Unga väljare tar plats inför valet

Inför årets riksdagsval är andelen förstagångsväljare större än vid det senaste valet. Gruppen står för 6,5 procent av de röstberättigade i Sverige, enligt Statistiska centralbyrån. Vid valet 2022 var motsvarande andel 5,7 procent. SCB:s statistik visar samtidigt att andelen varierar mellan kommuner, där Danderyd har den högsta andelen med 9,2 procent och Överkalix den lägsta med 3,8 procent.

För 19-åriga Maya Stenmark i Uppsala blir årets val det första där hon får rösta. Hon anser att det är viktigt att använda sin möjlighet att påverka samhällsutvecklingen och lyfter särskilt klimat- och miljöfrågor som viktiga. 18-årige Anton Rasmusson i Täby beskriver i stället arbetslöshet och fungerande sjukvård som centrala frågor inför valet. Han ser röstningen som ett ansvar, även om han samtidigt funderar över hur mycket en enskild röst kan påverka.

Oskar Hultin Bäckersten, postdoktor i statsvetenskap vid Mälardalens universitet, beskriver förstagångsväljarna som en grupp som på många sätt liknar övriga väljare men där vissa skillnader finns. Han framhåller att den första röstningen kan ha betydelse för framtida valdeltagande, eftersom personer som röstar i sitt första val oftare fortsätter att delta även senare.

Forskning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar att skillnaderna mellan unga mäns och unga kvinnors politiska åsikter och partival har ökat under det senaste decenniet. Jakob Ahlbom, doktorand i statsvetenskap vid Stockholms universitet, beskriver gruppen 18–25 år som särskilt könspolariserad och pekar på att unga män och kvinnor i dag röstar mer olika än tidigare. Han hänvisar också till forskning som visar att sociala medier kan ha betydelse för utvecklingen, eftersom unga kvinnor och män ofta tar del av olika typer av innehåll.

Oskar Hultin Bäckersten anser samtidigt att sambandet mellan sociala medier och politiska skillnader bland unga inte är helt klarlagt. Han menar att även politiska attityder kan påverka vilket innehåll personer söker upp på nätet.

Internetstiftelsen visar i rapporten Svenskarna och internet: Valspecial 2026 att sociala medier spelar en stor roll för förstagångsväljare. Totalt har 84 procent av gruppen tagit del av politiskt innehåll via sociala medier under det senaste året. Tiktok sticker ut, där 48 procent av förstagångsväljarna har sett politiskt innehåll under perioden. Inför valet 2022 var motsvarande andel 23 procent. Även politiskt innehåll i poddar har ökat, från 17 procent inför valet 2022 till 31 procent inför årets val.

Förstagångsväljarnas valdeltagande har däremot minskat något. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor visar att valdeltagandet bland unga i riksdagsvalet 2022 var 83 procent, jämfört med 86 procent 2018. Det var första gången på 20 år som valdeltagandet bland unga sjönk. Skillnaderna är också stora mellan olika socioekonomiska områden. I områden med stora socioekonomiska utmaningar röstade 64 procent av unga, medan andelen var 91 procent i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar.

Anton Rasmusson försöker inför valet bilda sig en uppfattning genom valkompasser, debatter och analyser. Han säger att han är källkritisk när han lyssnar på politiker och vill förstå vad partierna faktiskt vill genomföra, snarare än enbart hur de kritiserar sina motståndare.

Maya Stenmark följer politiskt innehåll på nätet och tycker att fler politiker behöver vara mer synliga i hela landet. Hon har vuxit upp i Kiruna och efterlyser fler besök av partiledare och andra politiska företrädare även utanför de största städerna.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor visar också att unga är mindre representerade bland förtroendevalda än tidigare. Andelen personer mellan 18 och 24 år som valts in i riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige minskade från 4 procent 2014 till 2,5 procent 2022.