Gaspriserna rusar – svenska hushåll riskerar dyrare elvinter

Kraftigt stigande gaspriser i Europa ökar risken för höga svenska elräkningar under vintern. Energiekonomen Claes Hemberg på Nibe bedömer att en vanlig villaägare kan få betala mellan 3 000 och 4 000 kronor mer för elen under en kall vintermånad jämfört med motsvarande månad förra året.

Priset på fossil gas har nått 100 euro per megawattimme, den högsta nivån sedan energikrisen vintern 2022. Samtidigt befinner sig Europas gaslager på sina lägsta nivåer sedan 2009.

Gas Infrastructure Europe redovisade den 28 oktober att gaslagren inom Europeiska unionen innehöll 849,11 terawattimmar, motsvarande en fyllnadsgrad på 74,96 procent. Skillnaderna mellan medlemsländerna var betydande. I Tyskland var lagren fyllda till 61,73 procent, medan motsvarande nivå i Italien uppgick till 90,88 procent.

Redan den 9 oktober hade Gas Infrastructure Europe meddelat att lagren var fyllda till 72 procent den 1 oktober. Det var omkring 11 procent lägre än vid samma tidpunkt föregående år. Organisationen uppgav samtidigt att gas från lagren motsvarade ungefär 26 procent av EU:s gasförbrukning under vintern 2025/2026.

Claes Hemberg kopplar den senaste prisuppgången till ökad efterfrågan från gashandlare inför det amerikanska mellanårsvalet. Enligt hans bedömning köper aktörer gas i förväg eftersom de räknar med att USA:s president Donald Trump kan genomföra nya angrepp mot Iran efter valet.

Hemberg bedömer att gaspriset kan fortsätta upp till mellan 110 och 115 euro per megawattimme. Han varnar också för att svenska elkonsumenter kan få möta prisnivåer som närmar sig dem under krisvintern 2022.

Prisuppgången på gasmarknaden påverkar framför allt elpriserna i södra Sverige. Oktober har redan varit ovanligt kostsam för elkonsumenterna i landets sydligaste delar.

Den 29 oktober nådde elpriset i elområde 4 under vissa timmar omkring sex kronor per kilowattimme. Elprisdata.se redovisade ett dygnsgenomsnitt på 331,8 öre per kilowattimme i området. Priset avser spotmarknaden och inkluderar inte moms, elnätsavgifter, energiskatt eller elhandelsföretagens påslag.

Skillnaderna mot norra Sverige var stora samma dag. I elområde SE1 låg dygnsgenomsnittet på 14,9 öre per kilowattimme, medan SE2 hade ett genomsnitt på 21,2 öre. Uppgifterna bygger på priser från Nord Pool som förmedlats via ENTSO-E.

Energimarknadsinspektionen förklarar att begränsningar i elnätets överföringskapacitet gör att södra Sverige periodvis behöver importera dyrare elektricitet. Sveriges förbindelser med den europeiska elmarknaden innebär också att internationella prisförändringar påverkar den svenska elmarknaden.

Svenska kraftnät uppger att prisskillnader mellan elområden uppstår när överföringskapaciteten inte räcker för att utjämna skillnaderna mellan tillgång och efterfrågan. I södra Sverige är elbehovet större i förhållande till den lokala produktionen än i de nordliga elområdena.

Inför den senaste ökningen av gaspriset räknade marknaden med genomsnittliga elpriser på omkring 130 öre per kilowattimme under november och december. För januari och februari låg prognoserna på ungefär 180 öre per kilowattimme.

Redan dessa nivåer skulle enligt bedömningarna innebära högre elkostnader än föregående vinter. Claes Hemberg anser nu att hushållen behöver förbereda sig på fyra månader med mycket höga priser.

Energimyndigheten gjorde den 28 oktober bedömningen att Sverige har låg risk för effektbrist under vintern 2026/2027. Myndigheten framhöll samtidigt att sannolikheten för höga elpriser är förhöjd och betonade att höga priser inte behöver betyda att det saknas fysisk tillgång på elektricitet.

I myndighetens lägesbild pekades låga vattennivåer i nordiska vattenmagasin och förlängda underhållsarbeten vid svenska kärnkraftsreaktorer ut som omständigheter som påverkar prisrisken. Kärnkraftsrevisionerna skulle huvudsakligen vara färdiga efter november, med undantag för ett turbinunderhåll vid Forsmark.

Energimyndighetens beredskapschef Andreas Hornwall framhöll att vinterns temperaturer, nederbörd och vindförhållanden kommer att ha stor betydelse för prisutvecklingen. Myndigheten bedömde samtidigt att det svenska elsystemet har tillräckliga resurser för att klara efterfrågan under vintern.

Även på den europeiska gasmarknaden finns osäkerhet kring den kommande vintern. Den norska energikoncernen Equinors vd Anders Opedal varnade den 28 oktober för att kallt väder kan orsaka ytterligare kraftiga prisrörelser. Han pekade på att europeiska köpare konkurrerar med asiatiska aktörer om leveranser av flytande naturgas och betonade att prisutvecklingen är svår att förutse.

Den italienska energikoncernen Enis handelschef Stefano Pujatti gjorde den 29 oktober en annan bedömning av riskerna. Han ansåg att priserna inte nödvändigtvis behöver återvända till de extrema nivåerna från 2022 och hänvisade bland annat till Europas utbyggda anläggningar för mottagning och återförgasning av flytande naturgas.

EU:s energitillsynsmyndighet ACER redovisade i oktober att den uppskattade övre kostnadsgränsen för att fylla Europas gaslager under 2026 hade stigit till 27 miljarder euro. Enligt myndigheten var den genomsnittliga anskaffningskostnaden för gas som tillfördes lagren den näst högsta under det senaste årtiondet.

ACER uppgav också att flytande naturgas från USA svarade för omkring 30 procent av EU:s totala gasförsörjning under 2026. Den sammanlagda ryska gasen stod för omkring 11 procent. Under sommaren hade unionens totala import av flytande naturgas minskat med 14 procent.

Trots de låga lagernivåerna bedömde EU-kommissionen den 8 oktober att Europas gasinfrastruktur kunde möta efterfrågan under vintern. Kommissionen hänvisade till en större kapacitet att importera flytande naturgas, ett bredare utbud av leverantörer och lägre gasförbrukning jämfört med situationen inför vintern 2021/2022.

Energiförsörjningen under vintern 2026/2027 fanns också på dagordningen när EU-ländernas energiministrar samlades i Luxemburg den 29 oktober. Mötet leddes av Irlands energi-, klimat- och miljöminister Darragh O’Brien, med diskussioner om vinterförsörjningen planerade från omkring klockan 11.30.

Ministrarna skulle även behandla ett förslag från EU-kommissionen om förändrade elnätsavgifter i syfte att minska elkostnaderna.