
AI-genererad illustration
Sverige varnar för nya cyberattacker mot samhällsviktiga system
Sverige kan drabbas av ytterligare cyberangrepp under de kommande månaderna. Det meddelade ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M), vid en pressträff tisdagen den 10 november. Han beskrev en försämrad säkerhetssituation där Ryssland bedöms vara mer benäget att ta risker än tidigare.
Pressträffen hölls klockan 10.00 i regeringens pressrum på Rosenbad i Stockholm. Även John Billow, chef för Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC), deltog. Bakgrunden var den senaste tidens cyberincidenter mot tekniska system i Sverige och flera andra europeiska länder.
Enligt Carl-Oskar Bohlin finns tecken på ett samarbete mellan Ryssland, Kina och Iran där länderna förstärker varandras verksamhet. Han pekade särskilt på hot mot system som används för att kontrollera elförsörjning, vatten och värme.
Carl-Oskar Bohlin framhöll också att artificiell intelligens gör det möjligt för angripare att snabbare identifiera brister i teknisk utrustning. Enligt ministern har antalet kända säkerhetsbrister fördubblats på kort tid. Han betonade samtidigt att många intrång inte kräver avancerade metoder, utan kan genomföras genom att utnyttja säkerhetsproblem som inte har åtgärdats, däribland lösenord som inte har uppdaterats.
Den 2 november utsattes kylsystem i svenska livsmedelsbutiker för cyberangrepp. Störningarna medförde att stora mängder livsmedel behövde kasseras. Liknande händelser har inträffat i Frankrike, Estland, Nederländerna, Finland och Luxemburg.
Livsmedelskedjan Coop bekräftade att sex av företagets omkring 800 butiker påverkades av incidenterna. Coops talesperson Carlos Cancino uppgav att problemen därefter hade åtgärdats och att kyl- och frysanläggningarna åter fungerade normalt.
Carlos Cancino förklarade även att kylsystemen i de berörda Coopbutikerna använde mobilanslutningar via 4G. Enligt företagets bedömning var dessa anslutningar mer utsatta än nyare system med 5G-teknik.
Även butikskedjan ICA rapporterade störningar i kylutrustning. Företaget uppgav att de drabbade butikerna använde externa styrsystem från den danska tillverkaren Danfoss. ICAs talesperson Helena Johansson hänvisade frågor om systemens tekniska funktion till leverantören.
EU:s cybersäkerhetsmyndighet ENISA meddelade den 4 november att incidenter riktade mot kommersiella kylsystem och liknande utrustning hade registrerats i flera medlemsländer sedan den 11 oktober 2026.
Enligt ENISA samordnas informationsutbyte och bevakning av händelserna mellan EU-kommissionen, Europols europeiska centrum mot it-brottslighet (EC3), nätverket för nationella incidenthanteringsorganisationer och EU:s cyberkrisnätverk. Myndigheten har uppmanat berörda verksamheter att omedelbart minska exponeringen av sina tekniska system. De nationella incidenthanteringsorganisationerna fortsätter samtidigt att utbyta information.
I Belgien har den federala åklagarmyndigheten inlett en utredning av cyberincidenterna mot livsmedelsbutikernas kylsystem. Katrien Eggers, talesperson för den belgiska cybersäkerhetsmyndigheten, bekräftade att myndigheten kände till angreppen men ännu saknade ytterligare uppgifter om vilka som låg bakom.
Livsmedelskedjan Carrefour uppgav att 15 av företagets omkring 700 belgiska butiker hade påverkats. Samtliga kunde fortsätta hålla öppet eftersom störningarna endast omfattade delar av kylutrustningen.
Den irländska livsmedelskoncernen Musgrave har också bekräftat en misstänkt cyberincident som drabbade kylsystemen i 13 SuperValu-butiker. Händelsen medförde att butikerna fick kassera både kylda och frysta varor.
I Estland beskrev Jann Mutso, vd för kylteknikföretaget Kitman Coldtech, ett intrång där angripare tog sig in i en kunds styrsystem och ändrade den inställda kyltemperaturen till 50 grader. Enligt Jann Mutso upptäcktes och hanterades intrånget inom några minuter, utan att några betydande skador uppstod.
Den brittiska cybersäkerhetsmyndigheten NCSC har samtidigt rapporterat försök till cyberangrepp mot mindre köttproducenter i Storbritannien. Myndigheten bedömde att påverkan hade varit begränsad men skärpte sin uppmärksamhet på säkerhetsrisker kopplade till äldre tekniska system.
I Frankrike har myndigheterna gjort en bedömning av vem som låg bakom ett omfattande angrepp mot livsmedelsbutiker. Den 9 november pekade franska myndigheter ut Irans revolutionsgarde som ansvarigt för en cyberattack den 12 oktober som berörde omkring 700 butiker.
Den franska cybersäkerhetsmyndigheten kopplade angreppet till den iranknutna cyberenheten Shahid Kaveh. Åklagarmyndigheten i Paris har inlett en rättslig utredning om misstänkt organiserad cyberbrottslighet till förmån för en främmande makt. Franska åklagare arbetar även med att begära internationella arresteringsorder mot misstänkta personer.
Den franska bedömningen fastställer däremot inte vilka som genomförde angreppen mot svenska livsmedelsbutiker den 2 november. Carl-Oskar Bohlin underströk vid pressträffen att det ännu inte går att säkerställa om samma aktörer ligger bakom cyberincidenterna i de olika länderna.
I Sverige pågår även ett arbete med att utveckla myndigheternas förmåga att hantera cyberhot. Regeringen gav i september 2026 Försvarets radioanstalt (FRA) och Försvarsmakten i uppdrag att undersöka möjligheterna till en nationell cybersäkerhetsförmåga med stöd av artificiell intelligens.
Försvarets radioanstalt ska genomföra pilotverksamhet och lämna en skriftlig slutredovisning till Försvarsdepartementet senast den 29 januari 2027. Regeringsuppdraget har diarienummer Fö2026/01313.
Nationellt cybersäkerhetscenter är sedan den 1 november 2024 organiserat inom Försvarets radioanstalt. Den 1 juli 2026 överfördes ytterligare verksamhet inom informations- och cybersäkerhet från Myndigheten för civilt försvar till Försvarets radioanstalt.
Regeringen beslutade dessutom den 9 juli 2026 att ge Nationellt cybersäkerhetscenter ett särskilt ansvar för att samordna arbetet mot AI-drivna cyberhot. Centret ska också fungera som kontaktpunkt för företag som utvecklar avancerade AI-modeller. Uppdraget ska redovisas muntligt till Regeringskansliet senast den 13 november 2026.
Carl-Oskar Bohlin bedömde vid tisdagens pressträff att Sverige måste räkna med risken för fler cyberincidenter under de närmaste månaderna. Samtidigt framhöll han att det fortfarande saknas tillräckligt underlag för att slå fast eventuella samband mellan de senaste angreppen.
Källor
Analys
Förklaring:
Texten uppvisar i stort neutralt och sakligt språk. Alla påståenden som händelser och bedömningar kopplas tydligt till källor (minister Carl-Oskar Bohlin, ENISA, företag som Coop/ICA, myndigheter) med uttryck som 'enligt', 'uppgav', 'förklarade', 'bedömde', 'meddelade'. Journalisten gör inga egna värderande formuleringar, inga slutsatser eller spekulationer, och inga försök att styra läsarens känslor. Artikeln presenterar snarare sammanställda uppgifter från olika källor och övergår mellan perspektiv utan att själv tillskriva meningar. Även hårda uttryck återges som källornas beskrivningar och inte som journalistens egen värdering. Därför bedöms den journalistiska språkbehandlingen som i huvudsak helt neutral och oberoende.
Förklaring:
Artikeln framhäver statlig och teknokratisk respons på cyberhot, med betoning på myndigheters åtgärder och samarbete med privata företag och internationella organ. Detta pekar mot en centrerad, teknokratisk agenda som prioriterar stabilitet och institutionsbaserade lösningar framför vänsterkritik om omfördelning eller högerns fokus på strikt kontroll. Den dominerande vinkeln gynnar mitten.
Rubrik och framing:
Framing: En hotbild mot samhällsviktig infrastruktur där staten framstår som ansvarig lösning.
Språk och ton:
Tekniskt faktabaserad och neutral ton som betonar myndigheters åtgärder och riskhantering.
Källbalans:
Huvudkällor är regeringsrepresentanter och myndigheter (Carl-Oskar Bohlin, NCSC, FRA) med viss inkludering av privata aktörer (Coop, ICA) och europeiska/internationella myndigheter. Motparter eller kritisk röst från oppositionen saknas eller är minimal.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: allmänhetens integritet och rättssäkerhet, kostnader och politiska konsekvenser av åtgärderna, kritik mot statlig övervakning eller privata risker, samt andra experter som kan ha motsatta bedömningar.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Hård konflikt i Israels parlament när regeringsmakten ska avgöras
Israels nyvalda Knesset inledde sitt arbete den 10 november med protester, anklagelser och politiska motsättningar....

Gunnar Strömmer kritiserar Anderssons besked om regeringssamarbete
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) riktar kritik mot Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och Vänsterpartiets ledare Nooshi...

Kungliga släktklenoder säljs för miljonbelopp i Genève
Flera smycken ur prinsessan Birgittas privata samling bjuds ut på auktion i Genève den 11...

Göteborg bygger om tusen korsningar för cykeltrafiken
Göteborgs stad planerar att förändra trafikregleringen vid omkring 1 000 korsningar genom att ersätta cykelpassager...
