Sverige upprepar frigivningskrav efter 25 år

Den 23 september hade det gått 25 år sedan den svenske medborgaren Dawit Isaak greps i Eritrea. Han har sedan dess varit frihetsberövad utan formellt åtal eller rättegång. Under perioden har Sverige haft sju regeringar och fem statsministrar utan att Isaak har frigivits. Raoul Wallenberg Centre for Human Rights och en internationell koalition med bland andra Committee to Protect Journalists, Reportrar utan gränser Sverige, Free Dawit och PEN Eritrea uppgav inför 25-årsdagen att den senaste direkta kontakten med Dawit Isaak skedde 2005.

Statsminister Ulf Kristersson, som leder övergångsregeringen, skrev på X under onsdagskvällen att regeringen har stor förståelse för den besvikelse och frustration som finns, särskilt bland Dawit Isaaks anhöriga. Ulf Kristersson uppgav samtidigt att Sveriges hållning ligger fast och att landet vill att Dawit Isaak friges av humanitära skäl och får återförenas med sin familj i Sverige. Statsministern skrev också att arbetet för detta fortsätter med oförminskad kraft.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard hade samma dag ett möte med Eritreas utrikesminister Osman Saleh i New York. Maria Malmer Stenergard skrev på X att hon under mötet upprepade Sveriges krav på att Dawit Isaak ska friges och kunna återförenas med sin familj i Sverige. Utrikesdepartementet uppgav tidigare att Maria Malmer Stenergard besökte Asmara den 17–18 december 2025, vilket regeringen beskrev som det första besöket i Eritrea av en svensk regeringsföreträdare sedan Sverige erkände landet som självständig stat 1993.

Inför 25-årsdagen krävde Raoul Wallenberg Centre for Human Rights och den internationella koalitionen ett verifierat livstecken från Dawit Isaak, svenskt konsulärt tillträde, oberoende sjukvård samt omedelbar frigivning och överföring till Sverige. PEN International uppgav den 18 september 2026 att Dawit Isaak är en av tolv namngivna eritreanska författare och journalister som organisationen kräver verifierade livstecken från. Ett öppet brev till Eritreas president Isaias Afwerki undertecknades bland annat av Nobelpristagarna Olga Tokarczuk och J.M. Coetzee samt författarna Isabel Allende, Ben Okri och Yann Martel.

Committee to Protect Journalists har tilldelat 2026 års International Press Freedom Award till gruppen Eritrea 16, där Dawit Isaak ingår. Committee to Protect Journalists uppgav att Eritreas regering stängde landets privatägda tidningar den 18 september 2001 och att en våg av gripanden av journalister och reformförespråkare följde under de kommande fem månaderna. Reportrar utan gränser uppgav att Dawit Isaak delar ställningen som en av världens längst frihetsberövade journalister utan rättegång med Temesgen Ghebreyesus, Seyoum Tsehaye och Amanuel Asrat. Organisationen hänvisade även till FN:s arbetsgrupp mot godtyckliga frihetsberövanden, som har bedömt deras frihetsberövanden som godtyckliga.

Europaparlamentet fastställde i en resolution 2020 att Dawit Isaak tillfälligt frigavs den 19 november 2005 efter bland annat svenska påtryckningar, men att han greps igen två dagar senare på väg till sjukhus. Europaparlamentet hänvisade också till Afrikanska kommissionen för mänskliga och folkens rättigheter, som hade bedömt frihetsberövandet av Isaak och andra journalister som godtyckligt och olagligt och krävt frigivning eller en rättvis rättegång.

Kammaråklagare Karolina Wieslander vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet bedömde 2021 att det fanns anledning att anta att brott mot mänskligheten genom påtvingat försvinnande hade begåtts mot Dawit Isaak. Någon förundersökning inleddes inte eftersom svenska utredningsåtgärder i Eritrea skulle kräva eritreansk rättshjälp, som bedömdes vara ytterst svår att få.

Under 25-årsdagen hölls också en stödmanifestation för Dawit Isaak på initiativ av författaren och journalisten Kurdo Baksi. Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen, sade där att åtta ordinarie och tre tillförordnade svenska utrikesministrar inte har lyckats få Dawit Isaak frigiven. Hon framhöll att den kommande utrikesminstern har ett stort ansvar för arbetet med att få honom återförenad med sin familj och att Sverige ska försvara både hans rättigheter och yttrandefriheten. Bland deltagarna fanns även Publicistklubbens ordförande Camilla Kvartoft, Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman och Free Dawits ordförande Elisabeth Löfgren.

Dawit Isaak har tidigare fått flera internationella utmärkelser. UNESCO tilldelade honom Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017, som hans dotter tog emot för hans räkning i Jakarta. Edelstam Foundation tilldelade honom Edelstampriset 2024 för hans arbete för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Hans dotter Betlehem Isaak tog emot priset på hans vägnar vid en ceremoni på Riddarhuset i Stockholm den 19 november 2024.