USA Patriotlager i Europa kraftigt uttunnade

AI-genererad illustration

Nyheter

USA Patriotlager i Europa kraftigt uttunnade

Av RedaktionenPublicerad: 27 aug 18:543 min

USA:s tillgång på avancerade luftförsvarsrobotar i Europa har sjunkit till låga nivåer, enligt två militärkällor. En källa inom USA:s styrkor i Europa uppger att situationen är särskilt bekymmersam när det gäller Patriot-robotar, som bland annat kan användas mot ballistiska robotar. En källa inom Nato bekräftar att de amerikanska lagren i Europa har minskat kraftigt.

Den amerikanska militärkällan bedömer att det finns för få robotar för att möta en större ballistisk attack och att även ett enskilt angrepp skulle kunna bli svårt att hantera. Center for Strategic and International Studies bedömde den 27 juli att USA:s samlade lager av Patriot-robotar hade sjunkit till under 1 000 efter omfattande användning i kriget mot Iran.

USA har under Irankriget flyttat stora mängder luftförsvarsrobotar till Mellanöstern för att bekämpa drönare och motverka robotangrepp mot bland annat amerikanska baser. De amerikanska lagren har också minskat genom leveranser till Ukraina. Tysklands regering uppgav den 10 augusti att landet redan hade överlämnat fem Patriot-system ur de egna lagren till Ukraina och att möjligheterna att fortsätta ta materiel direkt från dessa lager blivit allt mer begränsade.

Tysklands försvarsdepartement uppgav den 24 augusti att flera hundra PAC-2-robotar till Ukraina hade avtalats vid de tysk-ukrainska regeringskonsultationerna i april. Leveranserna är planerade att ske under flera år. Samma departement uppgav att produktionen av Patriot-robotar begränsas av långa tillverkningstider, komplexa leveranskedjor och immaterialrättsliga begränsningar.

Samtidigt pågår en utbyggnad av produktionskapaciteten. Center for Strategic and International Studies uppgav i juli att Pentagon räknar med att kunna öka kapaciteten för PAC-3 MSE från omkring 600 robotar per år till 2 000 per år senast 2030. USA:s armé meddelade den 29 juli att Lockheed Martins fleråriga avtal för PAC-3 MSE hade utökats till ett tak på cirka 58,62 miljarder dollar och ska omfatta en sjuårig upphandlingsram för perioden 2026–2032.

RTX meddelade i april att bolagets Raytheon tecknat ett avtal värt 3,7 miljarder dollar om leveranser av Patriot GEM-T-robotar till Ukraina. En ny produktionsanläggning i Schrobenhausen i Tyskland ska enligt RTX bidra till leveranserna och stärka försörjningskedjan. Tysklands försvarsdepartement uppgav den 24 augusti att en egen produktionslinje byggs upp i Schrobenhausen med planerad produktionsstart nästa år.

Vita huset meddelade den 8 juli att Lockheed Martin ska arbeta med att etablera en europeisk underhållsanläggning för PAC-3 inom ramen för försvarsindustrisamarbeten som presenterades vid Natos toppmöte i Ankara. RTX meddelade dessutom den 8 juni att bolaget investerar 100 miljoner dollar i sin anläggning i Portsmouth i Rhode Island för att bland annat öka produktionen av komponenter till Patriot GEM-T.

President Donald Trump har förnekat att USA lider brist på robotar och har beordrat amerikanska vapentillverkare att höja produktionen. Donald Trump har även lovat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina ska få möjlighet att tillverka egna Patriot-robotar. Volodymyr Zelenskyj uppgav i juli att den globala produktionskapaciteten då inte räckte för befintliga och möjliga framtida behov och efterlyste amerikanska licenser för ukrainsk tillverkning av robotarna.

CIA-chefen John Ratcliffe besökte tidigare i veckan Ryssland. Källor med insyn uppgav att resans syfte var att varna Ryssland för att angripa Natoländer. Samtidigt uppgav en högt uppsatt EU-källa under torsdagen att europeiska underrättelsetjänster inte ser några tecken på att Ryssland planerar ett militärt angrepp mot Natoländer i Europa.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 96%
96%
4%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder övervägande neutralt och sakligt språk utan egna värderingar eller spekulationer från journalisten. Källor anges tydligt och återges med korrekta verb såsom "uppger", "bedömer" och "meddelade", vilket gör att även laddade ord och uttalanden inte kan ses som journalistens egna åsikter. Det finns inga tecken på förstärkningar, överdrifter eller egna slutsatser. Eventuella känsloladdade uttryck kopplas till auktoritativa källor eller uttalanden från aktörer i texten (t.ex. presidenter eller underrättelsechefer), vilket inte sänker oberoendet. Det finns dock vissa formuleringar som kan uppfattas som något starka, exempelvis "särskilt bekymmersam", men de tillskrivs källa och inte journalisten. Sammantaget är språket mycket sakligt, tonläget neutralt och inga egna värderande eller styrande formuleringar förekommer. Därför sätts poängen högt, men inte till max då vissa formuleringar fortfarande är något värdeladdade även om de tydligt återges från källor.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
10%
70%
20%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln främjar främst en mittenorienterad politisk riktning då den framställer fakta, institutioner och expertkällor utan ideologisk värdering. Fokus ligger på pragmatiska frågor kring militär kapacitet, produktion och samarbete mellan stater och företag. Varken vänsterns fokus på jämlikhet eller högerns starka fokus på ordning och migration tonas fram. Artikeln gynnar pragmatiska och teknokratiska perspektiv samt lösningar inom befintliga institutioner.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är en oroande underskottssituation kring USA:s Patriotrobotar i Europa. USA och Nato framställs som ansvariga för försämrade försvarsförmågor, samtidigt som leveranser till Ukraina och produktionens begränsningar beskrivs som viktiga faktorer. Hotet från Ryssland betonas indirekt genom underrättelsevarningar och oro över försvarsförmåga.

Språk och ton:
Artikeln använder ett neutralt och faktabaserat språk utan tydliga värderande ordval som gynnar någon särskild politisk sida. Den beskriver problem och åtgärder som sammanhängande med staters och företags insatser, utan att ge någon aktör överdrivet positiva eller negativa värden.

Källbalans:
Källorna är främst militära, statliga myndigheter och försvarsrelaterade organisationer som Center for Strategic and International Studies, regeringsdepartement och företag inom försvarsindustrin. Det saknas kritik från civilsamhälle, opposition eller fredsorganisationer, vilket skulle kunna balansera perspektivet.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv från civilbefolkning, fredsrörelser eller kritik mot militär upprustning. Det finns inget om eventuella politiska diskussioner om försvarsbudgetar eller de humanitära konsekvenserna av vapenkonflikter, vilket kan påverka hur artikeln uppfattas ideologiskt.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.