Trump bytte flyg efter uppgifter om iranskt hot

Donald Trump flög i juli från Turkiet till Storbritannien med ett alternativt amerikanskt militärflyg efter att amerikanska underrättelseorgan varnat för ett hot riktat mot presidenten eller hans flygplan. Associated Press uppgav att varningen kom inför avresan från Natotoppmötet i Ankara och efter USA:s militära angrepp mot Iran.

Enligt The Washington Post hade Trump först gått ombord på det flygplan som var avsett att användas som Air Force One. Han ska därefter ha förts till ett annat flygplan i en cateringbil. Journalister och anställda vid Vita huset stannade kvar på det större planet och trodde enligt tidningen att presidenten fortfarande befann sig ombord.

Reuters uppgav att Trump i stället reste med en amerikansk militär C-32A till Storbritannien, medan det större presidentflygplanet användes som skenmanöver och transporterade journalister och personal från Vita huset. USA:s flygvapen beskriver C-32 som en militärt anpassad Boeing 757-200 som används för transporter av högt prioriterade personer, bland annat vicepresidenten, regeringsmedlemmar och andra amerikanska beslutsfattare. Flygplanstypen opereras av 1st Airlift Squadron vid 89th Airlift Wing på Joint Base Andrews.

Axios uppgav att det flygplan som Trump reste med från Turkiet använde anropssignalen Reach 18 i stället för Air Force One. Vita husets kommunikationschef Steven Cheung uppgav att administrationen använder alla tillgängliga verktyg för att hantera hot mot presidenten.

Natotoppmötet i Ankara hölls den 7–8 juli 2026, enligt Nato. I den gemensamma deklarationen från mötet slog medlemsländerna fast att Iran inte får skaffa kärnvapen och uppmanade samtidigt landet att respektera den fria sjöfarten genom Hormuzsundet.

Mellanösternanalytikern Aron Lund vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, bedömer att det framstår som osannolikt att Iran skulle våga mörda en sittande amerikansk president. Han beskriver ett sådant scenario som en mycket kraftig eskalering. Lund säger samtidigt att han inte kan bedöma sanningshalten i uppgifterna om en konkret mordplan, men anser att det är svårt att förstå de amerikanska säkerhetsåtgärderna om myndigheterna inte hade bedömt att det fanns en risk.

USA:s justitiedepartement har tidigare uppgett i ett åtal att den Iranbaserade Farhad Shakeri den 7 oktober 2024 fick i uppdrag av Irans revolutionsgarde att ta fram en plan för att övervaka och döda Donald Trump, som då var presidentkandidat. Irans dåvarande utrikesdepartement avvisade under 2024 amerikanska anklagelser om iranska planer riktade mot Trump. Talespersonen Nasser Kanaani beskrev anklagelserna som grundlösa, samtidigt som amerikanska myndigheter hade informerat Trump om en separat iransk hotbild.

Lund säger att Iran har genomfört olika former av hemliga operationer, framför allt i Mellanöstern, riktade mot bland andra USA, Israel, arabiska regeringar och politiska motståndare. Enligt honom har verksamheten även omfattat politiska mord och operationer genom allierade grupper, däribland Hizbollah. CIA har uppgett att den iranska regimen var inblandad i dödandet av två högt uppsatta CIA-personer under 1980-talet.

I september 2025 utsattes den svensk-iranske Irankännaren Arvin Khoshnood för ett mordförsök i Malmö. Tre tonåringar dömdes i maj 2026 för att ha planerat mordet. Arvin Khoshnood har själv uppgett att mordförsöket hade mycket tydliga kopplingar till den iranska regimen.

Associated Press uppgav också att senator Richard Blumenthal efter de nya uppgifterna om Trumps flygning krävde att kongressen skulle informeras om händelsen.