Svenska tonåringar toppar Nordens energidryckskonsumtion

Svenska ungdomar mellan 15 och 19 år dricker energidryck oftare än jämnåriga i övriga Norden. I en ny nordisk studie uppger 75 procent av de svenska deltagarna att de dricker energidryck minst en gång i veckan och 28 procent att de gör det minst en gång om dagen. För samtliga nordiska deltagare är motsvarande andelar 61 respektive 22 procent.

Studien omfattar drygt 4 900 ungdomar i åldern 15–19 år och har letts av Livsmedelsverket med stöd av Nordiska ministerrådet. Försäljningen av energidrycker i Norden fördubblades mellan 2014 och 2024. Finlands livsmedelsmyndighet har samtidigt hänvisat till NORMO 2025, där konsumtionen av energidrycker bland unga vuxna i Norden hade fördubblats under den senaste tioårsperioden.

De svenska tonåringarna dricker inte större mängder vid varje tillfälle än ungdomar i de andra nordiska länderna, men får i sig mer koffein. Livsmedelsverkets toxikolog och projektledare Sabina Litens Karlsson förklarar skillnaden med att den mest populära energidrycken i Sverige innehåller relativt mycket koffein, medan Danmark och Norge har gränser som begränsar koffeinhalten.

Danmarks Fødevarestyrelse anger att koffein som tillsätts som näringsämne i energidrycker får förekomma med högst 32 milligram per 100 milliliter. DTU Fødevareinstituttet uppgav i april 2026 att den danska försäljningen av energidryck ökade från 0,8 till 10,1 liter per invånare och år mellan 2010 och 2024, en uppgång på nästan 1 200 procent. Samma undersökning visade att 15 procent av danska barn och ungdomar mellan 10 och 17 år regelbundet dricker energidryck. Danmarks Sundhedsstyrelse rekommenderar att barn avstår helt och att ungdomar mellan 15 och 17 år begränsar konsumtionen till högst en halv liter i veckan.

I Norge gäller sedan den 1 januari 2026 en lagstadgad åldersgräns på 16 år för alkoholfria drycker som innehåller mer än 15 milligram koffein per 100 milliliter. Kaffe-, te- och kakaobaserade drycker är undantagna, och Mattilsynet ansvarar för tillsynen. Helsedirektoratet anger dessutom att energidrycker omfattas av regler som förbjuder särskild marknadsföring av vissa produkter till barn under 18 år.

Studien visar också att svenska ungdomar i något högre grad uppger besvär som kan vara tecken på beroende. Bland svenska konsumenter har 19 procent känt obehag när de inte druckit energidryck, jämfört med 15 procent i Norden som helhet. Trötthet och huvudvärk är de vanligaste besvären. Totalt uppger 19 procent av de svenska ungdomarna att de inte klarar dagen utan energidryck, jämfört med 17 procent i hela undersökningen.

Smaken och den upplevda energikicken är de vanligaste skälen till konsumtionen. Samtidigt uppger 38 procent av de svenska ungdomar som dricker energidryck att de har haft sömnsvårigheter. I hela Norden har 30 procent känt någon negativ effekt och i Sverige är andelen 31 procent. Hjärtklappning, sömnsvårigheter och huvudvärk är de vanligaste problemen.

Livsmedelsverket rekommenderar att ungdomar under 16 år inte får i sig mer än 70 milligram koffein per dag. Det motsvarar ungefär 125–220 milliliter energidryck beroende på koffeinhalten, medan de flesta svenska deltagarna i studien uppger att de dricker 250–330 milliliter per tillfälle. Livsmedelsverket anger i sitt underlag från 2026 att en normal portion energidryck kan innehålla omkring 80–200 milligram koffein. Pre-workout-produkter kan innehålla 150–400 milligram per dos och koffeintuggummi 50–100 milligram per bit. Barn under sex år rekommenderas att helt undvika koffein.

Finlands livsmedelsmyndighet anger att drycker med mer än 150 milligram koffein per liter ska märkas med en varning om hög koffeinhalt och att de inte rekommenderas för barn, gravida eller ammande kvinnor. Myndigheten hänvisar också till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhets riktvärde på högst 3 milligram koffein per kilo kroppsvikt och dygn för personer under 18 år.

Ett tidigare svenskt underlag från Riksmaten Ungdom visade att 12,6 procent av 17-åringarna hade druckit energidryck under den tre dagar långa kostregistreringen. Bland 14-åringarna var andelen 5,6 procent och bland 11-åringarna 0,6 procent. I samma material låg 11,8 procent av 17-åringarna över säkerhetsvärdet på 3 milligram koffein per kilo kroppsvikt när koffein från samtliga registrerade drycker räknades samman.

Sabina Litens Karlsson uppger att den nordiska studien inte visar varför svenska tonåringar dricker energidryck oftare, men pekar på skillnader i reglering som en möjlig förklaring. Sverige saknar både lagstadgad åldersgräns och ett generellt förbud mot marknadsföring av energidrycker till barn, även om många butiker frivilligt använder en 15-årsgräns.

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket redovisade den 31 januari 2025 ett regeringsuppdrag där myndigheterna föreslog att Sverige skulle utreda begränsningar av marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel som barn och unga exponeras för i samtliga mediekanaler, med särskilt fokus på bland annat sociala medier.

Livsmedelsverket ska nu arbeta tillsammans med ungdomar i Norden och experter för att ta fram sätt att minska konsumtionen bland tonåringar. Sabina Litens Karlsson bedömer nivån som oroande eftersom energidrycker har blivit nära kopplade till vardagen. Svenska ungdomar uppger i större utsträckning att de behöver energidryck för att prestera i skolan, och ungefär hälften svarar att de ibland inte klarar dagen utan energidryck.