Terrordåd och domstolskris skärper läget i Polen

Polen står inför nationaldagsfirandet den 11 november med en pågående konflikt om landets författningsdomstol och en terrorutredning efter attacken i Krakow den 7 november. Samtidigt växer de nationalistiska partiernas inflytande, och myndigheterna har beslutat om särskilda säkerhetsåtgärder inför de planerade demonstrationerna.

Polens nationella åklagarmyndighet inledde den 8 november en förundersökning som omfattar terrordådet i Krakow och tre dödsfall i en bostad i Ostrowiec Świętokrzyski. Åklagarmyndighetens talesperson Przemysław Nowak uppgav att utredningen leds av Krakowavdelningen för organiserad brottslighet och korruption. Enligt Nowak tyder utredningsmaterialet på att samma person ligger bakom händelserna på båda platserna.

Åklagaren Tomasz Waszczuk bekräftade samma dag att attacken i Krakow utreds som ett terroristbrott. Han uppgav att de inledande resultaten ger stöd åt misstanken om ett terroristiskt motiv.

Krakows stadsförvaltning meddelade att en spårvagn på linje 1 besköts under attacken den 7 november. Skottlossningen krossade en ruta i förarhytten, men varken spårvagnsföraren eller passagerarna skadades i den delen av händelsen.

Efter dådet har de polska säkerhetsmyndigheterna genomfört särskilda överläggningar. Den nationella säkerhetsbyrån BBN uppgav den 8 november att myndighetens chef Bartosz Grodecki deltagit i ett krismöte i Krakow tillsammans med företrädare för regeringen och andra ansvariga myndigheter. Mötet behandlade insatserna efter attacken och stödet till berörda poliser.

Även spridningen av felaktiga uppgifter om händelsen har uppmärksammats. Polens digitaliseringsministerium meddelade den 8 november att det nationella institutet för cybersäkerhet och digitalisering, NASK, anmält fler än 2 000 konton till sociala medieplattformar. Kontona misstänks ha spridit falska berättelser om terrordådet. Arbetet samordnas enligt ministeriet med antiterrorcentrumet inom säkerhetstjänsten ABW.

Redan före attacken hade Polen förhöjd terrorberedskap. Inrikesministeriet meddelade den 26 augusti att premiärminister Donald Tusk beslutat att förlänga beredskapsnivån BRAVO i hela landet till den 30 november 2026. På vissa järnvägssträckor gäller den högre nivån CHARLIE. Beslutet fattades med hänvisning bland annat till säkerhetssituationen i regionen.

Inför nationaldagen har myndigheterna infört ytterligare restriktioner. Inrikesminister Marcin Kierwiński meddelade den 5 november att han undertecknat ett beslut som förbjuder innehav och transport av skjutvapen i Warszawa under den 11 november. Inrikesministeriet uppgav samtidigt att polisledningen planerar särskilda säkerhetsinsatser vid firandet och andra offentliga sammankomster.

Sedan tidigare gäller också ett beslut från den 16 oktober, fattat av Mazoviens vojvod Mariusz Frankowski, om förbud mot att bära, transportera och använda pyrotekniska produkter i Warszawa under nationaldagen. Den regionala myndigheten har meddelat att den som bryter mot reglerna riskerar böter.

I regionen Dolny Śląsk regionala guvernör Anna Żabska meddelade den 8 november att kommunerna ska granska säkerhetsarrangemangen vid nationaldagens sammankomster. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot skyddsåtgärder som förhindrar att fordon kör in bland deltagare. Kommunerna ska lämna uppgifter om planerade arrangemang senast klockan 12 den 9 november.

Nationaldagen samlar traditionellt nationalistiska grupper och företrädare för ytterhögern till demonstrationer i Warszawa. Stadens borgmästare Rafal Traskowski har uttryckt oro för ordningsstörningar, men hoppas att manifestationerna kan genomföras utan våld.

Traskowski har framhållit att president Karol Nawrocki avser att delta i nationalisternas marsch. Borgmästaren hoppas att presidentens närvaro ska sammanfalla med ett fredligt genomförande, samtidigt som han har meddelat att myndigheterna kommer att ingripa bestämt mot lagöverträdelser.

Det politiska läget präglas samtidigt av en fördjupad motsättning mellan premiärminister Donald Tusks regering och president Karol Nawrocki. Konflikten gäller bland annat tillsättningen av domare och befogenheterna inom Polens författningsdomstol.

Den 30 oktober beslutade domaren Anna Korwin-Piotrowska att tillfälligt stänga av författningsdomstolens ordförande Bogdan Święczkowski och vice ordförande Bartłomiej Sochański från deras tjänsteutövning. Korwin-Piotrowska övertog därefter ledningen som domstolens längst tjänstgörande domare.

Bogdan Święczkowski, som tillsattes under en tidigare regering och är föremål för brottsanklagelser, har betecknat avstängningen som en statskupp. President Karol Nawrocki har ställt sig bakom den avstängde ordföranden.

När beskedet om avstängningen kom den 30 oktober avbröt Nawrocki en flygresa till Senegal och återvände till Polen. Presidenten genomförde därefter politiska konsultationer om situationen vid författningsdomstolen.

Åtta nytillsatta domare höll den 3 november ett sammanträde där de beslutade att fortsätta ett disciplinärt förfarande mot Święczkowski. Sju andra domare deltog inte. De närvarande bedömde ändå att sammanträdet var beslutsmässigt, vilket har blivit omstritt eftersom domstolens ordinarie regler kräver att minst två tredjedelar av domarna närvarar.

Regeringen förnekar att den haft någon del i beslutet att stänga av Święczkowski. Däremot riktar regeringen kritik mot Nawrocki för att han inte godkänner de nya domare som parlamentet har valt till författningsdomstolen.

Domstolskonflikten har även behandlats på europeisk nivå. Europadomstolen beslutade den 6 maj 2026 om en interimistisk åtgärd i målet Dziurda med flera mot Polen, med målnummer 17392/26. Domstolen begärde att den polska regeringen skulle säkerställa att fyra domare, valda av parlamentet den 13 mars, inte hindrades från att tillträda eller utföra sina uppdrag.

De berörda domarna var Marcin Dziurda, Anna Korwin-Piotrowska, Krystian Markiewicz och Maciej Henryk Taborowski.

Motsättningarna kring rättsväsendet har pågått i över tio år och ingår i en bredare politisk konflikt mellan landets dominerande högerpartier. Donald Tusk tillhör samma europeiska konservativa partifamilj som svenska Moderaterna och Kristdemokraterna, men hans regering har också stöd från politiska grupper i mitten och till vänster.

På den andra sidan finns president Karol Nawrocki och det nationalistiska och EU-skeptiska partiet Lag och rättvisa, PIS, som tidigare innehade regeringsmakten.

Sedan parlamentsvalet 2023 har Tusks regeringsunderlag en knapp majoritet. Presidentens återkommande användning av vetorätten har emellertid försvårat regeringens arbete. Nawrocki har bland annat motsatt sig ambassadörsutnämningar och förändringar av abortlagstiftningen.

Justitieminister Waldemar Zurek har vid en pressträff med EU-korrespondenter anklagat de auktoritära partierna för att ha skapat långvariga låsningar inom statsapparaten. Zurek uppgav att regeringen under en längre tid försökt nå en överenskommelse med presidenten, men att förhandlingarna kräver medverkan från båda parter.

Regeringskritikerna har en motsatt uppfattning. De anklagar Tusks regering för att försöka avlägsna domare som tillsatts under tidigare styren på ett sätt som de anser strider mot lagen och därefter ersätta dem med nya domare.

Utanför författningsdomstolen i Warszawas regeringskvarter har knappt hundra personer samlats till protester mot premiärministern. Vid demonstrationen finns en scen samt stånd där deltagarna erbjuds kaffe och smörgåsar och kan köpa t-tröjor och religiösa bilder.

Den regeringskritiske tv-profilen Michal Jelonek är en av talarna. Han anklagar Donald Tusk och regeringen för att låta politiska hänsyn styra agerandet i strid med gällande lag. Jelonek fotograferas också tillsammans med anhängare.

Bland demonstranterna är medelåldern förhållandevis hög och få talar engelska. Deltagarna beskrivs inte som representativa för den ekonomiskt framgångsrika delen av Polen.

Två av de yngre deltagarna är Mateusz och Sebastian, båda i 30-årsåldern och kritiska mot Tusk. Mateusz anser att premiärministern inte respekterar lagen och därför bör lämna sitt uppdrag.

Regeringen anklagar i sin tur president Nawrocki och PIS för att fördjupa motsättningarna genom att öppet stödja demonstrationerna. Även de växande ytterhögerpartierna Konfederationen och Kronan deltar i stödet till protesterna.

Den politiska opinionen är splittrad. Bedömningar av opinionsläget pekar mot att PIS kan återvända till regeringsmakten efter parlamentsvalet hösten 2027, med stöd från delar av den ytterhöger som beskrivs som ryssvänlig och öppet antisemitisk.

Det växande stödet för dessa grupper och den fortsatta konflikten om författningsdomstolen har ökat oron inför nationaldagens stora nationalistiska demonstrationer.

Bland regeringskritikerna vid domstolen finns samtidigt förväntningar på en omfattande uppslutning den 11 november. Mateusz bedömer att regeringens agerande har gjort fler människor motiverade att delta i protesterna.