Sverige kräver lägre fiskekvoter – möter motstånd inom EU

Sverige motsätter sig en omfattande ökning av fiskekvoterna i Östersjön inför EU:s beslut om fisket under 2027. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) vill begränsa fångsterna av framför allt strömming i centrala Östersjön och Bottniska viken. Flera andra medlemsländer driver samtidigt krav på större fångstmöjligheter än vad EU-kommissionen har föreslagit.

Förhandlingarna hålls i Luxemburg den 26–27 oktober under ledning av Irlands jordbruks- och fiskeminister Martin Heydon. EU:s ministerråd har meddelat att överläggningarna planerades börja omkring klockan 10.15 den 26 oktober. När medlemsländerna når en politisk överenskommelse ska en särskild presskonferens hållas.

Peter Kullgren framhåller att den svenska regeringens främsta prioritering är att ge de hårt belastade fiskbestånden möjlighet att återhämta sig. Han anser att de förbättringar som har registrerats inte motiverar kraftigt ökade fångster. Regeringen avser därför att driva krav på så låga kvoter som möjligt för de två stora strömmingsbestånden.

EU-kommissionens förslag innebär att den totala tillåtna fångsten av strömming i centrala Östersjön höjs till 143 860 ton under 2027. Det motsvarar en ökning med 49 procent jämfört med 2026. För Bottenhavet och Bottenviken föreslås 57 308 ton, vilket är 3 procent mer än föregående år.

Enligt Agence Europes redovisning den 25 augusti 2026 skulle kommissionens förslag ge Sverige en tilldelning på 48 115 ton strömming i centrala Östersjön. Finland skulle samtidigt få 46 985 ton av den föreslagna kvoten för Bottniska viken.

Havs- och vattenmyndighetens uppgifter visar att Sveriges kvot för strömming i centrala Östersjön under 2026 uppgår till 32 264 ton. För Bottniska viken är motsvarande svenska tilldelning 10 064 ton. Myndigheten har även redovisat att EU:s totala kvot för strömming i Bottniska viken höjdes från 39 108 till 55 869 ton genom en ändring av EU-förordningen som började gälla den 1 juli 2026.

EU-kommissionen har däremot föreslagit att det nuvarande undantaget för småskaligt kustfiske efter sill i västra Östersjön ska avskaffas. Kommissionen hänvisar till att sillbeståndet fortfarande ligger betydligt under den biologiska gränsnivån.

Internationella havsforskningsrådet rekommenderade den 29 maj 2026 att inga fångster ska tillåtas under 2027 för sillbeståndet i västra Östersjön. Samma rekommendation om nollfångst gäller torskbestånden i både östra och västra Östersjön, vilket framgår av EU-kommissionens förordningsförslag.

Trots detta innehåller kommissionens förslag begränsade bifångstkvoter. För sill i västra Östersjön föreslås 437 ton, en minskning med 45 procent. För torsk i östra Östersjön föreslås 211 ton, vilket är 51 procent mindre än 2026. Motsvarande kvot för torsk i västra Östersjön sätts till 31 ton, en minskning med 88 procent. Samtliga dessa kvoter gäller enbart bifångster.

För skarpsill föreslår EU-kommissionen en betydligt större fångstökning. Kvoten föreslås bli 291 590 ton, vilket är 44 procent mer än 2026. Kommissionen vill även avskaffa den tre månader långa lekfredningen för skarpsill och hänvisar till att beståndet har ökat efter flera år med svag utveckling.

För strömmingen föreslås däremot att den tre månader långa lekfredningen i grunda kustområden ska finnas kvar i centrala Östersjön och Bottniska viken.

Även andra fiskarter omfattas av förhandlingarna. EU-kommissionen föreslår att strömmingskvoten i Rigabukten höjs med 11 procent till 28 183 ton. För rödspätta föreslås en oförändrad kvot på 10 973 ton.

Laxkvoterna föreslås också ligga kvar på föregående års nivåer. I egentliga Östersjön handlar det om 25 537 laxar och i Finska viken om 10 232 laxar.

Inför ministermötet har den svenska organisationen Sportfiskarna försökt påverka Finlands hållning. Finland har under senare år förespråkat betydligt större fiskekvoter än Sverige.

I ett brev till Finlands statsminister Petteri Orpo uppmanar Sportfiskarna den finska regeringen att stödja en mer återhållsam fiskepolitik. Organisationen framhåller att dagens fångster måste begränsas för att möjliggöra ett större fiske i framtiden.

Sportfiskarna meddelade den 22 oktober 2026 att brevet även innehöll en begäran om finskt stöd för ett permanent förbud mot trålfiske längs Sveriges ostkust. För att uppmärksamma situationen för fiskbestånden skickade organisationen också godis i form av sura strömmingar från tillverkaren Kolsvart till den finska statsministern.

Peter Kullgren välkomnar engagemanget från svenska sportfiskare. Landsbygdsministern framhåller att han delar deras uppfattning om behovet av återhållsamma fångster, men att besluten fattas gemensamt av flera EU-länder. Han anser därför att påverkansarbetet även behöver riktas mot andra medlemsstaters regeringar.

Krav på ett starkare skydd för Östersjön kommer också från Världsnaturfonden WWF. Organisationen presenterade den 22 oktober 2026 en undersökning där nästan nio av tio svenskar vill att Sverige och EU ska göra mer för att skydda livet i havet.

Världsnaturfondens Östersjöchef Johanna Fox uppmanade i samband med undersökningen Sverige att motsätta sig fångstkvoter som riskerar att försvåra fiskbeståndens återhämtning.

De senaste årens förhandlingar om Östersjöfisket har vid flera tillfällen fortsatt långt in på natten innan medlemsländerna kunnat enas. Inför årets möte finns dock uppgifter om att förhandlingarna kan avslutas snabbare och att ett resultat kan presenteras redan under kvällen.

EU-kommissionen har meddelat att en politisk överenskommelse om 2027 års fiskekvoter ska följas av ett formellt beslut i EU:s ministerråd senare under november 2026.