Trump får skulden efter Republikanernas historiska valförlust

President Donald Trump möter växande kritik inom Republikanerna efter partiets omfattande nederlag i USA:s mellanårsval den 3 november. Demokraterna har tagit kontroll över både representanthuset och senaten, samtidigt som flera republikanska företrädare anklagar presidenten för att ha bidragit till valförlusten.

Resultatet beskrivs som Republikanernas sämsta kongressval på minst 50 år och möjligen ett av partiets största nederlag någonsin. Reuters rapporterade den 4 november att Demokraterna hade erövrat minst 28 ytterligare mandat i representanthuset. Fortsatt rösträkning i Alaska och Mississippi kunde fortfarande påverka storleken på partiets majoritet i senaten.

Demokraterna vann dessutom republikanska senatsmandat i bland annat Texas, South Carolina, Kansas och Iowa. Associated Press redovisade även demokratiska segrar i Ohio, Maine och North Carolina, samtidigt som partiet försvarade viktiga mandat i Georgia och Michigan.

Trots valresultatet ägnade Donald Trump sitt första officiella framträdande efter valet huvudsakligen åt bygget av en ny balsal vid Vita huset. Presidenten deltog på onsdagen den 4 november i en ceremoni där den sista stålbalken monterades på plats.

Ceremonin inleddes omkring klockan 12.45 lokal tid, ungefär 13 timmar efter att Demokraternas övertagande av kongressens båda kamrar hade blivit klart. Trump talade ingående om byggnadens material, planlösning och utformning, men kommenterade inte valresultatet förrän journalister började ställa frågor.

Presidenten berättade bland annat att han hade lyckats köpa en särskild sorts marmor som länge varit eftertraktad. Trump förklarade att stenbrottets ägare ursprungligen inte hade velat sälja materialet, men att de hade kommit överens. Marmorn ska användas till golvet i den nya balsalen.

Trump diskuterade också placeringen av byggnadens kök och beskrev hur ett kök på övervåningen skulle påverka möjligheterna att använda flera av rummets väggar.

Vita huset presenterade i juli 2025 en ursprunglig plan för balsalen med en yta på omkring 8 360 kvadratmeter. Byggnaden planerades då för 650 sittande gäster, jämfört med ungefär 200 personer i Vita husets East Room.

Projektet har även blivit föremål för rättslig prövning. Organisationen National Trust for Historic Preservation väckte den 12 december 2025 talan för att stoppa byggarbetena och lämnade ytterligare domstolshandlingar den 29 december samma år. Organisationen har ifrågasatt byggprojektets påverkan på Vita husets historiska miljö.

National Capital Planning Commission har registrerat projektet under ärendenummer 8733, med Vita husets Executive Residence som sökande. Myndighetens granskning omfattar bland annat byggnadens placering och utformning enligt National Capital Planning Act.

Finansieringen har också diskuterats. FactCheck.org redovisade i juni 2026 att Republikanerna hade föreslagit en miljard dollar i federala medel till säkerhetsåtgärder som även omfattade balsalsområdet. Vita huset framhöll att de offentliga medlen gällde säkerhetsinstallationer och inte själva byggnaden, som Trump har beskrivit som privatfinansierad.

Vid onsdagens ceremoni deltog även USA:s inrikesminister Doug Burgum. Donald Trump signerade en bygghjälm under mötet med byggnadsarbetarna och skrev senare sitt namn på den sista stålbalken innan den lyftes på plats.

Presidenten beskrev arbetet med balsalen som avkopplande. Han berörde också möjligheten att den nya demokratiska majoriteten i kongressen skulle kunna inleda ytterligare en riksrättsprocess mot honom.

Framträdandet var Trumps första officiella på drygt 46 timmar. Hans föregående offentliga tal hade hållits strax efter klockan 14 på måndagen, vid spegeldammen mellan Lincolnmonumentet och Washingtonmonumentet i Washington.

Under det talet, som hölls inför mellanårsvalet, ägnade presidenten betydande tid åt renoveringar av offentliga miljöer i huvudstaden. CNN uppgav att mer än 20 minuter handlade om upprustning av byggnader, monument och parker.

Trump behandlade bland annat problem med alger i spegeldammen, rostiga ledningar, jordförhållanden och gräsmattor. Han diskuterade även fontäner, statyer, belysning, kalksten, korintiska kolonner, graffitiskador och utformningen av en helikopterplatta.

Efter genomgången av renoveringsarbetena övergick presidenten till frågor om jihadistiska grupper och transsexuella barn.

Redan efter måndagens tal uttryckte en högt uppsatt republikansk företrädare oro för partiets möjligheter i valet. Företrädaren ansåg att problemen med spegeldammen hade liten betydelse jämfört med risken att Republikanerna skulle förlora kontrollen över kongressen.

Valresultatet har därefter utlöst en intern diskussion om presidentens ansvar. Flera republikanska politiker och kampanjarbetare pekar på kriget mot Iran, dess påverkan på levnadskostnaderna och Donald Trumps offentliga uppträdande.

Väljarnas inställning till presidenten framgår av CBS News vallokalsundersökning, där Trumps stöd uppmättes till 38 procent. Omkring sex av tio väljare uppgav samtidigt att presidenten hade påverkat deras val av kandidater till representanthuset.

Ekonomin var den viktigaste frågan för 39 procent av väljarna, enligt NBC News vallokalsundersökning som återgavs av Washington Examiner. Ytterligare 32 procent angav demokratins tillstånd som sin främsta fråga. Totalt bedömde 75 procent att landets ekonomiska situation var mindre bra eller dålig.

Kriget mot Iran hade också betydelse för många väljare. NBC News undersökning visade att 74 procent betraktade konflikten som en avgörande eller betydande faktor när de röstade.

Bland dessa väljare stödde 63 procent Demokraterna. Av dem som ansåg att kriget hade liten eller ingen betydelse röstade däremot 70 procent på Republikanerna.

USA:s vicepresident JD Vance har efter valet uttryckligen pekat på kriget mot Iran som en av orsakerna till Republikanernas förluster.

Donald Trump har däremot försvarat de amerikanska militära insatserna. Efter ceremonin vid Vita huset framhöll presidenten inför journalister att åtgärderna mot Iran hade varit nödvändiga och att USA skulle fortsätta sin verksamhet där.

Trump har inte heller tagit på sig ansvaret för valnederlaget. Under valnatten skrev presidenten på Truth Social att han själv inte hade funnits på valsedeln och hävdade att Republikanerna skulle ha vunnit en överlägsen seger om han hade kandiderat.

Presidenten riktade även kritik mot Fox News och ansåg att tv-kanalen hade bidragit till förlusterna genom att låta demokratiska företrädare medverka i sina politiska sändningar.

När Trump senare fick frågor efter balsalsceremonin konstaterade han att det starka stöd han upplevt under sina kampanjmöten inte hade motsvarats av väljarnas agerande i vallokalerna.

Presidentens rådgivare Alex Bruesewitz har i sin tur lagt en stor del av ansvaret på de republikanska kandidaterna. Bruesewitz ansåg att flera kandidater saknade förmåga att engagera väljarna, arbetade otillräckligt och misslyckades med sin politiska kommunikation.

Den förklaringen har mött invändningar från andra delar av partiet. En högt uppsatt republikansk tjänsteman i senaten beskrev valresultatet som ett omfattande nederlag och ansåg att Donald Trump, snarare än kandidaternas individuella prestationer, bar ansvaret.

En republikansk kampanjarbetare riktade samtidigt kritik mot presidentens medarbetare i Vita huset. Kampanjarbetaren ansåg att administrationen hade misslyckats med att begränsa Trumps agerande när presidenten ägnade uppmärksamhet åt andra frågor än dem som väljarna prioriterade.

Även Republikanernas förlorande guvernörskandidat i Maine, Bobby Charles, har kommenterat partiets situation. Charles uppgav att han trots nederlaget såg positivt på framtiden, med hänvisning till att Donald Trumps presidentperiod avslutas om två år.

Förlusterna har också fått betydelse för Republikanernas kongressledning. Reuters rapporterade att representanthusets republikanske talman Mike Johnson skulle lämna sin ledarposition efter maktskiftet.

Republikanernas senatsledare John Thune meddelade den 4 november att han avsåg att kandidera till posten som minoritetsledare i senaten. Thune förklarade samtidigt att partiet skulle samarbeta med Donald Trump för att motsätta sig delar av Demokraternas politiska agenda. Valet av republikansk senatsledning väntades hållas veckan därpå.

Nederlaget i South Carolina innebar ytterligare en motgång för partiets senatsorganisation. Axios redovisade att Republikanerna för första gången sedan 1972 förlorade ett senatsmandat i hemstaten för ordföranden i National Republican Senatorial Committee, NRSC. Organisationen leds av senator Tim Scott från South Carolina.

På den demokratiska sidan har gruppledaren i representanthuset, Hakeem Jeffries, framhållit behovet av omfattande politiska förändringar efter valresultatet. Jeffries har också nämnts som en möjlig efterträdare till Mike Johnson på posten som representanthusets talman.

Donald Trump har efter valet uppgett att han är beredd att samarbeta med Demokraterna i vissa frågor. Samtidigt har presidenten förklarat att han kan använda sin vetorätt för att stoppa lagförslag som han motsätter sig.

Trump har dessutom riktat kritik mot den republikanske Texasguvernören Greg Abbott efter dennes valförlust mot demokraten Gina Hinojosa.

Medan Republikanerna diskuterar orsakerna till nederlaget och förbereder sig för en ny roll i kongressen fortsätter Donald Trump att försvara sin politik. Presidenten har hittills avvisat kritik mot kriget i Iran och i stället pekat på kandidaterna, mediernas rapportering och sin egen frånvaro från valsedeln som förklaringar till valresultatet.