Abdul El-Sayed vinner senatsvalet – historiskt besked i Michigan

Demokraten Abdul El-Sayed har vunnit senatsvalet i den amerikanska delstaten Michigan och blir därmed den första muslimen att väljas till USA:s senat. Valresultatet har väckt starka reaktioner i Dearborn, där många invånare har arabisk bakgrund och där frågor om migration, sjukvård och USA:s utrikespolitik präglat valrörelsen.

Associated Press utropade den 42-årige El-Sayed till segrare klockan 02.27 lokal tid onsdagen den 4 november 2026. Enligt valanalysföretaget Decision Desk HQ hade han klockan 16.46 samma dag fått 2 504 274 röster, motsvarande 52,51 procent. Republikanernas kandidat Mike Rogers hade fått 2 168 872 röster, eller 45,48 procent. Resultatet var då ännu inte slutligt fastställt.

El-Sayed efterträder demokraten Gary Peters, som valt att inte ställa upp för ytterligare en mandatperiod. Motståndaren Mike Rogers, 63 år, har tidigare arbetat som agent vid den federala polismyndigheten FBI och varit ledamot av USA:s representanthuset.

I Dearborn, strax väster om Detroit, följdes valresultatet med stort intresse. En av dem som reagerade var 18-åriga Ava, som arbetar som barista och röstade för första gången i ett amerikanskt val. Hon beskriver hur hon började gråta när det stod klart att El-Sayed hade segrat.

Ava berättar att hon tillbringade valnatten i telefon med en vän och hade svårt att förstå att Demokraternas kandidat verkligen hade vunnit. Hon betraktar resultatet som betydelsefullt både för den muslimska befolkningens representation och för de politiska frågor som El-Sayed driver.

Den 18-åriga amerikanska medborgaren har palestinska och jemenitiska rötter och bär slöja. Trots att både hon och hennes föräldrar är födda i USA uppger hon att hon under de senaste två åren blivit alltmer orolig för den federala migrationsmyndigheten ICE.

Ava berättar att en minderårig vän stoppades och förhördes av migrationspoliser innan hon släpptes. Enligt Ava skedde ingripandet utan anledning. Hon anser att personer med annan hudfärg riskerar att bli föremål för myndighetens kontroller.

Under Donald Trumps presidentskap har ICE genomfört fler tillslag mot personer som saknar laglig rätt att vistas i landet. Gripandena har även omfattat personer som inte varit misstänkta för andra brott.

Ava uppger att president Donald Trumps uttalanden om amerikanska muslimer och städer som Dearborn och Detroit har förstärkt hennes oro. Hon beskriver situationen som särskilt påfrestande för människor i Michigan, där det finns en stor arabisk befolkning.

För Ava handlar valresultatet samtidigt om konkreta politiska förändringar. Hon framhåller El-Sayeds förslag om allmän sjukförsäkring som en av de viktigaste frågorna och anser att äldre och sjuka ska kunna få vård oavsett ekonomiska förutsättningar.

El-Sayed har en bakgrund inom folkhälsoarbete. Han tog läkarexamen vid Columbia University 2014 och har även doktorerat i folkhälsovetenskap vid Oxford University. Han genomförde däremot ingen specialistutbildning som praktiserande läkare.

År 2015 utsågs El-Sayed till chef för Detroits folkhälsomyndighet, en befattning han hade under två år. Mellan 2022 och 2025 ansvarade han för folkhälsoarbetet i Wayne County, där både Detroit och Dearborn ligger.

Under arbetet i Wayne County medverkade El-Sayed till ett program för att avskriva medicinska skulder på upp till 700 miljoner dollar. Han arbetade också med att öka tillgången till överdosläkemedlet naloxon och minska förekomsten av blyexponering i skolor.

I valkampanjen har han dessutom prioriterat bostadskostnader, tillgång till utbildning och högre beskattning av miljardärers förmögenheter. Bland hans politiska förslag finns ett förbud mot företagsfinansiering av politiska kampanjer, förändringar av Högsta domstolen och ett avskaffande av senatens filibusterförfarande. Han har även föreslagit åtgärder för att underlätta röstning.

Segern innebär att El-Sayed för första gången blir vald till ett politiskt ämbete. Han kandiderade även till guvernörsposten i Michigan 2018, men förlorade då Demokraternas primärval.

Vägen till senatskandidaturen 2026 var jämn. I Demokraternas primärval den 4 augusti fick El-Sayed 744 952 röster, motsvarande 48,45 procent. Kongressledamoten Haley Stevens fick 731 160 röster, eller 47,55 procent. Resultatet fastställdes den 24 augusti.

Primärvalet föregicks av omfattande ekonomiska insatser från externa politiska organisationer. Enligt Associated Press uppgick utgifterna till närmare 60 miljoner dollar. Organisationen American Israel Public Affairs Committee, AIPAC, använde närmare 30 miljoner dollar för att motarbeta El-Sayeds kandidatur.

El-Sayed fick under valrörelsen stöd av senatorn Bernie Sanders och kongressledamoten Alexandria Ocasio-Cortez. Även tidigare presidenten Barack Obama och tidigare vicepresidenten Kamala Harris deltog i kampanjaktiviteter tillsammans med honom i Detroit för att mobilisera väljare.

En central fråga under kampanjen var kriget i Gaza. El-Sayed kritiserade USA:s stöd till Israel och återkom vid flera tillfällen till situationen för den palestinska befolkningen.

Samtidigt riktade Donald Trump och andra republikaner anklagelser mot El-Sayed med koppling till terrorism och hans muslimska tro. Trump hävdade bland annat att Demokraternas kandidat ville införa sharialagar i USA.

I Dearborn har de utrikespolitiska frågorna haft stor betydelse för väljarnas politiska ställningstaganden. Staden har omkring 110 000 invånare och en majoritet av befolkningen har rötter i Mellanöstern eller Nordafrika. Den beskrivs därför ibland som USA:s arabisk-amerikanska huvudstad.

Vid presidentvalet 2024 fick Donald Trump omkring 42 procent av rösterna i Dearborn, medan Demokraternas kandidat Kamala Harris fick omkring 36 procent. Missnöje med president Joe Bidens regerings stöd till Israel under Gazakriget var en viktig fråga bland många arabamerikanska väljare.

Under mellanårsvalet den 3 november 2026 lyckades El-Sayed mobilisera många väljare i samma grupper. Redan före valdagen syntes en tydlig ökning av förtidsröstningen i Dearborn.

Borgmästaren Abdullah Hammoud uppgav att 9 183 personer hade förtidsröstat på plats inför valet. Vid presidentvalet i november 2024 var motsvarande antal 7 551, vilket motsvarar en ökning med nästan 22 procent.

Under själva valdagen meddelade Abdullah Hammoud på den sociala medieplattformen X att Dearborn redan sju timmar före vallokalernas stängning hade överträffat det totala valdeltagandet från mellanårsvalet 2022.

Den 4 november publicerade Dearborns kommun en slutlig preliminär sammanställning från stadens samtliga 42 valdistrikt. Redovisningen omfattade även poströster och förtidsröster.

Mahdi Ali, 54 år och vice ordförande i en av Michigans största moskéer, anser att valresultatet visar ett tydligt avståndstagande från Donald Trumps politik. Han beskriver väljarnas besked som en markering mot hat och rasism i det amerikanska samhället.

Även Ava anser att yngre väljare har haft betydelse för Demokraternas framgångar. Hon tror att hennes generations deltagande bidrog till valutgången och hoppas att fler unga fortsätter engagera sig politiskt.

Utöver migrationspolitiken och sjukvården lyfter Ava de stigande levnadskostnaderna. Hon pekar särskilt på priserna på livsmedel och bränsle och anser att Donald Trump bär ansvaret för utvecklingen.

Enligt Ava har kriget mot Iran bidragit till prisökningarna. Hon anser att kriget var onödigt och kritiserar presidentens beslut att inleda det.

Kriget och dess ekonomiska följder blev också en fråga för Republikanernas kandidat Mike Rogers. Under valrörelsens slutskede tog Rogers avstånd från Trumps hållning både när det gällde Iran och handelskonflikten med Kanada. Rogers argumenterade för att konflikterna behövde avslutas för att minska kostnaderna för företag och konsumenter.

Ava kommenterar även vicepresident JD Vances uttalande om att kriget mot Iran bidrog till Republikanernas valförlust. Hon anser att partiets företrädare borde ha uppmärksammat konsekvenserna tidigare.

För den 18-åriga förstagångsväljaren är El-Sayeds seger framför allt förknippad med förhoppningar om en annan politisk inriktning. Hon ser hans muslimska bakgrund som betydelsefull, men betonar att sjukvård, ekonomiska villkor och trygghet är de frågor som hon främst vill se politiska beslut om.