USA förbereder regionala länder på möjliga anfall mot Iran

Flera länder i Mellanöstern har fått amerikanska uppmaningar att förbereda sig för en möjlig ny militär offensiv mot Iran. Två diplomatkällor har lämnat uppgifter om kontakterna till nyhetsbyrån AP. De berörda länderna har inte namngetts, men har enligt diplomaterna informerats om att ytterligare amerikanska angrepp kan genomföras efter mellanårsvalet i USA.

Förberedelserna gäller bland annat risken för iranska motattacker mot mål i regionen. Diplomaterna understryker dock att president Donald Trump ännu inte fattat något slutgiltigt beslut om att genomföra nya anfall mot Iran.

Vid ett kampanjmöte i Florida den 23 oktober uppgav USA att USA kunde genomföra ytterligare en militär operation mot Iran eller nå en överenskommelse genom förhandlingar.

Vita huset och andra företrädare för amerikanska myndigheter avböjde den 28 oktober att kommentera uppgifterna om att länder i Mellanöstern hade varnats för nya attacker.

Samtidigt har diplomatiska kontakter fortsatt mellan USA och Iran. Donald Trump bekräftade den 28 oktober att vicepresident JD Vance, efter presidentens godkännande, hade skickat ett brev till den iranske säkerhetspolitikern Mohsen Rezaei. Kontakten ingick i ett nytt diplomatiskt initiativ. Rezaei är tidigare befälhavare för Irans revolutionsgarde och sekreterare i Irans högsta nationella säkerhetsråd.

Irans utrikesminister Abbas Araghchi meddelade samma dag att landet fortsätter samarbetet med medlare om de förslag som den iranska regeringen presenterade i september. Araghchi uppgav att Iran fortfarande vill använda förslagen som utgångspunkt för förhandlingar om vapenvila, trots att Donald Trump tidigare hade avvisat dem.

Tidigare under året hade USA och Iran nått en överenskommelse om vapenvila i april. Ett samförståndsavtal undertecknades därefter i juni 2026, men upphörde att gälla i augusti när nya strider bröt ut. Uppgifterna redovisades den 18 september av USA:s kongressutredningstjänst Congressional Research Service.

De senaste amerikanska angreppen mot Iran genomfördes i början av september, enligt nyhetsbyrån AP. USA:s militärkommando för Mellanöstern, CENTCOM, meddelade den 1 september att amerikanska styrkor hade attackerat mål som tillhörde Irans revolutionsgarde inne i landet. CENTCOM offentliggjorde även militära operationer den 5 och 8 september riktade mot fartyg med kopplingar till revolutionsgardet.

Den amerikanska militära närvaron i området har därefter förstärkts. Enligt AP hade USA:s försvarsdepartement i slutet av september skickat hangarfartyget USS Theodore Roosevelt och flera amfibiefartyg med marinsoldater från San Diego mot Persiska viken. Förflyttningen omfattade omkring 9 000 militärer och syftade till att öka USA:s militära närvaro i regionen.

I försvarsdepartementets senaste kostnadsredovisning till den amerikanska kongressen uppskattades USA:s utgifter för kriget mot Iran till 47,1 miljarder dollar. Siffran framgick av AP:s rapportering den 28 oktober.

Även amerikansk diplomatisk personal har berörts av säkerhetsåtgärder i Mellanöstern. Under veckan före den 24 oktober beslutade USA:s utrikesdepartement att anhöriga och personal utan samhällskritiska uppgifter skulle lämna ambassaden i Riyadh samt konsulaten i Jeddah och Dhahran i Saudiarabien. Nyhetssajten Axios rapporterade dessutom om minskad amerikansk diplomatisk bemanning i Förenade Arabemiraterna, Libanon, Qatar och Jordanien.

Förenade Arabemiratens utrikesministerium uppmanade den 28 oktober de berörda parterna att prioritera politiska lösningar. Ministeriet framhöll behovet av att begränsa spänningarna och undvika att omfattande militära operationer återupptas.

Liknande uppmaningar framfördes den 23 oktober av Turkiets utrikesminister Hakan Fidan i samband med diplomatiska samtal i Istanbul. Fidan varnade för att nya militära angrepp mot Iran skulle kunna utvidga konflikten och betonade vikten av förhandlingar. I samtalen deltog utrikesministrar från bland annat Egypten, Pakistan, Saudiarabien, Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Italien.

Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot varnade i anslutning till mötena för att en förnyad militär upptrappning mellan USA och Iran skulle kunna driva upp oljepriserna.

Även Iran och Ryssland har framhållit diplomatiska förhandlingar. Efter ett möte i Teheran den 19 oktober uppgav Irans utrikesminister Abbas Araghchi att båda länderna betraktar diplomatin som vägen till en lösning på den regionala konflikten. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov meddelade att Ryssland var berett att medverka till att hitta förhandlingslösningar.

Parallellt med de militära och diplomatiska åtgärderna har USA fortsatt sina ekonomiska restriktioner mot Iran. Den 8 oktober införde USA:s finansdepartement ytterligare sanktioner mot personer, nätverk och 17 fartyg kopplade till transporter av iransk råolja, petroleumprodukter och petrokemiska produkter. Åtgärderna ingick i den amerikanska kampanjen för att begränsa Irans möjligheter att finansiera militära insatser.

Något slutgiltigt amerikanskt beslut om nya attacker mot Iran har ännu inte fattats, enligt de två diplomatiska källor som lämnat uppgifterna om varningarna till länderna i Mellanöstern.