Två åtalas efter jordskredet som slog ut E6

AI-genererad illustration

Nyheter

Två åtalas efter jordskredet som slog ut E6

Av RedaktionenPublicerad: 16 juli 16:153 min

Två personer har åtalats för sin misstänkta roll i det omfattande jordskredet i Stenungsund natten till den 23 september 2023. De åtalade är en markägare och en entreprenör som utförde markarbeten i området. Åtalet omfattar grov allmänfarlig vårdslöshet, grovt vållande till kroppsskada, framkallande av fara för annan samt otillåten miljöverksamhet. Enligt chefsåklagare Daniel Veivo Pettersson bestod oaktsamheten i att de tilltalade lät transportera och lägga upp större mängder schaktmassor än marken kunde bära, vilket ledde till att marken gav vika och jordskredet utlöstes. De båda misstänkta nekar till brott.

Skredet inleddes klockan 01.39 på fastigheten Stenungsund Hammar 1:14 och spred sig därefter över ett område på omkring 600 gånger 400 meter, enligt Statens haverikommission. Ett flera hundra meter långt område öster om E6 började röra sig, vilket gjorde att sju fordon, däribland flera personbilar och en buss, hamnade i eller fastnade i rasmassorna. Tre personer skadades lindrigt. De första larmen till räddningstjänst, ambulans och polis präglades av osäkerhet om vad som hade inträffat. En person uppgav senare i förhör att han kastats 91 meter. Ett tiotal lastbilschaufförer som övernattade i området har beskrivit hur de väcktes av kraftiga ljud och såg marken förflytta sig.

Utredningen pekar på att omkring 19 000 kubikmeter schaktmassor hade lagrats på ett felaktigt sätt. Åklagarmyndigheten har uppgett att belastningen på marken uppgick till cirka 200 kilopascal, vilket var fyra gånger högre än den högsta belastning på 50 kilopascal som detaljplanen medgav. Statens haverikommission har samtidigt redovisat att fyllningen på vissa platser var upp till tio meter hög och delvis hade lagts utanför fastighetsgränsen, på naturmark och över den nivå som marklovet tillät. Den geotekniska stabilitetsutredningen genomfördes av Statens geotekniska institut med stöd av mätningar, undersökningar och analyser från flera aktörer.

Enligt åklagaren hade de misstänkta byggt upp en otillåten deponiverksamhet där schaktmassor tagits emot från andra företag mot betalning utan nödvändigt tillstånd. Ett av bolagen ska ha fått in 24 miljoner kronor under fyra månader. Åklagaren bedömer inte att jordskredet orsakades avsiktligt men misstänker att de ekonomiska intäkterna kan ha varit motivet bakom den påstådda vårdslösheten. Åklagarmyndigheten yrkar dessutom på företagsbot om 7,9 miljoner kronor vardera för de två företag som bedrev verksamhet på platsen samt näringsförbud för en av de åtalade. Målet handläggs av Uddevalla tingsrätt med målnummer B 3546-25.

I utredningen finns 32 målsägande, både privatpersoner och företag. Flera har begärt skadestånd, och enligt åklagaren uppgår de samlade enskilda anspråken till omkring en miljard kronor. Både svenska och utländska medborgare drabbades av skredet, men polisen har inte lyckats komma i kontakt med samtliga under utredningen. Stenungsunds kommun har meddelat att kommunen bestrider samtliga skadeståndskrav som riktats mot den och ifrågasätter att kommunens agerande har ett rättsligt orsakssamband med skadorna. Kommunen har samtidigt riktat egna skadeståndskrav mot tre företag som arbetade i området och fyllde den skreddrabbade slänten med schaktmassor.

Omkring 600 meter av E6 förstördes i jordskredet. Den reparerade vägsträckan invigdes av kung Carl XVI Gustaf den 3 juli 2024 och trafiken släpptes på igen den 5 juli klockan 06.00. Trafikverket har uppgett att den nya väggrunden förstärktes med kalkcementpelare och lättfyllnad av skumglas samt att den återuppbyggda och asfalterade vägsträckan omfattar omkring 400 meter. Kostnaden för återuppbyggnaden uppgick enligt Trafikverket till cirka 550 miljoner kronor, medan Stenungsunds kommun tidigare har uppskattat sina kostnader till omkring 270 miljoner kronor. Efter Statens haverikommissions slutsatser gav regeringen Boverket i uppdrag att utveckla vägledningen om geotekniska säkerhetsrisker i detaljplaneprocessen. Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson uppgav att uppdraget ska ge ett tydligare förebyggande arbete mot risker för ras och skred vid detaljplanering.

Dela artikel:FacebookTwitter

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk utan någon egen värdering, spekulation eller överdrift från journalisten. All information presenteras med tydliga källhänvisningar, såsom åklagaren, Statens haverikommission, Trafikverket, och Stenungsunds kommun. De hårda ord som förekommer (t.ex. "grov allmänfarlig vårdslöshet", "otillåten miljöverksamhet", och ekonomiska belopp) är återgivna från myndigheter och andra källor och kan därför inte ses som journalistens egna värderingar. Journalisten drar inga egna slutsatser eller förstärker beskrivningar, utan återger uppgifter och uttalanden på ett neutralt sätt. Informationen är sammanhängande och nyanserad, och osäkerheter i källmaterialet beaktas. Inga tydliga indicier på värderande eller styrande språk från journalistens sida finns, vilket motiverar en mycket hög poäng för oberoende.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
30%
60%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst mitten genom sin sakliga och institutionellt baserade framställning där myndigheter och rättssystemet är centrala aktörer och ansvar utkrävs från privata individer och företag. En viss betoning på regler och myndigheters roll i att hantera miljöskadefrågor, kombinerat med fokus på tekniska och juridiska aspekter, ger ett pragmatiskt och kompromissinriktat perspektiv. Varken stark vänsterkritik av kapitalism eller högerbetoning på marknadslösningar och individuellt ansvar dominerar tydligt.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden fokuserar på ansvar och konsekvenser av ett allvarligt jordskred, där privatpersoner och företag hålls ansvariga för olyckan och dess skador. De åtalade framstår som ansvariga för vårdslöshet och ekonomiska motiv, medan myndigheter och kommun framstår som skadade eller som aktörer som agerar för att hantera följderna.

Språk och ton:
Artikeln använder neutral och faktabaserad ton utan förstärkande ordval som gynnar vissa aktörer. De åtalade beskrivs som misstänkta och ansvariga, medan myndigheter och offer framställs sakligt och utan värderingar.

Källbalans:
Källorna inkluderar åklagare, Statens haverikommission, Trafikverket, kommun, och andra offentliga institutioner. Företagen och de ansvariga ges utrymme som misstänkta men det finns inget större fokus på deras försvar eller alternativa perspektiv.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv från de åtalades försvar eller mer utförliga synpunkter från berörda företag och privata aktörer. Det finns även begränsat fokus på förebyggande åtgärder innan skredet eller diskussion kring privatägande kontra statlig kontroll i markanvändning.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.