Marius Borg Høiby kan friges efter nytt domstolsbeslut

AI-genererad illustration

Nyheter

Marius Borg Høiby kan friges efter nytt domstolsbeslut

Av Malin Nilsson•Publicerad: 2 nov 18:24•4 min

Oslo tingsrätt har beslutat att Marius Borg Høibys häktning inte ska förlängas. Beslutet innebär att han ska kunna lämna den elektroniska övervakningen och försättas på fri fot. Åklagarmyndigheten har dock överklagat, vilket innebär att frigivningen inte kan genomföras innan överklagandet har prövats.

Høiby, som är son till Norges kronprinsessa Mette-Marit, har sedan i juli varit häktad med fotboja i kronprinsfamiljens bostad på Skaugum. Han frihetsberövades ursprungligen i samband med att brottmålsrättegången mot honom inleddes i februari.

Den senaste häktningsförhandlingen genomfördes den 2 november bakom stängda dörrar. Oslo tingsrätt beslutade även om referatförbud, vilket hindrade medierna från att återge uppgifter från förhandlingen.

Inför prövningen hade åklagarmyndigheten begärt att häktningen skulle förlängas med ytterligare fyra veckor. Åklagaren Oda Karterud vid Oslo polisdistrikt uppgav den 2 november att omständigheter under den senaste tiden enligt åklagarmyndighetens bedömning talade emot att Høiby skulle friges.

Försvaret företräddes av advokaterna Daniel Storrvik och Alexander Greaker. De kallade två vittnen till förhandlingen, varav den ena kom från den norska kriminalvårdens frivårdsverksamhet. Det andra vittnet var en vårdbehandlare som haft kontakt med Høiby under en längre period.

Efter förhandlingen uppgav Daniel Storrvik att hans klient inte hade fått någon rapport om överträdelser av villkoren för häktningen och att han under de senaste fyra månaderna visat förmåga att avstå från droger och brottsliga handlingar.

Daniel Storrvik välkomnade domstolens beslut och uppgav att Marius Borg Høiby var glad och lättad över beskedet. Samtidigt betonade advokaten att hans klient förhöll sig försiktig eftersom beslutet ännu inte hade vunnit laga kraft.

Åklagaren Oda Karterud har tidigare framhållit att den elektroniska övervakningen inte inneburit att Høiby varit helt isolerad. Han har enligt åklagaren kunnat ha sociala kontakter och fått möjlighet att lämna bostaden efter tillstånd, bland annat för arbete eller studier.

Høibys övervakning på Skaugum inleddes efter att Oslo tingsrätt beslutat att han skulle flyttas från fängelse till häktning med elektronisk kontroll. Den 14 juli meddelade Oslo polisdistrikt att åklagarmyndigheten inte skulle fullfölja sitt överklagande av det beslutet.

I samband med övergången till elektronisk övervakning uppgav Oda Karterud att Høiby måste hålla sig drogfri, lämna regelbundna drogtester och delta i polisens förebyggande arbete för att minska risken för återfall.

Frågan om fortsatt häktning har tidigare prövats i högre instans. Den 12 augusti avslog Borgarting lagmannsrett ett överklagande från Høiby. Domstolen bedömde då att risken för att han skulle begå nya brott vid ett frigivande fortfarande var betydande.

Åklagaren Hilde Hermanrud Strand uppgav vid den tidigare häktningsprövningen i augusti att åklagarmyndigheten hade granskat andra kontrollmöjligheter, däribland elektroniskt övervakat kontaktförbud. Åklagarsidan ansåg trots detta att det ännu var för tidigt att låta Høiby lämna häktningen.

Oslo polisdistrikt meddelade den 14 juli 2026 att åklagarmyndigheten avstod från att fullfölja sitt överklagande av tingsrättens tidigare beslut att överföra Høiby från fängelse till häktning med elektronisk övervakning på Skaugum.

Åklagaren Oda Karterud uppgav i samband med beslutet i juli att fortsatt elektronisk kontroll förutsatte att Høiby avstod från droger, genomgick regelbundna drogtester och deltog i polisens förebyggande arbete för att minska risken för återfall.

Oslo tingsrätt fastställde i domen den 15 juni ett tvåårigt kontaktförbud mot den kvinna som i den norska rapporteringen benämns Frogner-kvinnan och tillerkände henne 110 000 norska kronor i ersättning.

Brottmålet ska tas upp på nytt i Borgarting lagmannsrett den 9 februari 2027. Enligt domstolens preliminära planering ska huvudförhandlingen pågå till den 5 mars, med Frode Elgesem som rättens ordförande.

Inför hovrättsprocessen har försvarsadvokaterna meddelat att de vill höra 14 vittnen som även deltog i tingsrättsförhandlingen samt ytterligare fyra nya vittnen. Statsåklagaren Sturla Henriksbø har uppgivt att åklagarsidan planerar att kalla något färre vittnen än under den första rättegången.

Frågan om Marius Borg Høiby ska fortsätta vara frihetsberövad är därmed fortfarande föremål för rättslig prövning. Oslo tingsrätts beslut om att inte förlänga häktningen har överklagats av åklagarmyndigheten och kan tills vidare inte verkställas.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln följer en strikt neutralt språkbruk. Alla uppgifter kopplas till källor (åklagarmyndigheten, advokater, domstol), och språket är sakligt utan värderande eller överdrivna uttryck från journalisten. Påståenden om vad domstolen beslutat, vilka som vittnar och hur övervakningen har fungerat återges som refererade uppgifter. De få känslomässiga uppgifter som nämns ("glad och lättad") är tydligt återgivna som vad advokaten uppgett om klientens känslor, inte journalistens egna bedömning. Sektioner som redogör för beslut, överklaganden och tidsplaner är faktauppgifter och presenteras utan spekulation. Inga formuleringar verkar syfta till att styra läsarkänslor eller ta ställning för/en part. Språket är koncist och kronologiskt, vilket stödjer oberoendet.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
25%
50%
25%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln lutar tydligt mot en mittenargumentation genom sin betoning av rättsprocessen och externa aktörers (åklagaren och försvaret) roller, utan starkt politiskt laddade åsikter eller hänvisningar till bredare statliga reformer. Genom att lyfta juridiska villkor, överklaganden och riskbedömningar utan att driva på en viss politisk agenda gynnar texten en institutionell, teknokratisk syn som är karakteristisk för den centrala politikriktningen.

Rubrik och framing:
Framställningen fokuserar på rättsprocessen och domstolens beslut i fråga om frigivning och övervakning; problemformulering kretsar kring riskbedömningar och processens giltighet.

Språk och ton:
Saklig och nyanserad ton som visar både åklagares och försvarares resonemang utan politisk färgning.

Källbalans:
Huvudkällor är domstolen samt åklagare och försvarsadvokater; liten eller ingen extern expertkommentar eller bredare samhällsreaktion.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas såsom djupare sammanhang om rättsliga tidslinjer, jämförande fall, eller politiska/folkliga reaktioner. Inga röster från externa experter eller allmänheten framträder.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.