för att ta majoriteten i senaten. Organisationen bedömer att tolv senatsval är särskilt konkurrensutsatta. Nio av dessa gäller mandat som innehas av republikaner.

Steve Bannon hoppas fortfarande att Republikanerna ska kunna behålla senaten, men uttrycker osäkerhet om utgången. Han lyfter särskilt fram Georgia, North Carolina, Iowa, Kansas, Ohio och Texas som delstater där han ser risker för partiet. Möjligheten att behålla majoriteten i representanthuset betraktar han som mycket liten.

I Texas visade två opinionsundersökningar som redovisades av RealClearPolling den 2 november ett övertag för Demokraternas James Talarico mot Republikanerna Ken Paxton. New York Times och Siena uppmätte 50 procent för Talarico och 43 procent för Paxton. AtlasIntel redovisade samtidigt 52 respektive 46 procent.

Steve Bannon har tidigare varnat för vad ett republikanskt nederlag kan få för betydelse för Trumpadministrationen. I en intervju med CBS News den 11 oktober bedömde han att en demokratisk framgång skulle kunna följas av omfattande kongressutredningar och försök att ställa ministrarna Robert F. Kennedy Jr. och Pete Hegseth inför riksrätt.

Enligt Steve Bannon skulle sådana förfaranden kunna påverka administrationens arbete under återstoden av Donald Trumps mandatperiod.

I samma intervju uppgav Steve Bannon att han försökt övertyga Donald Trump om att kandidera till en tredje presidentperiod. Han medgav samtidigt att presidenten inte verkade intresserad och att en sådan kandidatur möjligen inte skulle bli aktuell.

En central konflikt inom Republikanerna gäller vilken roll den nationalistiska USA först-rörelsen ska spela efter Donald Trump. Steve Bannon förespråkar en tydligare nationalistisk politik och framhåller Tucker Carlson och Marjorie Taylor Greene som betydelsefulla företrädare för denna inriktning. Båda har brutit med Trump.

Enligt Steve Bannon vill delar av Republikanernas partiorganisation, tillsammans med stora finansiella bidragsgivare, återgå till den politik som präglade partiet före Donald Trumps politiska genombrott.

Han beskriver en motsättning mellan dessa grupper och de väljare som i högre grad stöder nationalistiska ståndpunkter. Bannon anser att den tidigare nyliberala och nykonservativa inriktningen inte längre har samma förankring och bedömer att den nationalistiska rörelsen kommer att fortsätta växa.

Skillnaderna har blivit särskilt tydliga i frågor som rör Israel och Iran.

Den 26 oktober rapporterade Semafor att vicepresident JD Vance försökte förena stödet för Israel med invändningar från Republikanernas nationalistiska falang. I samtal med republikanska Israelanhängare hade Vance betonat att förbindelserna mellan USA och Israel tydligare bör utformas utifrån amerikanska intressen.

Semafor beskrev senatorn Ted Cruz och utrikesminister Marco Rubio som företrädare för en mer Israelvänlig linje än JD Vance. Tidningen pekade ut båda som relevanta namn i diskussionerna om Republikanernas framtida presidentkandidat, utan att slå fast att någon av dem avser att ställa upp i valet 2028.

Konflikten om amerikansk Mellanösternpolitik har även märkts i andra delar av partiet. Under den konservativa konferensen CPAC i mars kritiserade den tidigare republikanske kongressledamoten Matt Gaetz det inflytande som han ansåg att Israel hade över amerikanska politiker.

En opinionsundersökning från CBS News i mars visade samtidigt ett omfattande republikanskt stöd för de amerikanska militära insatserna mot Iran. Bland republikanska väljare stödde 84 procent insatserna. Motsvarande andel bland republikaner som inte identifierade sig med MAGA-rörelsen var 70 procent.

Den 17 mars 2026 avgick Joseph Kent från posten som chef för USA:s nationella center för terrorismbekämpning, National Counterterrorism Center, i protest mot kriget mot Iran. Enligt Reuters ansåg Kent inte att Iran hade utgjort något omedelbart hot mot USA.

Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt avvisade Joseph Kents bedömning och hänvisade till underrättelseuppgifter om ett planerat iranskt angrepp.

Oenigheten om kriget har också berört kongressens befogenheter. Associated Press rapporterade den 16 september att två republikanska kongressledamöter från Iowa, däribland Zach Nunn, ändrade sina ståndpunkter vid en omröstning om presidentens krigsbefogenheter.

De anslöt sig då till demokratiska och republikanska ledamöter som ville begränsa möjligheten att fortsätta militära insatser mot Iran utan kongressens godkännande.

Steve Bannon har själv förklarat att han skulle motsätta sig ett beslut från Donald Trump om att återuppta större amerikanska stridsoperationer i Iran. Han uppgav i intervjun med Financial Times att han i så fall även skulle delta i protester mot beslutet.

Trots oenigheten om enskilda politiska frågor räknar Steve Bannon med att den avgörande maktstriden kommer att föras inom Republikanerna efter valet.

Han bedömer att partiets traditionella ledning kommer att försöka återta kontrollen, samtidigt som den nationalistiska falangen arbetar för att befästa sitt inflytande. Enligt Bannon blir konflikterna under månaderna efter valet avgörande för hur det republikanska ledarskapet börjar formas under 2027.