Tidöstrid om friskolevinster skärps mellan L och KD

Oenigheten om vinster i friskolor har åter blivit tydlig inom Tidösamarbetet. Liberalernas partiledare Simona Mohamsson vill fasa ut vinstintresset i skolan, medan Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch avvisar ett förbud mot vinstdrivande aktiebolag som skolägare. Även Moderaternas partiledare Ulf Kristersson säger nej till ett sådant förbud.

Ebba Busch framhåller att Kristdemokraterna inte vill ha aktörer i skolan vars huvudsakliga intresse är att tjäna pengar, men anser att driftsformen i sig inte avgör kvaliteten. Enligt Ebba Busch finns både högpresterande skolor som drivs som aktiebolag och svagt fungerande kommunala skolor. Hon pekar därför på valfrihet och undervisningens innehåll som viktigare frågor än ägarformen.

Kristdemokraterna presenterade den 11 augusti 2026 ett skolpolitiskt program med tio förslag. Partiet vill bland annat stoppa utdelningen av personliga datorer och surfplattor i låg- och mellanstadiet, utreda en läroplikt som kan innebära att elever blir kvar i grundskolan till som längst 18 års ålder samt införa ordningsbetyg. Kristdemokraterna vill också ge skolor möjlighet att använda klädkoder och skoluniform, införa 30 minuters pulshöjande rörelse varje skoldag och kräva föräldrakontrakt på samtliga skolor.

Simona Mohamsson håller fast vid Liberalernas krav på förändrade regler för friskolevinster och säger att partiet har ett brett väljarstöd i frågan. Sveriges Lärare har i en väljarundersökning inför riksdagsvalet 2026 redovisat att begränsade friskolevinster hör till de högst rankade skolpolitiska förslagen bland Liberalernas väljare och även får starkt stöd bland väljare till flera andra partier.

Som exempel på varför Liberalerna vill förändra systemet hänvisar Simona Mohamsson till pengar från skolsektorn som har använts till annat än undervisning. Ett av fallen gäller Römosseskolans tidigare rektor Abdirizak Waberi, som även har varit riksdagsledamot för Moderaterna. Hovrätten för Västra Sverige fastställde ett fängelsestraff på fyra år och sex månader för grov förskingring och grova bokföringsbrott efter att mer än 12 miljoner kronor hade förts bort från Römosseskolans verksamhet. Pengar hade bland annat använts vid besök på sexklubbar i Thailand.

Skolinspektionen beslutade den 27 oktober 2021 att återkalla Föreningen Framstegsskolans godkännanden för Römosseskolan, Lilla Römosseskolan och Römosseskolan Agnesberg samt ett ännu inte utnyttjat tillstånd i Borås. Myndigheten bedömde att fyra av fem styrelseledamöter var olämpliga att bedriva skolverksamhet och att föreningen hade brustit i kontrollen av ekonomin.

Simona Mohamsson hänvisar också till friskoleägaren Anders Hultin och köpet av en våffelstuga i Åre. SVT har fastställt att Watma använde skolpeng i en finansieringskedja som ledde till köpet av våffelstugan för 5,2 miljoner kronor. Anders Hultin hade samtidigt tagit emot totalt 24 miljoner kronor i aktieutdelning sedan starten av den aktuella verksamheten.

Liberalerna och Sverigedemokraterna har inom det så kallade Sverigelöftet enats om att vinstintresset i skolan ska fasas ut på ett ansvarsfullt sätt. Sveriges Skolledare har redovisat att överenskommelsen omfattar 15 punkter och att skolpolitiken även innehåller ett förstatligande av skolans huvudmannaskap och införandet av en ny associationsform.

Partiernas syn på vad överenskommelsen innebär är samtidigt inte identisk. Sveriges Radio rapporterade den 10 april 2026 att Liberalernas Joar Forsell sade att skolverksamhet inte ska bedrivas med vinst, medan Sverigedemokraternas Patrik Reslow sade att Sverigedemokraterna inte är berett att förbjuda vinster i skolan. Simona Mohamsson säger att Liberalernas utgångspunkt är den gemensamma formuleringen om att vinstintresset ska fasas ut ansvarsfullt och att partiet inte gör några ytterligare anspråk på vad överenskommelsen innebär.

Simona Mohamsson vill inte ange frågan som en absolut röd linje inför eventuella framtida regeringsförhandlingar, men säger att dagens ordning inte kan fortsätta. Hon riktar samtidigt kritik mot Kristdemokraternas hållning och menar att partiet måste förklara varför offentliga skolmedel även fortsättningsvis ska kunna hamna i verksamheter som inte har med utbildning att göra.

Regeringen har under 2026 gått vidare med flera förslag om skärpta villkor för friskolesektorn. Det handlar bland annat om skärpt ägarprövning när skolor startas eller övertas, krav på stabilare ekonomi och mer långsiktigt ägande samt regler som ska begränsa värdeöverföringar i vissa situationer. Den 19 januari 2026 föreslog regeringen dessutom att offentlighetsprincipen ska införas för fristående förskolor, skolor och fritidshem för att öka insynen och transparensen.