Ukraina kartlägger tusentals miljöskador efter invasionen

Den ukrainska miljöorganisationen Ecoaction har sedan februari 2022 dokumenterat hur den fullskaliga ryska invasionen påverkat naturen och klimatet. Organisationens egen databas omfattar över 2 500 fall, medan Ukrainas statliga miljöinspektion och dess regionala kontor fram till den 16 mars 2026 hade registrerat 10 885 fall av miljöskador med koppling till invasionen.

Ecoactions klimatchef Vasylyna Belo och klimatexperten Sofia Sadogurska beskriver förstörd jordbruksmark, förorenat grundvatten, skadade naturskyddsområden och arter som riskerar att försvinna. Sofia Sadogurska uppger att organisationen redan när invasionen inleddes bedömde att kriget skulle orsaka omfattande miljöförstörelse.

De dokumenterade fallen finns samlade på en interaktiv karta som används av journalister och beslutsfattare. De mest omfattande skadorna har registrerats nära fronten, men Sofia Sadogurska framhåller att nästan hela Ukraina berörs genom attacker mot kraftverk, energianläggningar, gårdar och jordbruksmark. Ukrainas miljödepartement har uppgett att omkring 30 procent av landets skyddade naturområden, motsvarande mer än 1,2 miljoner hektar, har påverkats av striderna.

I nationalparken Sviati Hory har närmare 80 procent av parkens cirka 12 000 hektar skadats av bränder, beskjutning och annan militär verksamhet, enligt parkförvaltningen. Världsbanken har samtidigt beräknat att skadorna på Ukrainas skogar och övriga naturområden överstiger 30 miljarder amerikanska dollar.

Även jordbruket i södra och östra Ukraina har drabbats hårt. Mark och vatten har förorenats, samtidigt som minor, beskjutning och bränder gör arbetet på åkrarna farligt. Sofia Sadogurska uppger att lantbrukare i Chersonområdet i vissa fall själva har varit beredda att röja minor för att kunna använda marken.

Förstörelsen av Kachovkadammen i juni 2023 hör till de största dokumenterade händelserna. Översvämningarna drabbade även skyddade områden och påverkade växt- och djurlivet kring Svarta havet. FN har uppskattat de samlade skadorna och förlusterna efter katastrofen till närmare 14 miljarder amerikanska dollar.

Forskare som analyserat sedimenten i Kachovkareservoaren har beräknat att mer än 90 000 ton tungmetaller blottlades när vattennivån sjönk. Bland ämnena fanns arsenik, nickel och zink som tidigare varit bundna i sjöbottnen. Samtidigt har ny vegetation etablerats på den torrlagda bottnen. Sofia Sadogurska uppger att träd där redan har vuxit till en höjd på två till tre meter.

Kriget har också påverkat flera arters möjligheter att överleva. Ukrainska experter har deltagit i arbetet med en uppdaterad europeisk rödlista för Internationella naturvårdsunionen, IUCN. Militär verksamhet anges där för första gången som en bidragande orsak till att arter blivit hotade.

Närmare 70 procent av världens population av buskmusen Sicista loriger bedöms ha försvunnit när dess livsmiljö förstördes efter dammbrottet. Arten klassas nu som akut hotad. Samma klassificering gäller ekorrsläktingarna dvärgsisel och pärlsisel.

En studie i Frontiers in Environmental Science har använt satellitmaterial från bland annat Sentinel, Copernicus, NASA:s brandövervakning och Global Forest Watch för att kartlägga krigsrelaterad miljöförstörelse i Ukraina. Materialet har bland annat använts för att identifiera bränder och förändringar i landskap och skogsområden.

Ecoaction uppskattar att invasionen hittills har orsakat utsläpp på mer än 311 miljoner ton koldioxidekvivalenter, ungefär lika mycket som Frankrikes totala utsläpp under ett år. Initiative on GHG Accounting of War har beräknat att strider och militär verksamhet stod för 114 miljoner ton, medan krigsrelaterade landskapsbränder orsakade ytterligare 70 miljoner ton.

Ecoaction och Initiative on GHG Accounting of War har beräknat den ekonomiska kostnaden för klimatutsläppen under krigets fyra första år till mer än 57 miljarder amerikanska dollar. Förutom militär verksamhet och bränder ingår även beräknade utsläpp från en framtida återuppbyggnad av förstörd infrastruktur.

Världsbanken, Förenta nationerna, Europeiska kommissionen och Ukrainas regering uppskattade i februari 2026 att Ukrainas totala återuppbyggnadsbehov hade stigit till 588 miljarder amerikanska dollar. De direkta materiella skadorna beräknades samtidigt till 195 miljarder dollar.

Ecoaction vill att dokumentationen ska kunna användas som bevismaterial i framtida rättsprocesser om miljöförstörelsen. Internationella rödakorskommittén har konstaterat att Romstadgan redan ger möjlighet att bedöma omfattande, långvariga och allvarliga miljöskador som krigsbrott. Den höga tröskeln för bevisning och proportionalitet har dock hittills hindrat bestämmelsen från att användas.

Internationella brottmålsdomstolen antog 2025 en policy som gör det möjligt att väga in miljöskador vid bedömningen av bevisning och brottens allvar inom flera av Romstadgans brottskategorier. Miljöskador behöver därmed inte enbart prövas genom den särskilda bestämmelsen om miljörelaterade krigsbrott.

Insamlingen av uppgifter sköts till stor del av volontärer. Vasylyna Belo uppger att engagemanget för miljö- och klimatfrågor har ökat sedan invasionen och att organisationer fortsätter sitt arbete bara några mil från fronten. Enligt henne är frågor om dricksvatten, luft och möjligheten att odla mat fortsatt viktiga för lokalbefolkningen.

Lokala politiker har också börjat arbeta mer med förnybar energi, energieffektivisering och klimatanpassning. Vasylyna Belo uppger att sådana projekt även används för att försöka få invånare att stanna kvar i sina hemorter trots kriget.

De återkommande attackerna mot Ukrainas el- och värmeförsörjning har ökat intresset för förnybara energikällor. Vasylyna Belo framhåller att Rysslands intäkter från export av fossila bränslen bidrar till finansieringen av kriget.

Ecoaction grundades 2017 och är en medlemsbaserad ukrainsk organisation. Den samarbetar med svenska Naturskyddsföreningen och arbetar även med lokalbefolkningen i frågor som energi, klimatförändringar, transporter och jordbruk.