Tre män hängda i Iran efter dödsdomar för protester

Tre män som dömts till döden för handlingar i samband med protesterna i Iran i januari 2026 avrättades tidigt på söndagen den 8 november. Det iranska rättsväsendet identifierade männen som Hassan Divband, Hamid Kazemi och Reza Zanganeh. Avrättningarna genomfördes i staden Karaj, omkring tre mil väster om Teheran.

Enligt den Norge-baserade människorättsorganisationen Iran Human Rights var Hassan Divband 30 år och Reza Zanganeh 27 år. Organisationen uppger att männen inte fick rättssäkra rättegångar. Dess chef framförde samma kritik i ett uttalande till den internationella nyhetsbyrån AFP.

Irans rättsväsende meddelade att landets högsta domstol hade fastställt dödsdomarna innan de verkställdes. Enligt människorättsorganisationen Hengaw genomfördes hängningarna i Ghezel Hesar-fängelset i Karaj. Hengaw påpekade samtidigt att rättsväsendets nyhetsbyrå Mizan inte hade angett vilken anstalt som användes.

De tre männen anklagades av iranska myndigheter för att under protesterna i januari ha agerat på uppdrag av Israel och USA. Enligt Mizan omfattade anklagelserna bland annat angrepp med brandbomber och granater.

Rättsväsendet hävdade även att de dömda hade skadat en transformatorstation i Karaj och därigenom orsakat strömavbrott i delar av staden. Iran Human Rights uppgav däremot att organisationen fått tillgång till uppgifter ur domen mot Reza Zanganeh där hans agerande beskrevs som att han hade brutit strömmen med en strömbrytare. Enligt dessa uppgifter hade han varken klippt av eller förstört elektriska ledningar.

Iran Human Rights framhöll att ingen av de tre männen hade anklagats för mord och att de gärningar som låg till grund för dödsdomarna inte innefattade att någon människa dödats.

Totalt omfattades elva personer av rättsprocessen, enligt det iranska rättsväsendet. Utöver de tre dödsdömda fick åtta medåtalade fängelsestraff på mellan fem och tio år. Myndigheterna uppgav också att dödsdomarna innefattade förverkande av männens tillgångar och att beslagtagandet av egendomen fortfarande pågick.

Hengaw identifierade avdelning 2 vid revolutionsdomstolen i Karaj som den domstol som dömde männen till döden. Förhandlingarna leddes enligt organisationen av domaren Sabzevari, medan domaren Narimani deltog som rådgivande domare.

Redan den 6 november rapporterade människorättsorganisationen HRANA att Hassan Divband och Hamid Kazemi hade fått dödsdomar vid revolutionsdomstolen i Karaj. De båda männen hölls då i Karajs centralfängelse.

HRANA uppgav den 8 november att de handlingar som offentliggjorts inte innehöll någon redovisning av hur rättegångarna hade gått till. Det framgick inte heller om de dömda hade haft möjlighet att företrädas av försvarare som de själva valt.

Hassan Divband greps den 11 januari 2026 efter en utredning av det iranska underrättelseministeriets regionala kontor i Alborzprovinsen, enligt landets rättsväsende. Han anklagades för att ha organiserat angrepp mot offentlig egendom och uppmanat andra att delta i förstörelse.

Den iranska nyhetsbyrån Tasnim uppgav med hänvisning till rättsväsendets utredning att Hassan Divband drev en bilverkstad. Han anklagades för att inför protesterna den 8 och 9 januari ha organiserat en grupp där bland andra släktingar och anställda ingick.

Reza Zanganeh kom enligt Hengaw från byn Kalilabad i Malayer och var bosatt i Malard. Han arbetade som tekniker med utländska bilar och greps den 3 april 2026, enligt organisationens uppgifter.

Avrättningarna den 8 november innebär att minst 39 personer har avrättats i Iran efter anklagelser om handlingar kopplade till protesterna i januari, enligt Iran Human Rights sammanställning.

Andra människorättsorganisationer redovisar delvis andra siffror. Hengaw uppgav att minst 710 fångar hade avrättats i Iran sedan början av 2026. Av dessa klassificerade organisationen 79 som politiska eller religiösa fångar. Totalt 40 av dem hade enligt Hengaw dömts till döden i samband med januariprotesterna.

Amnesty International meddelade den 16 oktober att organisationen hade dokumenterat minst 34 avrättningar kopplade till protesterna. Samtidigt uppgav organisationen att Irans högsta domstol sedan april hade fastställt dödsdomar mot minst 20 ytterligare personer med anknytning till protesterna.

I en granskning som presenterades den 10 september hade Human Rights Watch och Abdorrahman Boroumand Center undersökt 29 avrättningar som genomförts mellan den 18 mars och slutet av augusti. Samtliga granskade personer hade gripits i samband med protesterna. I 16 av fallen hade myndigheternas anklagelser inte omfattat att den dömde hade dödat någon.

Organisationerna dokumenterade även avrättningar av personer som var 18 och 19 år gamla. Tiden mellan gripande och verkställighet varierade i de granskade fallen från drygt fem veckor till mindre än åtta månader.

Human Rights Watch uppgav också att iransk lagstiftning från 2025, som skärpte straffen för spioneri och samarbete med stater som Iran klassificerar som fientliga, hade tillämpats i rättsprocesser mot personer som greps efter januariprotesterna. Lagstiftningen hade påskyndats efter konflikten mellan Iran och Israel i juni 2025.