FN: 252 miljoner hektar förstörd natur återställs globalt

Restaurering av skadade naturområden pågår i 149 länder och omfattar sammanlagt 252 miljoner hektar. Det framgår av en ny global rapport från FN:s miljöprogram Unep och FN:s jordbruksorganisation FAO. Arealen motsvarar ungefär 5,6 gånger Sveriges yta och är den största som hittills dokumenterats inom naturrestaurering.

Trots omfattningen återstår en stor del av det internationella åtagandet att återställa en miljard hektar förstörd natur senast 2030. Målet antogs av världens länder 2022. Enligt de båda FN-organen behöver den nuvarande återställningstakten tredubblas för att målet ska kunna uppnås.

Den nya rapporten, Nature's comeback – Scaling ecosystem restoration for people and planet, är den första samlade globala uppskattningen av pågående naturrestaurering. Underlaget består av ländernas egna redovisningar tillsammans med analyser och uppgifter från olika återställningsprojekt.

FN:s miljöprogram Unep redovisade den 29 oktober att huvuddelen av den dokumenterade restaureringen sker i Asien, där 192,2 miljoner hektar omfattas av insatser. Afrika står för 36,3 miljoner hektar och Europa för 9,1 miljoner hektar. I Nord- och Centralamerika handlar det om 5,8 miljoner hektar, medan motsvarande arealer är 5,4 miljoner hektar i Sydamerika och 3,2 miljoner hektar i Oceanien.

Skillnaderna är också stora mellan olika naturmiljöer. Unep har dokumenterat pågående restaurering av 11 miljoner hektar sötvattensekosystem i 62 länder. För havs- och kustmiljöer omfattar insatserna 5,7 miljoner hektar i 46 länder. Organisationen uppger att arealerna motsvarar omkring 5 respektive 23 procent av de beräknade globala återställningsmålen för dessa miljöer.

Förstörd och försämrad natur är ett omfattande internationellt problem. Överutnyttjande av naturresurser, klimatförändringar, föroreningar, direkt förstörelse och invasiva arter hör till de faktorer som kan försämra ekosystem. Mellan 2015 och 2019 ökade andelen degraderad landyta globalt från 11,5 till 15,4 procent.

Vid en pressträff beskrev Doreen Robinson vid FN:s miljöprogram Unep möjligheterna att återställa särskilt betydelsefulla naturområden. Hon hänvisade till forskning som visar att restaurering av 15 procent av prioriterade områden skulle kunna binda och lagra motsvarande 30 procent av den ökning av atmosfärens koldioxid som skett sedan den industriella revolutionen. Samma insatser skulle enligt forskningen kunna bidra till att förhindra 60 procent av arternas utdöende.

Naturrestaureringen omfattar även ekonomiska insatser och sysselsättning. Enligt Unep har projekten som ingår i rapporten medverkat till att skapa fler än en miljon gröna arbetstillfällen. Organisationen bedömer att ytterligare investeringar i återställning av ekosystem skulle kunna skapa upp till 32 miljoner nya arbetstillfällen världen över fram till 2030.

Finansieringen behöver samtidigt öka kraftigt. FAO uppgav den 29 oktober att den årliga finansieringen av naturrestaurering behöver stiga från 64 miljarder till 296 miljarder amerikanska dollar fram till 2030 för att täcka de globala behoven.

FAO:s beräkningar visar att trädjordbruk står för det största årliga investeringsbehovet, 87 miljarder dollar. För återbeskogning beräknas behovet till 52 miljarder dollar och för restaurering av torvmarker till 44 miljarder dollar. Återställning av sjögräsängar kräver enligt organisationens uppskattning investeringar på 28 miljarder dollar årligen.

Ett av de stora återställningsprojekten finns i Kina, där initiativet Blå bukten har omfattat restaurering av 150 000 hektar kustmiljöer. Insatserna gynnar bland annat deltadelfinen.

Kina har under lång tid satsat betydande ekonomiska resurser på ekologisk restaurering. Världsbanken redovisade i april 2026 att landet hade investerat över 160 miljarder amerikanska dollar sedan 2008. Privata investeringar stod enligt Världsbanken för omkring 20 procent av finansieringen av naturrestaurering i Kina under 2024.

Även i Sydamerika genomförs omfattande åtgärder för att återställa livsmiljöer. I delar av Brasilien, Paraguay och Argentina arbetar restaureringsprojekt med att återknyta förbindelser mellan skogsområden som tidigare ingick i ett sammanhängande skogslandskap. Genom korridorer mellan områdena kan djur som jaguaren och den gyllenhuvade lejontamarinen röra sig mellan olika delar av skogen.

I Kirgizistan har restaurerings- och bevarandeinsatser genomförts för den sällsynta snöleoparden, som nu visar tecken på återhämtning. Ekoturism har samtidigt utvecklats till en betydelsefull inkomstkälla i området.

Indien har genomfört åtgärder längs floden Ganges, där nya reningsverk behandlar avloppsvatten och industriella föroreningar. Floden är en viktig dricksvattenkälla och livsmiljö för den skygga gangesdelfinen, vars population visar tecken på återhämtning.

Yelena Finegold vid FN:s jordbruksorganisation FAO framhöll under pressträffen att flera utsatta djurarter återkommer till sina naturliga livsmiljöer. Hon nämnde bland annat saigaantilopen, bergsgorillan och jaguaren som exempel på arter där återhämtning har observerats.

FN har uppmärksammat 35 särskilt framstående restaureringsprojekt runt om i världen. Initiativen omfattar både stora naturlandskap och återställning av natur i tätbebyggda områden.

I augusti 2026 utsåg FN:s årtionde för återställning av ekosystem tre initiativ i Brasilien, Saudiarabien och Sahelregionen till särskilt framstående projekt. Arbetet omfattar bland annat den brasilianska Cerrado-savannen och skadade naturområden i Burkina Faso, Tchad, Mali, Mauretanien och Niger.

Projekt som får FN:s utmärkelse World Restoration Flagships bedöms utifrån tio internationella principer för naturrestaurering. I granskningen ingår bland annat dokumenterade resultat, möjligheten att utöka insatserna och förutsättningarna för att använda arbetsmetoderna på andra platser.

I samband med FN:s konferens om biologisk mångfald har ytterligare fem restaureringsprojekt utsetts. Två av dem ligger i stadsmiljö. I Milano har tre miljoner träd planterats på mark som tidigare använts för industriell verksamhet och parkeringsplatser. I Seattle har invasiva växter ersatts med inhemska arter, och 831 hektar har återställts.

De internationella restaureringsinsatserna behandlas under COP17, FN:s sjuttonde partsmöte om biologisk mångfald. Konferensen hålls i Armeniens huvudstad Jerevan mellan den 19 och 30 oktober 2026. Förkortningen COP kommer från Conference of the Parties och betecknar möten mellan parterna i FN:s konvention om biologisk mångfald.

Konferensen följer upp det globala ramverk för biologisk mångfald som antogs vid COP15 i Montréal i Kanada 2022. Överenskommelsen, som kallas Kunming–Montréal-ramverket, innehåller 23 åtgärdsmål. Ett av dem är att skydda 30 procent av världens land- och havsområden senast 2030.

Namnet Kunming kommer från den kinesiska stad som ursprungligen skulle ha arrangerat mötet 2022. Konferensen flyttades till Montréal till följd av de covidrestriktioner som då gällde i Kina. FN:s partsmöten om biologisk mångfald arrangeras vanligtvis vartannat år.

Inför COP17 presenterade sekretariatet för FN:s konvention om biologisk mångfald rapporten State of Biodiversity Action. Den granskar hur världens länder har genomfört åtgärder kopplade till ramverkets samtliga 23 mål och utgör underlag för den första globala utvärderingen av genomförandet.

Sekretariatet har uppgett att utvärderingen ska användas för att identifiera brister och bedöma vilka ytterligare insatser som krävs för att påskynda arbetet fram till 2030. FN:s statistikavdelning redovisade samtidigt i sin uppföljning av de globala hållbarhetsmålen för 2026 att 155 länder hade fastställt nationella mål för biologisk mångfald fram till 2025. Samma uppföljning visade att fler än 48 600 arter bedömdes vara hotade av utrotning.

Finansieringsfrågan har också behandlats under konferensen i Jerevan. COP17:s ordförande och Armeniens miljöminister Hambardzum Matevosyan meddelade den 27 oktober att finansiella åtaganden på sammanlagt över 1,8 miljarder amerikanska dollar hade presenterats för insatser som ska bevara naturen.

Hambardzum Matevosyan redovisade samma dag att ett bidrag på 1,4 miljoner amerikanska dollar hade godkänts för bevarande och restaurering av ekosystemen kring sjön Sevan i Armenien.

FN:s gemensamma rapport visar att restaurering redan pågår över stora delar av världen, samtidigt som den dokumenterade arealen fortfarande ligger långt under målet för 2030. Enligt FN:s miljöprogram Unep och FN:s jordbruksorganisation FAO krävs en tredubbling av återställningstakten för att uppnå det internationella åtagandet.