Swedbank räknar med högre räntor och svagare tillväxt

Svenska hushåll står inför en period med stigande inflation, högre räntor och långsammare förbättring av köpkraften. Det framgår av Swedbanks senaste konjunkturprognos, där banken även räknar med en avmattning i Sveriges ekonomiska tillväxt under 2027.

Swedbank bedömer att Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, ökar med 2,6 procent under 2026. Nästa år väntas tillväxten sjunka till 1,9 procent. Banken hänvisar till att den ekonomiska återhämtningen hittills har gått snabbare än väntat och att utvecklingen nu går in i en lugnare fas. Samtidigt väntas finanspolitiken bli mindre expansiv.

Bedömningen skiljer sig från Konjunkturinstitutets prognos den 30 september. Institutet räknade då med en BNP-tillväxt på 3,0 procent under 2026 och 2,4 procent under 2027. Konjunkturinstitutet bedömde även att Riksbankens styrränta skulle nå 2,75 procent i början av 2028.

Den senaste preliminära statistiken från Statistiska centralbyrån visar att BNP minskade med 0,7 procent i september jämfört med augusti. Under tredje kvartalet som helhet ökade däremot produktionen med 0,4 procent. Den kalenderkorrigerade tillväxten uppgick till 2,8 procent jämfört med motsvarande kvartal 2025.

Statistiska centralbyrån publicerar de ordinarie nationalräkenskaperna för tredje kvartalet den 27 november klockan 08.00. Myndigheten framhåller att de preliminära BNP-indikatorerna baseras på ett mindre omfattande statistiskt underlag än de ordinarie beräkningarna.

Enligt Swedbanks nya prognos väntas inflationen, mätt med konsumentprisindex med fast ränta, KPIF, nå 2,3 procent under 2027. Det ligger över Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent. Banken räknar därför med att den nyligen genomförda räntehöjningen följs av ytterligare en höjning nästa år.

Swedbank bedömer samtidigt att riskerna för räntan framför allt ligger på uppsidan. Banken pekar särskilt på att kriget i Mellanöstern kan skapa ett inflationstryck som medför ytterligare räntehöjningar.

I augusti 2026 räknade Swedbank med att den underliggande inflationen, efter justering för energipriser och tillfälliga politiska åtgärder, skulle stiga till 2,7 procent i början av 2027. Banken bedömde då att Riksbanken skulle höja styrräntan till 2,25 procent i februari 2027.

Den kortsiktiga inflationsutvecklingen har samtidigt varit svagare. Statistiska centralbyråns preliminära siffror från den 5 november visar att KPIF-inflationen sjönk från 1,5 procent i september till 1,1 procent i oktober. Inflationen exklusive energi, KPIF-XE, minskade från 0,5 till 0,1 procent.

Konsumentprisindex var oförändrat mellan september och oktober enligt myndighetens preliminära beräkningar. Den definitiva inflationsstatistiken för oktober publiceras den 12 november klockan 08.00.

Riksbanken redovisade i sitt penningpolitiska besked den 4 november en alternativ beräkning av inflationen. Enligt centralbanken skulle KPIF-inflationen i september ha uppgått till 3 procent om effekterna av tillfälliga finanspolitiska åtgärder räknades bort. När även energipriserna exkluderades uppgick inflationstakten till 1,6 procent.

Nästa penningpolitiska möte hålls den 15 december 2026. Riksbanken offentliggör sitt räntebesked den 16 december tillsammans med en ny penningpolitisk rapport och en uppdaterad prognos för styrräntan.

För hushållen räknar Swedbank med att högre räntor och inflation bromsar ökningen av köpkraften. Banken bedömer att detta även håller tillbaka efterfrågan inom den svenska ekonomin.

Livsmedelspriserna väntas enligt Swedbank öka snabbare när kostnaderna för produktion och transporter stiger. Samtidigt påverkas bostadsmarknaden av det högre ränteläget.

Banken räknar med att bostadspriserna stiger med drygt 3,5 procent under 2026. Under både 2027 och 2028 väntas den årliga prisuppgången begränsas till omkring 2 procent.

Konjunkturinstitutets konfidensindikator för hushållen sjönk från 102,3 i september till 94,3 i oktober. Samtidigt steg indikatorn för tillverkningsindustrin från 106,5 till 111,5, enligt uppgifter som publicerades den 29 oktober. Företagens förväntningar på inflationen under de kommande tolv månaderna uppgick till 2,7 procent.

Även på arbetsmarknaden väntar Swedbank en begränsad förändring. Banken bedömer att arbetslösheten minskar från 8,7 procent under 2026 till 8,3 procent under 2027.

Arbetsförmedlingens statistik visar att 341 901 personer var inskrivna som arbetslösa vid slutet av september 2026. Det var 21 757 färre än ett år tidigare. Av de inskrivna hade 147 333 personer varit utan arbete i minst tolv månader.

I en regional analys den 29 oktober redovisade Arbetsförmedlingen att det genomsnittliga antalet inskrivna arbetslösa hade sjunkit från 369 000 under tredje kvartalet 2025 till 347 000 under motsvarande period 2026. Myndigheten konstaterade samtidigt att långtidsarbetslösheten hade ökat i bland annat Uppsala län, Västra Götalands län och Västerbottens län.

Löneutvecklingen är ytterligare en del av Swedbanks ekonomiska bedömning. Inför den kommande avtalsrörelsen har fackförbunden inom industrin presenterat ett krav på löneökningar med 3,9 procent inom ramen för ettårigt avtal.

Swedbank räknar i stället med att parterna kommer överens om ett tvåårigt avtal med årliga löneökningar på 3,3 procent. Banken bedömer att löneökningar på något över 3 procent per år på längre sikt är förenliga med inflation kring Riksbankens mål på 2 procent. Det skulle enligt bankens beräkning motsvara reallöneökningar på drygt 1 procent årligen.

Medlingsinstitutets preliminära statistik från den 29 oktober visar att lönerna steg med 2,9 procent i augusti 2026 jämfört med samma månad föregående år. Reallönerna ökade under perioden med 2,2 procent när inflationen beräknades med KPIF och med 2,6 procent när konsumentprisindex användes.

Medlingsinstitutet meddelade den 21 oktober att det nuvarande industrimärket motsvarar en årlig ökning av de totala arbetskraftskostnaderna på 3,0 procent under avtalets andra år. Den nya avtalsperioden inom industrin inleds den 1 april 2027.

Swedbanks samlade prognos pekar därmed mot lägre ekonomisk tillväxt under nästa år, samtidigt som banken räknar med att inflationen stiger över målet och att Riksbanken genomför ytterligare en räntehöjning.