Sveriges Patriot-försvar pressas av amerikansk robotbrist

USA har enligt en rapport från Heritage Foundation betydligt mindre lager av avancerade luftvärnsrobotar än vad tankesmedjan bedömer skulle krävas i ett större krig mot Kina. Rapporten anger ett behov på 38 291 kvalificerade robotar, samtidigt som de amerikanska lagren uppges omfatta omkring 3 100. De system som analyseras är PAC-3 MSE för Patriot, THAAD, SM-6 och SM-3IIA.

Heritage Foundation beräknar underskotten till 17 870 PAC-3 MSE, 5 325 THAAD, 11 000 SM-6 och 1 200 SM-3IIA, sammanlagt 35 395 robotar. Den årliga produktionen anges till 620 PAC-3 MSE, 96 THAAD, 125 SM-6 och 24 SM-3IIA. Med dessa produktionsnivåer skulle det enligt rapporten ta mellan 28,8 och 86,2 år att täcka de beräknade behoven. Även i ett reducerat miniminivåscenario återstår enligt Heritage Foundation underskott på omkring 5 600 PAC-3 MSE, 1 200 THAAD, 4 600 SM-6 och 700 SM-3. Att fylla dessa mindre underskott beräknas ta mellan 9 och 36,9 år.

Problemet berör Sverige eftersom Försvarsmakten använder det amerikanska Patriot-systemet, som i Sverige benämns Luftvärnssystem 103. Systemet köptes från USA 2018 och är Sveriges system för bekämpning av bland annat ballistiska robotar. Försvarsmakten meddelade i december 2025 att Luftvärnssystem 103 uppnår full operativ förmåga från årsskiftet 2025/2026 och kan användas både i Sverige och internationellt inom Natos integrerade luft- och robotförsvar. Vid krig och skarpa insatser underställs systemet enligt Försvarsmakten flygvapenchefen och leds från flygvapnets Air Operation Center.

Det exakta antalet Patriot-robotar i svenska lager är hemligt. När USA:s Defense Security Cooperation Agency den 20 februari 2018 notifierade kongressen om den möjliga svenska affären omfattade tillståndet 100 GEM-T och 200 PAC-3 MSE. Det möjliga paketet värderades till 3,2 miljarder dollar. Den svenska anskaffningen kom senare att få en betydligt lägre kostnad, omkring 12 miljarder kronor, och ett Pentagon-dokument från december 2019 listar en genomförd försäljning av 16 PAC-3-robotar till Sverige.

Försvarsmakten fick ytterligare medel under våren 2022 som bland annat skulle användas till luftvärnsammunition, och nya beställningar gjordes senare samma år utan att antalet robotar offentliggjordes. Regeringens satsningar på ammunition till Patriot har därefter sammanfattats till 7,5 miljarder kronor. Under 2024 tecknade Försvarets materielverk dessutom kontrakt via Nato Support and Procurement Agency om GEM-T-robotar tillsammans med Tyskland, Nederländerna, Rumänien och Spanien. Den gemensamma anskaffningen omfattar enligt Försvarets materielverk upp till 1 000 robotar och avtalet innehåller även kvalificering av uppdaterade komponenter, nya leverantörer, testutrustning och reservdelar.

I januari 2026 meddelade regeringen en ytterligare satsning på omkring 15 miljarder kronor på markbaserat luftvärn. Regeringen uppgav samtidigt att tidigare beslutade investeringar på området uppgår till nästan 40 miljarder kronor. Av dessa avser bland annat 22,5 miljarder kronor nya medel- och kortdistanssystem och 3,8 miljarder kronor soldatburna kortdistanssystem, utöver satsningarna på Patriot-ammunition.

Den amerikanska produktionen av PAC-3 MSE är samtidigt föremål för en större långsiktig utbyggnad. USA:s armé meddelade den 29 juli 2026 att avtalet med Lockheed Martin ändrats till en sjuårig kontraktsram för budgetåren 2026–2032. Ändringen har ett värde på cirka 53,86 miljarder dollar och kontraktets högsta tak anges till cirka 58,62 miljarder dollar. Enligt USA:s armé ska upplägget skapa långsiktiga förutsättningar för ökad produktion.

Bristen på Patriot-ammunition har även blivit tydlig i Ukraina. Vid ett besök i Linköping uppgav Ukrainas flygvapenchef Anatolij Kryvonozjko att Ryssland har ökat användningen av ballistiska robotar mot Ukraina och att det ukrainska luftförsvaret är beroende av tillgång till rätt typer av interceptorrobotar. Kryvonozjko uppgav samtidigt att Ukrainas luftförsvar har bekämpat omkring 125 000 ryska mål sedan 2024.

Heritage Foundations beräkningar utgår från ett scenario där amerikanska baser och styrkor i västra Stilla havet behöver skyddas under ett krig mot Kina. USA skulle då behöva försvara bland annat baser i Japan, Filippinerna, Sydkorea och på Guam mot kinesiska robotangrepp samtidigt som samma typer av luftvärnsrobotar efterfrågas av andra länder. Patriot används av Sverige och ytterligare ett stort antal stater, vilket gör den amerikanska produktionskapaciteten relevant även för svenska möjligheter att få nya leveranser vid ett omfattande eller långvarigt krisläge.