Sverige skickar Patriotstyrka för att skydda Ukrainas militära stöd

Omkring 100 svenska militärer ska från början av december 2026 skydda den viktiga logistikanläggningen i Rzeszów i sydöstra Polen. Insatsen genomförs inom Nato och omfattar det svenska luftvärnssystemet Patriot. För första gången kommer Sverige därmed att använda systemet i en Natoledd operation.

Försvarsmakten meddelade den 6 oktober att det svenska förbandet ska ingå i Natos integrerade luft- och robotförsvar. Styrkan kommer att stå under Natos befäl och ledas av alliansens flygkommando, NATO Air Command. I det svenska bidraget ingår även personal och resurser från Blekinge flygflottilj F 17.

Uppdraget gäller skyddet av en central transportförbindelse för internationellt stöd till Ukraina. Rzeszów ligger omkring nio mil från den ukrainska gränsen och har en flygplats samt anläggningar för lagring, omlastning och reparation av militär utrustning. Området är anslutet till ett omfattande väg- och järnvägsnät.

Nato uppgav i november 2025 att logistikhubben hanterade omkring 18 000 ton materiel varje månad för vidare transport till Ukrainas försvarsmakt. Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz har uppgett att mer än 80 procent av de militära donationerna till Ukraina passerar genom Polen.

Vid flygplatsen Rzeszów-Jasionka finns logistikanläggningen POLLOGHUB. Den 24 september 2026 besökte Władysław Kosiniak-Kamysz polska och nederländska militärer på platsen. Den polske försvarsministern beskrev anläggningen som en central del av arbetet med att samordna och transportera internationellt militärt stöd till Ukraina.

Det internationella stödet samordnas bland annat genom Natoorganisationen NSATU, som inrättades efter alliansens toppmöte i Washington i juli 2024 och blev operativ i december samma år. Organisationen har sitt högkvarter i Wiesbaden i Tyskland och ansvarar för samordning av militärt stöd och utbildning för Ukraina.

Enligt Nato har NSATU omkring 300 medarbetare från medlemsländer och partnerländer, däribland Ukraina. Verksamheten omfattar tre logistikhubbar i alliansens östra delar. Nato samordnar transporterna till dessa anläggningar, medan de fortsatta leveranserna in i Ukraina hanteras utanför organisationens ansvar.

Natos biträdande generalsekreterare Radmila Šekerinska besökte logistikhubben den 23 november 2025. Under besöket träffade hon representanter för NSATU och Polens försvarsmakt. Nato meddelade att anläggningen bland annat hanterade amerikansk försvarsmateriel genom initiativet Prioritised Ukraine Requirements List, PURL.

Sverige övertar luftvärnsuppdraget från Nederländerna, som har haft ansvaret för skyddet av området. Den nederländska regeringen beslutade den 28 maj 2026 att förlänga landets Patriotinsats med högst sex månader efter en begäran från Nato och Polen. Omkring 150 nederländska militärer skulle därmed fortsätta tjänstgöra till senast början av december.

När Nederländerna inledde sitt bidrag i december 2025 omfattade styrkan omkring 300 militärer, två Patriotsystem, ett NASAMS-system och utrustning för försvar mot drönare. NASAMS och drönarförsvaret skulle återföras till Nederländerna i juni 2026, medan Patriotförbandet skulle fortsätta skydda området.

Även polska luftvärnsförband deltar i försvaret av Rzeszów-Jasionka. Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz har uppgett att enheter från det 15:e luftvärnsregementet i Gołdap och det 18:e luftvärnsregementet i Zamość använder systemet Mała Narew, avfyrningssystemet iLauncher och robotar av typen CAMM. Dessa ingår i ett integrerat luftförsvar tillsammans med nederländska Patriotförband.

För Sveriges del har förberedelserna omfattat utbildning och övningar både inom landet och utomlands. Försvarsmakten uppgav den 13 oktober att svenska luftvärnsförband deltagit i övningen Spartan Arrow på Kreta tillsammans med bland annat tyska militärer.

Under övningen genomfördes skarpskjutning med Patriot. Deltagarna tränade även avancerad logistik, simulerade luftstrider och samverkan inom Natos ledningsorganisation. Överstelöjtnant Michael Mattsson, som leder den svenska insatsen i Polen, beskrev Spartan Arrow som slutövningen inför uppdraget. Han uppgav att både personalens färdigheter och luftvärnssystemets prestanda kontrollerades.

Förberedande utbildning har enligt Försvarsmakten också genomförts i Halmstad och Tyskland. Luftvärnsregementets chef Sofia Westermark har uppgett att förbandet har organiserats och övats för att kunna genomföra uppdraget trots det rådande säkerhetsläget och insatsens komplexitet.

På Luftvärnsregementet Lv 6 i Halmstad pågår de sista förberedelserna inför avresan. Vid Ringenäs skjutfält, intill Kattegatt, genomför soldaterna bland annat brandövningar. Under en övningsdag i november tränar personalen på att släcka eld på en rykande övningsdocka.

En av deltagarna är luftvärnssoldaten Ville, som ska tillbringa både sin 22-årsdagen och julafton i Polen. Han beskriver det svenska uppdraget som ett betydelsefullt förtroende från Nato och anser att förbandets utbildning och övningar har förberett soldaterna för uppgiften. Samtidigt betonar han att det handlar om en allvarlig militär insats.

Uppdraget väcker också oro bland soldaternas anhöriga. Soldaten Mattias beskriver en känsla av obehag inför tjänstgöringen men uppger att den samtidigt visar att han förstår uppdragets allvar.

Försvarsmakten har begärt att soldaternas efternamn inte publiceras.

Per Skoglund, docent vid Försvarshögskolan, bedömer att logistikanläggningen i Rzeszów utgör en grundläggande del av Ukrainas försörjning. Han anser inte att Ryssland är berett att genomföra ett direkt angrepp mot platsen, eftersom det skulle innebära ett krig med Nato.

Samtidigt framhåller Per Skoglund att det finns ett behov av skydd mot ryska robotar. Han beskriver ett möjligt scenario där Ryssland skulle kunna avfyra en enskild robot och därefter hävda att den kommit ur kurs eller att kontrollen över den gått förlorad. Enligt hans bedömning skulle det vara svårt att avgöra om en sådan händelse varit avsiktlig.

Överstelöjtnant Michael Mattsson bedömer inte heller att det finns något omedelbart eller överhängande hot mot Rzeszów. Han anser ändå att luftvärnsuppdraget behövs.

Michael Mattsson beskriver en av de största utmaningarna som att upprätthålla den militära beredskapen under en längre period. Soldaterna kommer att vistas i en polsk stad där det vanliga samhällslivet fortsätter, samtidigt som de genomför ett skarpt militärt uppdrag.

Den svenska styrkan använder Luftvärnssystem 103, den svenska beteckningen för det amerikanska medelräckliga luftvärnssystemet Patriot. Systemet är Sveriges tyngsta markbaserade luftvärn och kan användas mot ballistiska robotar, kryssningsrobotar, flygplan och helikoptrar.

De första leveranserna av Patriot till Sverige genomfördes 2021. Försvarsmakten förfogar över fyra eldenheter. Varje stridsenhet omfattar bland annat en stridsledningscentral, radarutrustning och avfyrningsramper. Personalen använder stridsledningscentralen för att övervaka luftrummet, medan radarn upptäcker mål som kan bekämpas med robotarna.

Det svenska försvaret använder två robottyper i systemet. Robot 103A är avsedd för bekämpning av flygplan, medan Robot 103B används mot ballistiska robotar och kryssningsrobotar. Den senare har en egen målsökare och är främst konstruerad för att förstöra målet genom en direkt kollision med mycket hög hastighet.

För att kunna träffa snabbt rörliga mål som samtidigt ändrar riktning och höjd är Robot 103B utrustad med avancerad radar- och styrelektronik samt en kraftfull motor.

Det svenska bidraget till skyddet av Polen omfattar även stridsflyg. Regeringen meddelade den 30 september att JAS 39 Gripen skulle sättas in från oktober för att skydda polskt luftrum och transporterna av stöd till Ukraina. Flygplanen skulle huvudsakligen operera från Sverige, med en mindre framskjuten bas i Polen.

Regeringen uppgav att Sverige även under 2025 deltog med stridsflyg i Natos förstärkta luftrumsövervakning i Polen. Höstens insats 2026 är därmed landets andra stridsflygbidrag med uppgiften att skydda logistiken till Ukraina.

Det svenska Patriotförbandet har beslut om tjänstgöring från början av december till årsskiftet. Försvarsmakten förbereder samtidigt en möjlig fortsättning under första halvåret 2027.

I proposition 2026/27:6 har regeringen föreslagit att Sverige även under 2027 ska kunna bidra med markbaserat luftförsvar till Natos integrerade luft- och robotförsvar. En förlängning av Patriotinsatsen i Polen under första halvåret 2027 kräver enligt regeringen riksdagens godkännande.

Propositionen omfattar också ett förslag om att svenska väpnade styrkor under 2027 ska kunna delta i Natos avskräckning och försvar med högst 3 900 personer inom markdomänen, 850 inom sjödomänen och 600 inom luftdomänen. Markbaserat luftförsvar ingår bland de militära förmågor som omfattas av förslaget.