Trump överväger nytt anfall mot Iran före maktskiftet

USA:s president Donald Trump står inför ett begränsat tidsutrymme för att fatta nya utrikespolitiska beslut efter Republikanernas förluster i mellanårsvalet den 3 november. Demokraterna har vunnit majoriteten i både representanthuset och senaten och tar över kongressen den 3 januari 2027. Trump har samtidigt öppnat för ytterligare militära angrepp mot Iran.

Jan Hallenberg, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet och professor emeritus i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, bedömer att Trump kan välja att genomföra en ny attack innan den demokratiskt kontrollerade kongressen tillträder. Enligt Hallenberg har presidenten omkring två månader på sig att agera under de nuvarande politiska förutsättningarna.

Hallenberg anser att Trump står inför ett svårt beslut mellan att intensifiera de militära insatserna och att försöka nå en förhandlingsuppgörelse. Presidenten vill enligt Hallenbergs bedömning kunna presentera ett resultat där Irans möjligheter att utveckla kärnvapen har stoppats. Samtidigt innebär ytterligare bombningar risker för både civila dödsoffer och amerikanska militära förluster.

Den 4 november medgav Donald Trump i intervjuer med Fox News och The Wall Street Journal att kriget mot Iran hade bidragit till Republikanernas valförluster. Presidenten försvarade dock beslutet att inleda kriget och uppgav att han skulle fatta samma beslut på nytt.

Även USA:s vicepresident JD Vance pekade den 4 november uttryckligen ut kriget mot Iran som orsaken till Republikanernas nederlag i mellanårsvalet.

Irans parlamentstalman Mohammad Baqer Qalibaf välkomnade samma dag det amerikanska valresultatet. Qalibaf beskrev utgången som ett tecken på att amerikanska väljare motsätter sig kriget mot Iran.

Trots de politiska förändringarna i Washington kvarstår betydande motsättningar mellan USA och Iran. Enligt Reuters uppgifter den 4 november befinner sig parterna fortfarande långt ifrån varandra i de förhandlingar som Qatar förmedlar. En central tvistefråga gäller om begränsningar av Irans kärntekniska verksamhet eller en återöppning av Hormuzsundet ska prioriteras.

Jan Hallenberg bedömer att Trump är mer tveksam till ytterligare militära insatser än Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Enligt Hallenberg eftersträvar den amerikanske presidenten en uppgörelse som kan framställas som en tydligare framgång än det kärnenergiavtal som slöts under president Barack Obama 2015.

Förutsättningarna för en sådan överenskommelse kompliceras även av tidigare internationella beslut om Iran. Congressional Research Service redovisade i februari 2026 att FN-sanktionerna mot landet återinfördes den 27 september 2025 sedan Storbritannien, Frankrike och Tyskland aktiverat mekanismen för att återinföra sanktionerna. Processen har samtidigt varit föremål för rättsliga och diplomatiska motsättningar, bland annat med Ryssland och Kina.

När den nya kongressen tillträder bedömer Jan Hallenberg att Demokraterna kommer att försöka begränsa presidentens möjligheter att fortsätta militära operationer utan ökad parlamentarisk kontroll. Partiet kan enligt honom lägga fram resolutioner och kräva att Trump följer de amerikanska bestämmelser som reglerar presidentens befogenheter att använda militärt våld.

Den federala lagstiftningen i 50 U.S.C. § 1542 föreskriver att presidenten ska samråda med kongressen inför militära insatser när det är möjligt. Samråden ska därefter fortsätta så länge amerikanska styrkor deltar i stridigheter.

Enligt 50 U.S.C. § 1543 måste presidenten normalt lämna en skriftlig rapport till kongressen inom 48 timmar efter att amerikanska styrkor satts in i strid utan en krigsförklaring. Rapporten ska bland annat innehålla uppgifter om insatsens omständigheter och rättsliga grund.

Bestämmelserna i 50 U.S.C. § 1544 anger dessutom att en militär insats som huvudregel måste avslutas inom 60 dagar om kongressen inte har godkänt den. Under särskilda förutsättningar kan ytterligare högst 30 dagar medges för ett nödvändigt och skyndsamt tillbakadragande av amerikanska styrkor.

Jan Hallenberg anser att Demokraterna kan använda dessa regler och kongressens möjligheter att påverka finansieringen för att sätta press på Trump. Om konflikten med Iran fortsätter efter årsskiftet bedömer han att presidentens politiska handlingsutrymme successivt kan begränsas.

Uppgifter till CBS News har tidigare gjort gällande att Trump övervägt att avskeda försvarsminister Pete Hegseth. Den 4 november meddelade presidenten emellertid att han inte övervägde att ersätta Hegseth, trots kritiken mot kriget.

Även förhållandet till Ryssland kan påverkas av den nya majoritetsfördelningen i kongressen. Jan Hallenberg bedömer att Demokraterna kommer att försöka försvåra amerikanska eftergifter gentemot Rysslands president Vladimir Putin i förhandlingarna om kriget i Ukraina.

President Donald Trump behåller dock sina befogenheter att leda USA:s diplomatiska kontakter. Hallenberg framhåller att det är presidenten och de företrädare som han utser som ansvarar för landets diplomatiska förhandlingar. Trump kan därför fortsätta samtalen med Putin även efter att Demokraterna tagit kontroll över kongressen.

Enligt Jan Hallenberg kan den nya kongressen också försöka ingripa mot det dieselavtal som USA och Ryssland har slutit. Han bedömer emellertid att ett sådant ingripande kan försvåras av komplicerade juridiska förhållanden.

Hallenberg räknar dessutom med att Demokraterna kommer att kräva att omfattande sanktioner mot Ryssland införs. Sanktionerna stoppades tidigare av Trump i samband med dieseluppgörelsen. Kongressen kan enligt Hallenberg inte tvinga presidenten att genomföra sanktionerna, men den politiska pressen kan bli betydande.

Jan Hallenberg bedömer att USA med en demokratiskt kontrollerad kongress kan komma att ta större hänsyn till Ukrainas ståndpunkter. Han anser också att möjligheterna till en förhandlad fred har förbättrats något, men understryker att det fortfarande finns stora svårigheter och att omfattningen av en eventuell förändring är osäker.

Den nya kongressmajoriteten väntas även påverka diskussionen om USA:s relation till försvarsalliansen Nato. Hallenberg tror att Demokraterna kommer att betona betydelsen av fortsatt amerikanskt deltagande och motsätta sig omfattande tillbakadraganden av amerikanska trupper.

Kongressens möjligheter att påverka en eventuell amerikansk utträdesprocess ur Nato regleras också i federal lagstiftning. Congressional Research Service konstaterade den 27 februari 2026 att en lag från 2023 förbjuder presidenten att ensidigt lämna Natofördraget utan senatens godkännande eller ett beslut av kongressen.

Congressional Research Service uppmärksammade samtidigt en juridisk motsättning mellan denna lagstiftning och en tidigare rättslig bedömning från USA:s justitiedepartement om presidentens befogenheter.

Demokraterna har även presenterat andra prioriteringar inför maktskiftet i kongressen. Partiets gruppledare i representanthuset, Hakeem Jeffries, har lagt fram en plan för de första 100 dagarna med tyngdpunkt på levnadskostnader och granskning av Trumpadministrationen.

Demokraternas ledare i senaten, Chuck Schumer, framhöll den 4 november att partiet behöver fortsätta vinna förtroende bland väljare som röstat mot Republikanerna utan att nödvändigtvis stödja Demokraternas egen politik.

Jan Hallenberg, som forskar om amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik och tidigare varit gästforskare vid Princeton University, Harvard University och University of California i Berkeley, beskriver presidentens återstående handlingsutrymme som tidsbegränsat.

Enligt Hallenberg har Donald Trumps möjligheter att driva sin politik börjat minska efter valförlusten. Samtidigt betonar han att presidenten fortfarande har omfattande befogenheter inom utrikespolitiken och att frågan är hur Trump kommer att använda dessa innan den nya kongressen tillträder den 3 januari 2027.