Torka får träd att gulna redan i augusti

Gulnande löv har synts på träd på flera håll i Sverige sedan mitten av augusti. Enligt Henrik Sjöman, vetenskaplig intendent vid Göteborgs botaniska trädgård och forskare vid SLU Alnarp, handlar färgskiftningen främst om stress efter den torra sommaren och inte om att den normala hösten redan har börjat.

När marken innehåller för lite vatten behöver träden minska förlusten genom bladen. Henrik Sjöman beskriver att träden då kan börja avveckla bladen och senare fälla dem. I samband med processen dras det gröna klorofyllet tillbaka, vilket gör att andra färgämnen som redan finns i bladet blir synliga. Det gula färgämnet karoten finns i bladen under sommaren men döljs normalt av klorofyllet.

Sveriges lantbruksuniversitet uppger att träd börjar minska sin transpiration och tillväxt när temperaturer omkring 25–30 grader håller i sig i mer än tre veckor utan nederbörd. Mycket torr luft kan också få träden att stänga bladens klyvöppningar för att begränsa vattenförlusten och skydda vattenledningssystemet.

Vattenbristen har varit tydlig i flera delar av landet. SMHI redovisade den 24 augusti 2026 totalt 14 aktiva meddelanden om risk för vattenbrist, bland annat på grund av låga grundvattennivåer i Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Örebro län samt låga flöden i flera vattendrag. Sydvatten uppgav den 4 augusti att nederbörden i Skåne och andra delar av södra Sverige hade varit betydligt lägre än normalt och att flera kommuner därför hade infört bevattningsförbud eller uppmanat invånarna att använda vatten sparsamt.

I Hallands län uppgav Länsstyrelsen den 13 augusti att de flesta vattendragen hade flöden mycket under det normala och att grundvattennivåerna i de flesta små magasinen var ovanligt låga för årstiden. SMHI konstaterade samtidigt att nederbörden under juli varit ojämnt fördelad eftersom en stor del föll som lokala regn- och åskskurar. Den längsta varma perioden i södra och mellersta Sverige inföll den 10–17 juli.

Henrik Sjöman såg själv gulnade träd på Österlen några dagar före uttalandet. Han beskriver stora lokala skillnader och pekar på att västra Skåne kan vara relativt grönt samtidigt som träden längre österut är betydligt gulare efter torrare och varmare förhållanden.

Olika trädarter reagerar också olika snabbt. Enligt Henrik Sjöman hör björken till de arter som tidigt kan börja avveckla sina blad under torka, medan ek kan behålla både blad och grön färg längre. Björk är samtidigt Sveriges vanligaste lövträd i skogen. Skogskunskap anger, med data från Riksskogstaxeringens Skogsdata 2026, att björk står för omkring 473 miljoner kubikmeter eller 13,2 procent av landets totala virkesförråd.

Skogsforskaren Ola Langvall vid SLU bedömer också att torkan i södra Sverige är den främsta förklaringen till de tidiga höstfärgerna, men han framhåller att andra orsaker kan förekomma. Svampangrepp kan ge gulnande löv och Skogskunskap anger att björkrost, Melampsoridium betulinum, vissa år kan orsaka både gulnande björklöv och tidig lövfällning.

Ola Langvall lyfter även fram möjligheten att lövens livslängd spelar in. SLU:s observationer av björk under omkring 20 år visar enligt honom en tydlig tendens till att tidig lövsprickning kan följas av tidigare gulnande löv. Skogsstyrelsen bedömde dessutom i sin rapport om skogsskador 2025 att värme och torka kan försvaga träd och göra dem mer mottagliga för angrepp av svampar och insekter.

Den torra sommaren har även påverkat annan växtlighet. Den 5 augusti rapporterades det om torr skogsmark och gulnade beteshagar i Östergötland. Förhållandena har samtidigt varierat kraftigt mellan olika delar av landet. LRF Jämtlands ordförande Nils Björid uppgav att Jämtlands län haft en sval och regnig sommar med mycket god grästillväxt.

Henrik Sjöman hänvisar också till extremsommaren 2018, då torkans påverkan blev särskilt tydlig och björkar på vissa håll stod helt utan löv redan i slutet av juli. Under år utan motsvarande resursbrist sker färgskiftningen normalt först i slutet av september eller under oktober, beroende på var i Sverige träden växer.

De röda höstfärgerna uppkommer på ett annat sätt än de gula. Enligt Henrik Sjöman bildas det röda färgämnet genom en kemisk reaktion som påverkas av temperaturen och gynnas av varma dagar i kombination med kalla nätter, särskilt när temperaturskillnaden mellan dag och natt ligger omkring 10–15 grader.