Höga bensinpriser ökar pressen på Republikanerna inför mellanårsvalet

Stigande bränslekostnader och USA:s krig mot Iran har blivit viktiga frågor inför mellanårsvalet den 3 november 2026. I Texas uttrycker flera väljare missnöje med president Donald Trumps ekonomiska politik. Bland dem finns tidigare Trumpanhängare som överväger att avstå från att rösta.

Bensinpriset i Dallas har stigit med nästan 40 procent på ett år. Den 1 november låg genomsnittspriset på 3,52 dollar per amerikansk gallon, jämfört med 2,52 dollar vid motsvarande tidpunkt 2025. I hela USA var genomsnittet 4,17 dollar per gallon, enligt den amerikanska bilistorganisationen AAA.

En amerikansk gallon motsvarar 3,785 liter. Det nationella genomsnittspriset motsvarade därmed omkring 10,80 svenska kronor per liter. I Kalifornien var priset betydligt högre, med ett genomsnitt på 5,91 dollar per gallon, motsvarande cirka 15,30 kronor per liter.

Även om bensinen fortfarande är billigare än i Sverige har prisökningarna fått betydelse för amerikanska hushåll. I många delar av USA är bilen nödvändig för arbetsresor och vardagliga ärenden. Texas har stora avstånd, begränsad kollektivtrafik på många håll och ett stort antal bränslekrävande pickupbilar.

Den amerikanska energimyndigheten EIA redovisade den 26 oktober ett nationellt genomsnittspris på 4,269 dollar per gallon för vanlig bensin. Den 21 september låg motsvarande pris på 4,478 dollar. Myndighetens statistik visar att priserna hade sjunkit under den dryga månaden mellan mätningarna.

AAA meddelade samtidigt den 8 oktober att bensinpriserna hade nått den högsta uppmätta nivån för den aktuella tiden på året. Det nationella genomsnittet uppgick då till 4,36 dollar per gallon efter en veckovis nedgång med fem cent.

Prisökningarna har kopplats till kriget mellan USA och Iran, som har pressat upp oljepriserna. Donald Trump gick tidigare till val på löften om billigare energi och att undvika nya krig. Presidenten har därefter försvarat de högre bränslepriserna som en acceptabel kostnad för krigföringen.

Vid en bensinstation i Dallas beskriver 25-årige Skylar Vincent hur bränslekostnaderna påverkar hans ekonomi. Han kör en stor pickup med öppet flak och terrängdäck. När tankningen är avslutad uppgår kostnaden till motsvarande omkring 1 300 svenska kronor.

Vincent anser att kriget mot Iran är obefogat och att amerikanska bilister får betala för en konflikt som han inte anser angår USA. Han är också missnöjd med presidentens insatser och upplever inte att Donald Trump har förbättrat hans liv.

Skylar Vincent har tidigare röstat på Trump vid två tillfällen. Inför årets mellanårsval har han emellertid bestämt sig för att stanna hemma. Han anser att Republikanerna har misslyckats med sina löften om lägre levnadskostnader och att hålla USA utanför nya krig.

Han saknar samtidigt förtroende för Demokraterna och ser inget av partierna som ett trovärdigt alternativ för att åstadkomma förändring.

Missnöjet med levnadskostnaderna framgår även av nationella opinionsundersökningar. Opinionsinstitutet AP-NORC redovisade den 15 oktober att 85 procent av de tillfrågade väljarna betraktade ekonomin som en av de viktigaste frågorna inför valet. Levnadskostnaderna pekades ut av 84 procent, medan 64 procent angav kriget mot Iran som en av de viktigaste frågorna.

Undersökningen genomfördes mellan den 8 och 12 oktober och omfattade 1 119 vuxna deltagare.

I en annan AP-NORC-undersökning, som nyhetsbyrån Associated Press redovisade i oktober, uppgav endast 17 procent av de tillfrågade amerikanska vuxna att de godkände Donald Trumps hantering av levnadskostnaderna. Samtidigt ansåg 65 procent att presidentens politik hade större ansvar för de höga kostnaderna än omständigheter utanför hans kontroll.

En undersökning från Ipsos, publicerad av Reuters den 9 oktober, visade att 78 procent av de tillfrågade ansåg att Trumps politik åtminstone delvis låg bakom de stigande levnadskostnaderna. Bland republikanska väljare var andelen 64 procent och bland oberoende väljare 76 procent. Undersökningen omfattade 4 506 vuxna amerikaner.

Även 48-årige David Whitaker, som befinner sig vid bensinstationen i Dallas, beskriver en ansträngd ekonomi. För att begränsa sina utgifter har han börjat fylla tanken endast till hälften och använder resten av pengarna till andra behov.

Whitaker är starkt kritisk till bränslepriserna och anser att Donald Trump borde prioritera billigare bensin framför sitt politiska budskap om att återupprätta USA:s storhet. Han planerar inte heller att delta i valet.

En annan bilist berättar att han har tvingats byta arbete eftersom bensinkostnaderna gjorde den tidigare långa pendlingen för dyr.

Den ekonomiska utvecklingen har också blivit en fråga i senatsvalet i Texas. Republikanen Ken Paxton, som står nära Donald Trump, möter demokraten James Talarico i en av mellanårsvalets mest uppmärksammade delstatsstrider.

Texas har länge varit ett republikanskt fäste. En demokratisk seger i senatsvalet skulle därför vara historisk och skulle kunna påverka maktfördelningen i den amerikanska senaten.

Paxton bedriver sin kampanj under parollen Texas first. Han har även uttryckt oro över hur kriget mot Iran och stigande drivmedelspriser påverkar hans möjligheter i valet.

I en ljudinspelning från ett möte med kampanjfinansiärer och lobbyister i Washington pekade Paxton ut kriget, bensinpriserna och dieselkostnaderna som problem för kampanjen. Uppgifterna publicerades av Axios den 7 oktober.

Paxton kopplade också de högre drivmedelskostnaderna till stigande livsmedelspriser. Under mötet hänvisade han till ett eget skatteförslag som omfattar nya avdrag för bostads- och sjukvårdskostnader samt en utökning av skatteavdraget för barnfamiljer.

Båda senatskandidaterna har presenterat förslag för att minska kostnaderna vid bensinpumparna. I en kandidatutfrågning som publicerades av The Texas Tribune den 13 oktober meddelade Ken Paxton att han vill avskaffa den federala bensinskatten permanent.

Paxton förespråkar även fortsatt begränsad reglering av Texas olje- och gasindustri samt ökad amerikansk energiproduktion för att pressa drivmedelspriserna.

James Talarico vill i stället tillfälligt stoppa den federala bensinskatten under den tid som kriget mot Iran pågår. Demokraten uppgav i samma kandidatutfrågning att han avser att rösta för ett slut på kriget om han blir invald i senaten.

Den amerikanska regeringen har samtidigt vidtagit åtgärder för att öka tillgången på olja. USA:s energidepartement meddelade den 11 mars att Donald Trump hade godkänt ett uttag på 172 miljoner fat från landets strategiska petroleumreserv.

Beslutet ingick i en internationellt samordnad insats där 32 medlemsländer i Internationella energiorganet IEA enades om att frigöra sammanlagt 400 miljoner fat olja och raffinerade petroleumprodukter.

Den 29 september meddelade USA:s energidepartement att ytterligare ett förfarande hade inletts för att tillföra marknaden upp till 40 miljoner fat råolja från den strategiska reserven. Myndigheten uppgav att fem tidigare tilldelningsomgångar omfattade mer än 133 miljoner fat och att leveranser inom redan beslutade utbyten planerades till november och december 2026.

Även dieselmarknaden har påverkats av konflikten. Reuters rapporterade den 20 oktober att företrädare för USA:s energidepartement samarbetade med amerikanska och utländska raffinaderier för att öka dieselproduktionen.

Amerikanska energiföreträdare uppgav att raffinaderierna redan använde omkring 95–100 procent av sin kapacitet, vilket begränsade möjligheterna till snabba produktionsökningar.

USA:s energiminister Chris Wright varnade den 23 september för att ett förbud mot amerikansk dieselexport skulle kunna höja priserna på både bensin och flygbränsle. Han förklarade att exportbegränsningar riskerade att fylla raffinaderiernas lager och tvinga fram produktionsminskningar.

Reuters redovisade samtidigt ett amerikanskt dieselpris på 6,52 dollar per gallon, vilket motsvarade en ökning med 76 procent jämfört med ett år tidigare.

Störningarna i de internationella oljeflödena har också påverkat lagernivåerna. Sultan Al Jaber, vd för det statliga emiratiska oljebolaget ADNOC, uppgav den 2 november att närmare en miljard fat olja hade tagits från globala lager sedan störningarna i Hormuzsundet inleddes.

Al Jaber uppgav även att dieselreserverna i vissa regioner hade sjunkit till sina lägsta säsongsnivåer på 35 år. Han framhöll dessutom att transport- och logistikkostnadernas andel av oljepriset hade ökat kraftigt under konflikten.

Tillbaka vid bensinstationen i Dallas beskriver 26-åriga Jessica Graham hur höga vardagskostnader påverkar henne och hennes bekanta. Hon tankar för tio dollar, motsvarande ungefär 100 svenska kronor, eftersom det är vad hon har möjlighet att lägga på bränsle.

Graham berättar att flera personer i hennes omgivning arbetar i lågavlönade yrken men ändå behöver komplettera inkomsterna genom att köra för Uber eller leverera hämtmat på kvällarna.

Hon uppger att vissa fortfarande tjänar endast 13–14 dollar i timmen och att kostnaderna för arbetsresor tar en betydande del av inkomsten.

Jessica Graham anser att både mat och bensin har blivit dyrare sedan Donald Trump tillträdde två år tidigare. Hon är kritisk till presidentens hantering av hushållens ekonomi och anser att han inte tar tillräcklig hänsyn till personer med små ekonomiska marginaler.

Till skillnad från Skylar Vincent och David Whitaker tänker Graham rösta i mellanårsvalet. Hon stödjer Demokraterna och ser deltagandet i valet som ett sätt att försöka åstadkomma politisk förändring.

Den 3 november 2026 väljer amerikanerna samtliga ledamöter i representanthuset och en tredjedel av senaten. Samtidigt genomförs guvernörsval samt flera delstatliga och lokala val.

Valresultatet avgör maktfördelningen i kongressen och därmed vilka parlamentariska förutsättningar Donald Trump får för att genomföra sin politik under sina återstående två år som president.