USA flyttar militärflyg efter uppgifter om hot från Iran

Flera amerikanska lufttankningsflygplan har omplacerats från den brittiska flygbasen RAF Mildenhall i Suffolk efter uppgifter om ett möjligt hot från Iran. Förflyttningarna genomfördes måndagen den 9 november, och bland destinationerna finns militära anläggningar i Tyskland.

Uppgifterna om det iranska hotet kommer från källor med insyn i den amerikanska militärens verksamhet. Det har inte framkommit vilken typ av hot som ska ha föranlett beslutet. USA:s flygvapen har inte heller bekräftat att flygplansförflyttningarna har något samband med Iran.

Den amerikanska militären bekräftade den 9 november för försvarspublikationen The War Zone att säkerhetsåtgärderna hade förstärkts vid både RAF Mildenhall och den närliggande basen RAF Lakenheath. Den amerikanska tjänstemannen angav inte vad som föranlett åtgärderna eller hur länge de skulle vara i kraft.

Enligt uppgifter från källor har säkerhetsnivån vid de båda anläggningarna höjts till den näst högsta nivån. USA:s försvarsmyndighet Defense Logistics Agency beskriver det militära säkerhetssystemet Force Protection Condition som ett system med fem säkerhetsnivåer, från Normal till Delta.

Den näst högsta nivån, Charlie, kan enligt USA:s armé medföra utökad bevakning vid infarter och förstärkning med ytterligare säkerhetspersonal. Tillträdet till militära områden kan också begränsas tillfälligt. Systemet används för att anpassa skyddet av personal och verksamhet efter den aktuella hotbedömningen.

USA:s flygvapen har genom sitt Europakommando framhållit att amerikanska militärflygplan regelbundet omplaceras mellan olika baser. Sådana förflyttningar kan enligt flygvapnet ingå i både övningar och operativ verksamhet. Någon bekräftelse på att de aktuella flygningarna har genomförts till följd av ett iranskt hot har inte lämnats.

RAF Mildenhall är hemvist för det amerikanska förbandet 100th Air Refueling Wing. Enligt USA:s flygvapen är det det enda amerikanska lufttankningsförbandet av denna typ inom flygvapenkommandot för Europa och Afrika. Förbandet disponerar 17 flygplan av modellen KC-135 och genomför lufttankning samt operativt stöd till amerikanska styrkor och NATO-partner.

Vid RAF Lakenheath finns bland annat 48th Operations Group. Förbandet består enligt USA:s flygvapen av två stridsflygdivisioner med F-15E Strike Eagle och två divisioner med F-35A Lightning II. Verksamheten omfattar amerikanska militära operationer i Europa och Afrika samt uppdrag inom NATO.

De senaste förflyttningarna följer på ett tidigare amerikanskt beslut att ta hem bombflygplan från ytterligare en brittisk bas. Den 4 oktober bekräftade det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon att samtliga amerikanska bombflygplant som varit stationerade vid RAF Fairford hade återvänt till sina ordinarie baser i USA. Pentagon redovisade inga ytterligare omständigheter kring beslutet.

Åtgärden kom efter en brittisk polisutredning om misstänkta attentatsförberedelser i närheten av RAF Fairford i september. Den 27 september klockan 00.45 fick Gloucestershirepolisen larm om misstänkta fordon i området Whelford, nära flygbasen.

Beväpnade poliser skickades till platsen och genomförde fem inledande gripanden. Biträdande polischefen Richard Ocone vid Gloucestershirepolisen uppgav samma dag att polisen hade spärrat av ett område med 400 meters radie kring fordonen.

Omkring 85 hushåll uppmanades att tillfälligt lämna sina bostäder medan den brittiska arméns bombskyddsenhet undersökte platsen. Efter kontrollen av tre skåpbilar meddelade den brittiska polisen att inga sprängämnen hade hittats.

Utredningen ledde senare till åtal mot två 24-åriga män. Den brittiska åklagarmyndigheten Crown Prosecution Service meddelade den 27 oktober att Mohmed Abdulkarim och Nouman Essghir åtalats för olika brott mot Storbritanniens nationella säkerhet enligt National Security Act 2023.

Den brittiska terrorismbekämpningspolisen Counter Terrorism Policing har identifierat den förstnämnde som Mohmed Ahmad Abdulkarim. Han är enligt polisen brittisk medborgare, 24 år och bosatt i Westminster i London.

Chefen för Counter Terrorism Policing, biträdande polischefen Laurence Taylor, uppgav den 27 oktober att Mohmed Ahmad Abdulkarim misstänks ha hjälpt en utländsk underrättelsetjänst. Taylor identifierade Iran som det land som den misstänkta verksamheten kopplas till i polisutredningen.

Enligt Crown Prosecution Service gäller åtalet mot Mohmed Ahmad Abdulkarim misstänkt verksamhet under perioden 31 augusti till 28 september 2026. Nouman Essghir åtalades för misstänkt verksamhet vid en skyddad plats den 22 augusti. Åklagarmyndigheten anser att den verksamhet som omfattas av åtalet hade ett syfte som var skadligt för Storbritanniens säkerhet eller intressen.

Counter Terrorism Policing har uppgett att Nouman Essghir greps första gången vid RAF Fairford den 27 september och därefter på nytt den 20 oktober. Samma dag greps även en brittisk-iransk man i 25-årsåldern på nytt. Han släpptes utan åtal i den aktuella delen av utredningen men omfattades fortfarande av villkorlig frigivning efter ett tidigare gripande.

Crown Prosecution Service meddelade att Mohmed Ahmad Abdulkarim och Nouman Essghir skulle inställa sig vid Westminster Magistrates' Court i London den 27 oktober. Åklagarmyndigheten underströk att de väckta åtalen inte innebär att männen har förklarats skyldiga.

Frågan om eventuell iransk inblandning har även kommenterats på regeringsnivå. Storbritanniens premiärminister Andy Burnham uppgav i en intervju med Sky News den 30 september att det fanns indikationer på att Iran kunde ha haft en roll i händelsen vid RAF Fairford.

Andy Burnham betonade samtidigt att den omfattande utredningen fortfarande pågick och att alla omständigheter kring händelsen ännu inte hade klarlagts.

Irans ambassad i Storbritannien avvisade den 28 september uppgifterna om landets eventuella koppling till den misstänkta attentatsplaneringen. Ambassaden förnekade att Iran hade någon del i händelsen vid RAF Fairford.

När det gäller de senaste flygplansförflyttningarna från RAF Mildenhall har den amerikanska militären hittills bekräftat de förstärkta säkerhetsåtgärderna vid de två baserna, men inte redovisat vilket konkret hot som ligger bakom dem.