Trump sprider karikatyr med brinnande Sverige inför USA-valet

USA:s president Donald Trump har publicerat en karikatyr på Truth Social där Sverige och flera andra europeiska länder framställs som drabbade av bränder kopplade till islam. Publiceringen sker inför mellanårsvalet den 3 november 2026 och har väckt stark kritik från USA-experten Jan Hallenberg vid Utrikespolitiska institutet.

Inlägget publicerades den 31 oktober klockan 15.33 amerikansk östkusttid, enligt arkivtjänsten Trump's Truth. Publiceringen har identifieringsnummer 117537191170456651. Arkivtjänsten trump.fm har dokumenterat att presidenten delade bilden utan någon egen skriftlig kommentar.

Karikatyren visar en skäggig man med en vit kufi, en huvudbonad som förekommer inom islam. Mannen håller en brinnande träpåk och befinner sig framför en rad dörrar märkta med olika länders namn.

Dörrarna representerar Norge, England, Sverige och Frankrike. Bilden ger intryck av att mannen redan har passerat dessa länder och anlagt bränder. Från de norska och engelska dörrarna kommer svart rök, medan eld fortfarande syns bakom dörrarna till Sverige och Frankrike.

Mannen är på väg mot ytterligare en dörr som representerar USA. Framför den ligger en dörrmatta med ordet Islam. Bilden innehåller även den engelskspråkiga uppmaningen Wake up America, som uppmanar amerikanerna att vakna.

Jan Hallenberg, USA-expert knuten till Utrikespolitiska institutet, beskriver publiceringen som ett av de mest anmärkningsvärda exemplen på Donald Trumps politiska kommunikation som han har sett. Hallenberg anser att karikatyren förmedlar ett mycket mörkt budskap.

Enligt Jan Hallenberg bör bilden förstås mot bakgrund av valrörelsen i Michigan, där demokraten Abdul El-Sayed och republikanen Mike Rogers konkurrerar om en plats i USA:s senat. Hallenberg bedömer att Donald Trump använder antimuslimska föreställningar för att påverka opinionen mot den demokratiska kandidaten.

Abdul El-Sayed är läkare och har tidigare haft en ledande roll inom folkhälsoarbetet i Detroit. CBS News uppgav den 29 oktober att han skulle bli den första muslimska ledamoten i USA:s senat om han vinner valet.

Senatsplatsen innehas av demokraten Gary Peters, som i januari 2025 meddelade att han inte skulle ställa upp för omval. Abdul El-Sayed besegrade kongressledamoten Haley Stevens i Demokraternas primärval i augusti, medan Mike Rogers inte hade någon motkandidat i Republikanernas primärval.

Donald Trump har tidigare riktat flera anklagelser mot Abdul El-Sayed. Presidenten har bland annat betecknat demokraten som jihadist och anklagat honom för att stödja terrorister. Trump har också hävdat att El-Sayed borde genomgå en säkerhetskontroll med metalldetektor innan han tillåts komma in i senaten.

Den 25 oktober deltog Donald Trump vid ett kampanjmöte på McMorran Place Sports and Entertainment Center i Port Huron i Michigan. Där uttryckte presidenten sitt stöd för Mike Rogers och framförde anklagelser mot Abdul El-Sayed.

Vid en presskonferens i Detroit den 26 oktober avvisade Abdul El-Sayed presidentens beskyllningar. El-Sayed beskrev dem som vilseledande och utan stöd i bevisning, enligt uppgifter som dokumenterats av faktagranskningsorganisationen PolitiFact.

PolitiFact granskade den 27 oktober även Donald Trumps påstående om att Abdul El-Sayed skulle tillhöra Muslimska brödraskapet. Organisationens granskning konstaterade att El-Sayed har tagit avstånd från Muslimska brödraskapet och att det saknas belägg för presidentens påstående om medlemskap.

Kritik mot presidentens uttalanden har också kommit från företrädare för arabamerikanska organisationer. Bishara Bahbah, ordförande för Arab Americans for Peace och tidigare grundare av Arab Americans for Trump, betecknade i en intervju med CNN den 24 oktober Trumps kommentarer som rasistiska. Bahbah varnade samtidigt för att uttalandena kunde stöta bort arabiska och muslimska väljare.

Även senator Bernie Sanders har kritiserat republikanernas retorik. Under ett kampanjmöte i Grand Rapids den 25 oktober anklagade Sanders Donald Trump och hans politiska allierade för att använda islamofobi i valrörelsen i stället för att diskutera frågor om sjukvård, bostäder och ekonomi. Uttalandet dokumenterades av Associated Press.

Jan Hallenberg anser att Donald Trumps agerande strider mot hur politiska motståndare bör behandlas i en demokrati. Han bedömer att presidentens angrepp mot Abdul El-Sayed är ett försök att försvaga demokratens möjligheter i senatsvalet.

Utöver de båda huvudkandidaterna finns fyra andra namn på valsedeln i Michigan. Gröna partiet representeras av Douglas P. Marsh och Libertarian Party av Lydia Christensen. Walter P. Kristy kandiderar för Natural Law Party och Timothy Long för U.S. Taxpayers Party.

Michigans delstatsmyndighet Department of State har fastställt perioden 24 oktober till 1 november för förtidsröstning. Väljare som behöver registrera sig från och med den 20 oktober fram till valdagen den 3 november måste göra det personligen.

Karikatyren har samtidigt väckt frågor om varför just de europeiska länderna har valts ut. Jan Hallenberg kopplar förekomsten av Norge till Donald Trumps tidigare missnöje över att inte ha tilldelats Nobels fredspris.

Hallenberg anser att presidentens inställning till Norge påverkas av hans uppfattning om fredspriset. USA-experten framhåller att Trump förefaller betrakta den norska regeringen som ansvarig för vem som får utmärkelsen.

Den norska Nobelkommittén har dock i ett pressmeddelande under 2026 klargjort att kommittén fattar sina beslut självständigt och inte styrs av Norges regering. Kommitténs fem ledamöter utses av Stortinget, men det norska parlamentet bestämmer inte vilka personer som tilldelas Nobels fredspris.

Stortinget har även redogjort för reglerna kring kommitténs sammansättning. Sedan 1977 får sittande ledamöter av det norska parlamentet inte väljas till Nobelkommittén. Bestämmelsen infördes för att stärka kommitténs oberoende från politiska beslutsfattare.

På frågan om Donald Trumps publicering också kan återspegla en personlig oro för islamism uppger Jan Hallenberg att det är svårt att bedöma presidentens verkliga motiv. Hallenberg anser däremot att Trump är beredd att använda långtgående politiska metoder för att uppnå sina mål och behålla makt.