Donald Trump uppmanar israeler att ge Benjamin Netanyahu fortsatt makt

USA:s president Donald Trump har återigen uttryckt sitt stöd för Israels premiärminister Benjamin Netanyahu inför parlamentsvalet den 27 oktober. På måndagen återpublicerade Trump ett tidigare inlägg på Truth Social där han uppmanar israeliska väljare att rösta på Netanyahu och framhåller hans ledarskap under krigstid.

Det amerikanska stödet kommer samtidigt som opinionsmätningar visar ett övertag för oppositionsledaren Gadi Eisenkot. De sista mätningarna från Channel 12, Channel 13 och Kan 11, som presenterades den 23 oktober, gav Eisenkots parti Yashar mellan 22 och 23 mandat. Netanyahus parti Likud fick mellan 19 och 21 mandat.

Donald Trump gav förra veckan ett omfattande offentligt stöd till Netanyahu. I sitt uttalande beskrev presidenten den israeliske premiärministern som en stark, modig och intelligent ledare som klarat ett betydande politiskt motstånd. Trump framhöll också att Netanyahu är en person som israeliska väljare kan lita på.

I en intervju med Axios den 18 oktober förklarade Trump att han sedan länge hade för avsikt att stödja Netanyahu, men att han medvetet hade avvaktat till slutet av valrörelsen. Presidenten hänvisade till deras nära relation och betonade betydelsen av att Israel leds av en person som USA har förtroende för.

Tidigare under valrörelsen hade Trump intagit en annan offentlig hållning. I augusti förklarade han för Fox News-journalisten Trey Yingst att det vore lämpligast att inte lägga sig i det israeliska valet, även om han samtidigt öppnade för att senare stödja en kandidat.

Netanyahu har enligt uppgifter som Axios fått från två amerikanska källor med insyn personligen försökt få Trump att tydligare engagera sig i valkampanjen. Premiärministern ska under de senaste dagarna ha talat med presidenten vid två tillfällen och bett honom att återpublicera sitt tidigare stöd på Truth Social.

Samma källor beskriver hur företrädare för Vita huset har tolkat Netanyahus intensiva försök att få amerikanskt stöd som ett uttryck för en pressad politisk situation.

Oppositionsledaren Gadi Eisenkot kommenterade den amerikanske presidentens engagemang i en intervju med israeliska Channel 12 den 18 oktober. Eisenkot framhöll att han respekterar Trump och värdesätter hans arbete för Israel, men betonade att det är de israeliska väljarna som ensamma ska bestämma vem som leder landet.

Frågan om samarbetet med USA har också fått en framträdande plats i Netanyahus kampanj. Under ett tv-framträdande den 25 oktober beskrev premiärministern relationen med Trump som ovanligt nära. Han framhöll att den amerikanske presidenten har ytterligare två år kvar av sin mandatperiod och kopplade samarbetet mellan länderna till möjligheten att återuppta militära insatser mot Iran.

Netanyahu uppgav vid samma tillfälle att han hade gett underrättelsetjänsten Mossad och Israels försvarsmakt i uppdrag att arbeta för att störta Irans regering.

Donald Trump har i sitt senaste inlägg på Truth Social också knutit stödet till Netanyahu till det fortsatta samarbetet mellan USA och Israel mot Iran. Trump uppmanade de israeliska väljarna att ge premiärministern ett nytt mandat så att länderna kan fortsätta det arbete som de redan har inlett tillsammans.

Den 26 oktober rapporterade The Times of Israel att Netanyahu inför valet hade publicerat en AI-genererad bild som skildrade ett kärnvapenrelaterat hot mot Tel Aviv. I samband med publiceringen framställde premiärministern sitt samarbete med Trump som centralt för att fortsätta konfrontationen med Iran.

Samtidigt finns det skilda uppfattningar inom den amerikanska administrationen om hur en framtida israelsk regering bör vara sammansatt. Axios rapporterade den 24 oktober, med hänvisning till amerikanska regeringsföreträdare, att delar av Trumps administration föredrar en regering utan de ytterhögerpartier som ingår i Netanyahus nuvarande regeringsunderlag.

Amerikanska företrädare har enligt Axios uttryckt missnöje med Israels agerande i frågor som gäller Syrien, Libanon och våld från israeliska bosättare på den ockuperade Västbanken.

Valet den 27 oktober blir Israels första nationella parlamentsval sedan Hamasattacken den 7 oktober 2023. Under perioden har Israel bedrivit krig i Gaza, ockuperat stora delar av södra Libanon och områden i Syrien samt inlett två krig mot Iran.

Israels krigföring i Gaza har också lett till att en internationell arresteringsorder utfärdats mot Benjamin Netanyahu. Trots detta har frågor om landets militära agerande fått begränsat utrymme i den politiska debatten inför valet, eftersom de aktuella ståndpunkterna redan har ett brett stöd bland de större partierna.

Valrörelsen har i stället till stor del handlat om Netanyahus personliga ledarskap och moraliska lämplighet att fortsätta som premiärminister.

Europaparlamentets utredningstjänst konstaterade den 15 oktober att Netanyahus pågående korruptionsrättegång omfattar anklagelser om mutbrott, bedrägeri och trolöshet mot förtroende. Rättsprocessen pekades ut som en omständighet som försvårar möjligheterna för partier inom den politiska mitten och högern att ansluta sig till en regering under Likuds ledning.

En annan fråga gäller ansvaret för händelserna i samband med Hamasattacken 2023. Europaparlamentets utredningstjänst konstaterade att Netanyahus regering förespråkar en regeringsutsedd granskningskommission med begränsade befogenheter. Frågan om hur attacken ska utredas har blivit en del av valrörelsen.

Netanyahu leder Likud och företräder den nationalistiska högern. Hans målsättning är att fortsätta regera med stöd från högerpartier och religiösa partier.

Den främsta utmanaren är Gadi Eisenkot, tidigare överbefälhavare för Israels försvarsmakt. Han har bland annat drivit kravet att ultraortodoxa män ska omfattas av landets värnplikt.

Bland övriga politiska alternativ finns den tidigare premiärministern Naftali Bennett, som leder mitten-högeralternativet Together, Beyachad, tillsammans med Yair Lapids parti Yesh Atid. Deras politiska målsättning är att ersätta Netanyahu.

På vänstersidan leder den tidigare generalen Yair Golan Demokraterna, ett parti som bildats genom en sammanslagning av Arbetarpartiet och Meretz. Den tidigare försvarsministern Avigdor Lieberman företräder det nationalistiska och sekulära högerpartiet Yisrael Beiteinu. Lieberman motsätter sig både Netanyahu och de ultraortodoxa partiernas politiska inflytande.

De två dominerande politiska blocken innehåller samtidigt partier som stöder judiska bosättningar på den ockuperade Västbanken och motsätter sig en palestinsk stat. Ingen av de större kandidaterna driver frågan om att återuppta den sedan länge avstannade fredsprocessen.

Opinionsmätningarna visar att regeringsbildningen kan bli komplicerad. I Channel 12:s sista mätning fick oppositionspartierna tillsammans 56 mandat, medan partierna bakom Netanyahu samlade 50. De två huvudsakligen arabiska partilistorna tilldelades sammanlagt 14 mandat.

De arabiska partiernas deltagande hade tidigare varit föremål för en rättslig prövning. Den 2 oktober upphävde Israels högsta domstol ett beslut från den centrala valkommittén om att utestänga Ra'am och Joint List från valet. Domstolen fann enhälligt att underlaget inte uppfyllde de rättsliga kraven för ett sådant förbud.

För att bilda regering krävs stöd av minst 61 av parlamentet Knessets 120 ledamöter. Inget enskilt parti väntas nå den gränsen, vilket gör att en kommande premiärminister behöver samla en majoritet genom samarbete mellan flera partier.

Om ingen kandidat lyckas bilda en majoritetskoalition fortsätter Netanyahus regering som övergångsregering tills ett nytt val kan genomföras under de följande månaderna.

Valet hålls på det ordinarie datumet efter tidigare diskussioner om att upplösa parlamentet. Den 2 juni röstade 106 ledamöter i Knesset för ett förtida upplösning. Förslaget gick vidare efter den första behandlingen men resulterade inte i något tidigarelagt val.

Knessets juridiska rådgivare Sagit Afik meddelade den 12 juli att parlamentet skulle fullfölja mandatperioden och att valet skulle genomföras den 27 oktober. Det blir därmed första gången sedan 1988 som Israel håller ett parlamentsval på det ordinarie valdatumet.

Israels inrikesministerium fastställde det slutliga underlaget för röstlängderna den 3 september. Väljare kan genom ministeriets digitala tjänst kontrollera sin rösträtt och få information om vilken vallokal de har tilldelats.

Den centrala valkommitténs tidsplan anger att de officiella resultaten ska offentliggöras senast den 4 november 2026. Kommitténs tidsplan anger den 18 november som datum för överklaganden av resultatet till Jerusalems distriktsdomstol.

EXTRA VERIFIERADE FAKTA ATT ANVÄNDA VID OMSKRIVNING:

- USA:s president Donald Trump förklarade i en intervju med Axios den 18 oktober att han länge hade planerat att stödja Benjamin Netanyahu men medvetet väntat till närmare valdagen. Trump hänvisade till deras goda relation och sade att Israel behöver en ledare som USA kan lita på.

- Oppositionsledaren Gadi Eisenkot sade till israeliska Channel 12 den 18 oktober att han respekterar Donald Trump och uppskattar hans insatser för Israel, men betonade att endast Israels medborgare ska avgöra landets val.

- Israels premiärminister Benjamin Netanyahu förklarade i ett tv-framträdande den 25 oktober att han betraktar relationen med Donald Trump som ovanligt nära och framhöll att den amerikanske presidenten har ytterligare två år kvar av sin mandatperiod. Netanyahu kopplade samtidigt deras samarbete till möjligheten att återuppta militära insatser mot Iran.

- Israels premiärminister Benjamin Netanyahu uppgav under samma framträdande att han hade gett landets underrättelsetjänst Mossad och försvarsmakt i uppdrag att arbeta för att störta Irans regering.

- USA:s president Donald Trump meddelade i sitt senaste inlägg på Truth Social att hans stöd till Netanyahu också gäller det fortsatta samarbetet mot Iran. Trump uppmanade de israeliska väljarna att ge Netanyahu förnyat förtroende för att kunna fullfölja det arbete som USA och Israel inlett tillsammans.

- Israels premiärminister Benjamin Netanyahu publicerade inför valet en AI-genererad bild med ett kärnvapenrelaterat hot mot Tel Aviv och framställde sitt samarbete med Donald Trump som avgörande för att kunna fortsätta konfrontationen med Iran. The Times of Israel dokumenterade publiceringen den 26 oktober.

- Israels parlament Knesset meddelade den 2 juni att 106 ledamöter hade röstat för ett lagförslag om att upplösa parlamentet i förtid. Förslaget gick vidare efter första behandlingen men ledde inte till något tidigarelagt val.

- Knessets juridiska rådgivare Sagit Afik meddelade den 12 juli att parlamentet skulle fullfölja mandatperioden och att valet skulle genomföras den 27 oktober. Det blir därmed första gången sedan 1988 som Israel håller ett parlamentsval på det ordinarie valdatumet.

- Israels centrala valkommitté har fastställt att de officiella valresultaten ska publiceras senast den 4 november 2026. Kommitténs tidsplan anger den 18 november som datum för överklaganden av resultatet till Jerusalems distriktsdomstol.