Sverigedemokraternas ledning pressas av intern konflikt om svenskhet

En ideologisk konflikt inom Sverigedemokraterna har lett till öppna motsättningar mellan framträdande partiföreträdare. Diskussionen gäller hur svensk nationell tillhörighet ska definieras och har även väckt frågor inom partiledningen. Statsvetaren Andreas Johansson Heinö bedömer att en utdragen konflikt kan påverka Sverigedemokraternas relation till Moderaterna och andra borgerliga partier.

Motsättningarna har blivit tydligare efter Sverigedemokraternas tillbakagång i riksdagsvalet 2026. Framför allt handlar diskussionen om vilken betydelse kulturell anpassning respektive biologiskt ursprung ska ha för möjligheten att betraktas som svensk.

Sverigedemokraternas etablerade hållning bygger på begreppet öppen svenskhet, även kallat kulturnationalism. Utgångspunkten är att människor ska kunna bli svenskar oberoende av födelseland och föräldrarnas bakgrund, förutsatt att de lär sig svenska, accepterar landets kultur och värderingar samt själva identifierar sig som svenskar.

I partiets valplattform inför 2026 års val slogs möjligheten att bli svensk genom assimilation fast. Samtidigt betonade Sverigedemokraterna krav på anpassning och att den gemensamma samhällstillhörigheten ska utformas utifrån majoritetsbefolkningens villkor.

Den 8 oktober publicerade Carl Eos, Sverigedemokratisk debattör och senior fellow vid tankesmedjan Oikos, en artikel i Bulletin där han argumenterade för att nationell samhörighet inte förutsätter biologiska släktband. Han hänvisade bland annat till vice partiledaren Henrik Vinges resonemang om behovet av att Sverigedemokraterna ska kunna nå människor i utanförskapsområden.

Dagen därpå, den 9 oktober, framförde riksdagsledamoten och tidigare partisekreteraren Richard Jomshof på X att biologiska band har betydelse för sammanhållningen inom en nation. Inlägget var en reaktion på Carl Eos artikel. Jomshof meddelade också att han tänkte driva sin uppfattning vid Sverigedemokraternas kommande landsdagar.

Mattias Karlsson, som under lång tid tillhört partiledaren Jimmie Åkessons närmaste krets, har argumenterat mot att ersätta kulturnationalismen med en mer etniskt grundad nationalism. Karlsson anser att en sådan utveckling riskerar att legitimera föreställningar om diskriminering eller deportation av människor utifrån deras genetiska bakgrund.

I ett inlägg på X några dagar efter den inledande diskussionen beskrev Mattias Karlsson etnonationalismen som en moraliskt oacceptabel, förenklad och splittrande ideologisk inriktning.

Motsättningarna fortsatte på Facebook, där Richard Jomshof kritiserade Mattias Karlsson för att enligt Jomshof framställa personer som rasister när de anser att det finns ett värde i att etniska svenskar utgör majoriteten i Sverige. Jomshof framhöll samtidigt att han fortfarande står bakom principen om öppen svenskhet.

Mattias Karlsson svarade med skarp kritik mot Richard Jomshofs inställning, som Karlsson betraktade som moraliskt förkastlig. Inläggen från Facebookdiskussionen har senare tagits bort.

Konflikten har också uppmärksammats inom Sverigedemokraternas högsta ledning. SVT Nyheter rapporterade den 21 oktober, med hänvisning till kontakter inom partiet, att flera ledamöter i partistyrelsen ansåg att Richard Jomshofs uttalanden om svenskhet var problematiska.

Samma dag rapporterade TV4 Nyheterna att Richard Jomshofs ställning i Sverigedemokraternas verkställande utskott diskuterades internt. Diskussionen uppgavs ha samband med flera tidigare tillfällen då Jomshof avvikit från partiledningens hållning, bland annat i frågan om halvautomatiska jaktvapen under 2025. Något beslut om hans fortsatta uppdrag redovisades inte.

Den 24 oktober förklarade Sverigedemokraternas partisekreterare Mattias Bäckström Johansson för TV4 Nyheterna att partiet inte behöver göra några omfattande förändringar till följd av valförlusten. Han framhöll att den huvudsakliga politiska inriktningen ska bestå, även om mindre förändringar kan genomföras.

Sverigedemokraterna har samtidigt beställt sin första valanalys efter ett nationellt val, enligt TV4 Nyheterna. Uppdraget har gått till tankesmedjan Oikos, där Carl Eos leder arbetet. Analysen ska presenteras för partiet i december 2026.

Richard Jomshof återkom till frågan om svenskhet den 28 oktober. I ett inlägg på X hänvisade han till två tidigare intervjuer med Jimmie Åkesson och framhöll att han inte ser någon motsättning mellan sina egna ståndpunkter och partiledarens uttalanden. Han betonade även att personer med utländsk bakgrund ska kunna bli en del av den svenska nationen genom anpassning och deltagande i samhället.

Sverigedemokraternas presschef Oskar Cavalli Björkman tonar ned betydelsen av motsättningarna. Han beskriver konflikten som en diskussion mellan huvudsakligen två personer och ett mindre antal debattörer. Enligt Cavalli Björkman finns inga planer inom partiet på att ändra principprogrammet.

Statsvetaren Andreas Johansson Heinö, som även är förläggare på Timbro förlag, anser att det är svårt att avgöra hur allvarlig den interna konflikten är. Han konstaterar samtidigt att den offentliga debatten präglas av ovanligt skarpa motsättningar mellan personer med betydande positioner inom Sverigedemokraterna.

Enligt Andreas Johansson Heinö finns det inom delar av den nationalistiska miljön personer som anser att nationell tillhörighet måste vila på etnisk grund. Dessa grupper uppfattar Sverigedemokraternas nuvarande hållning som alltför långtgående kompromisser.

Andreas Johansson Heinö bedömer däremot inte att någon större andel av Sverigedemokraternas medlemmar eller företrädare vill överge principen om öppen svenskhet.

Han varnar samtidigt för att återkommande ideologiska motsättningar efter valnederlaget kan försvåra samarbetet med borgerliga partier. Andreas Johansson Heinö tror att många inom Moderaterna reagerar negativt på att en motgång för Sverigedemocraterna följs av en omfattande intern konflikt.