Tre misstänkta människohandelsbrott upptäckta vid svenska arbetsplatskontroller

Tre anmälningar om misstänkt människohandel har upprättats efter att Polismyndigheten tillsammans med andra svenska myndigheter granskat 31 arbetsplatser. Totalt kontrollerades 644 personer under insatsen, som ingick i ett europeiskt samarbete mot arbetskraftsexploatering och organiserad brottslighet.

Den internationella insatsen genomfördes den 14–20 september 2026 med Sverige som ledande land. Sammanlagt deltog 31 länder inom ramen för EMPACT, ett europeiskt samarbete mot grov och organiserad internationell brottslighet.

Europol meddelade den 23 oktober att insatsen resulterade i 27 gripanden för misstänkt människohandel och att 248 personer identifierades som potentiella brottsoffer. Myndigheterna inledde dessutom 182 nya utredningar om människohandel. Ytterligare 86 personer greps för andra brott, bland annat olaglig sysselsättning och prostitutionsrelaterad brottslighet.

Europeiska arbetsmyndigheten ELA redovisade att 16 031 myndighetsanställda medverkade och att sammanlagt 137 810 kontroller genomfördes. Granskningarna omfattade människor, arbetsplatser och andra platser, fordon samt handlingar. ELA samordnade och stödde även 18 gemensamma eller samordnade gränsöverskridande inspektioner genom logistiska, kommunikativa och analytiska insatser.

I Sverige koncentrerades kontrollerna till verksamheter där myndigheterna bedömer att risken för arbetskraftsexploatering är förhöjd. Bland de granskade branscherna fanns bygg och industri, grön näring, nagelsalonger samt hotell- och restaurangverksamhet. Arbetet utfördes gemensamt av myndigheterna inom landets sju regionala arbetslivskriminalitetscenter, AKC.

Ronja Walett vid Polismyndigheten, som ledde den internationella insatsen, beskriver arbetskraftsexploatering som en komplicerad brottslighet där organiserade kriminella nätverk hänsynslöst utnyttjar människor. Hon framhåller även att brottsligheten ofta har kopplingar till flera länder.

Den nationella insatsledaren Fredrik Rönnlund betonar betydelsen av myndigheternas gemensamma resurser i arbetet mot arbetslivskriminalitet. Han beskriver brottsligheten som allvarlig och systemhotande och framhåller att den orsakar stort lidande för de drabbade. Rönnlund pekar också på ekonomiska skador för välfärdsstaten när företag använder svart arbetskraft och underlåter att betala skatter och avgifter.

Liknande misstankar uppmärksammades i flera andra europeiska länder under septemberinsatsen. Den nederländska arbetsinspektionen meddelade den 18 september att två restaurangägare gripits misstänkta för människohandel och människosmuggling. De misstänkta drev åtta restauranger som tillhörde tre internationella indiska restaurangkedjor.

Utredningen omfattade 19 restaurangkontroller i flera europeiska länder, däribland åtta i Nederländerna. Den nederländska arbetsinspektionen misstänker att anställda utsatts för exploatering genom bland annat otillräckliga löner och arbetsveckor på mellan 60 och 80 timmar.

Även på Cypern genomfördes kontroller inom ramen för insatsen. Vid polisens arbete i Nicosia och Larnaca identifierades en person som offer för människohandel för arbetskraftsexploatering. Arbetsinspektörer upptäckte samtidigt överträdelser av arbetslagstiftningen som berörde 19 anställda hos tre arbetsgivare.

Omfattningen av arbetskraftsexploatering har också kartlagts av svenska myndigheter. Jämställdhetsmyndigheten redovisade i maj 2026 att landets regionkoordinatorer under föregående år identifierat 481 personer som potentiellt utsatta för människohandel eller människoexploatering. Arbetskraftsexploatering förekom i 68 procent av ärendena.

Av de identifierade personerna under 2025 återfanns 92 inom grön näring och 63 inom byggbranschen. Jämställdhetsmyndigheten registrerade dessutom 55 personer inom hotell- och restaurangsektorn samt 31 inom skönhet och kroppsvård.

Arbetsmiljöverket redovisade den 30 mars 2026 att svenska myndigheter genomförde drygt 4 000 gemensamma arbetsplatskontroller under 2025. Det motsvarade en ökning med 11 procent jämfört med 2024. Myndigheternas samarbete resulterade samma år i ekonomiska återkrav och stoppade utbetalningar på totalt 187 miljoner kronor.

Det svenska arbetet mot arbetslivskriminalitet bedrivs på regeringens uppdrag av nio samverkande myndigheter. Förutom Polismyndigheten deltar Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Skatteverket och Åklagarmyndigheten.

Myndigheterna planerar och genomför oanmälda kontroller för att upptäcka regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Granskningarna riktas bland annat mot transportverksamhet, byggarbetsplatser, bärplockning, bilverkstäder, biltvättar, slakterier, restauranger och skönhetssalonger.

De sju regionala arbetslivskriminalitetscentren är placerade i polisens lokaler i Umeå, Uppsala, Örebro, Stockholm, Göteborg, Norrköping och Malmö.

På europeisk nivå medverkar även Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen, Skatteverket och Tullverket tillsammans med Polismyndigheten i EMPACT. Svensk polis deltar årligen i flera planerade insatser inom samarbetet. Arbetet kan omfatta kartläggning av prioriterade brottsområden, förundersökningar, gripanden, identifiering och skydd av brottsoffer samt beslag av tillgångar som tillhör kriminella.

Den 16 oktober 2026 presenterade Europeiska kommissionen en förnyad strategi mot människohandel med sex prioriterade områden. Strategin omfattar bland annat ökad användning av teknik i brottsbekämpningen, närmare samarbete mellan myndigheter, åtgärder mot internationella kriminella nätverk och stärkt skydd för brottsoffer.

Europeiska kommissionens statistik visar att fler än 20 000 offer för människohandel registrerades inom Europeiska unionen under 2023 och 2024. Det var en ökning med 16,1 procent jämfört med den föregående tvåårsperioden.

Gillar du den här personligheten?