Bombhot mot flygplan utlöser säkerhetsinsatser i Europa

AI-genererad illustration

Nyheter

Bombhot mot flygplan utlöser säkerhetsinsatser i Europa

Av Per Eriksson•Publicerad: 6 nov 12:04•3 min

Flygplatser och flygbolag i flera europeiska länder har genomfört säkerhetskontroller efter en rad bombhot mot passagerarflyg. Under torsdagen den 5 november och fredagen den 6 november har bland annat Danmark, Tjeckien, Portugal, Bulgarien och Frankrike vidtagit åtgärder. Flera flygplan har undersökts och vissa flygningar har omdirigerats.

På Köpenhamns flygplats Kastrup har polisen förstärkt sin närvaro efter nya hot mot flygtrafiken. Köpenhamnspolisen meddelade fredagen den 6 november klockan 10.40 dansk tid att en utredning hade inletts. Polisen lämnade inga närmare uppgifter om varifrån hoten kom eller vad de innehöll.

Enligt Köpenhamnspolisens inledande bedömning fanns ingen omedelbar fara för personer som befann sig på flygplatsen. Flygtrafiken fortsatte enligt ordinarie tidtabell.

Redan torsdagen den 5 november hade dansk polis tillsammans med Försvarsmaktens bombexperter kontrollerat två flygplan på Kastrup. Köpenhamnspolisen bekräftade för den danska nyhetsbyrån Ritzau att undersökningarna genomfördes efter särskilda hot mot flygplanen. Inga misstänkta föremål hittades.

Även på flygplatsen i Prag har polisen genomfört säkerhetsinsatser. Hoten gällde hemmagjorda sprängladdningar som påstods finnas ombord på flygplan. Den tjeckiska polisen meddelade via sociala medier att åtgärderna inte hade medfört några större störningar i flygtrafiken.

Den tjeckiska utlänningspolisens talesperson Josef Urban bekräftade för Deník N den 5 november att fyra flygplan hade undersökts. Samtliga kontroller avslutades utan att sprängämnen eller andra misstänkta föremål påträffades.

Prags flygplats talesperson Denisa Hejtmánková uppgav till nyhetsbyrån AFP att hoten hade skickats via e-post från anonyma adresser. De fyra inkommande flygplanen tillhörde flygbolagen Ryanair, easyJet och Sky Express.

I Portugal undersökte polisen ett flygplan från Ryanair efter att portugisiska myndigheter fått information genom internationellt polissamarbete. Den portugisiska tidningen Observador identifierade flygningen som FR8196 från flygplatsen Rom-Fiumicino i Italien. Flygplanet anlände till Humberto Delgado-flygplatsen i Lissabon under fredagsmorgonen den 6 november.

Tre andra Ryanairflygningar utsattes för bombhot under torsdagen, enligt Bulgariens inrikesminister. Flygplanen var på väg till Sofia från Köpenhamn, Madrid respektive London. Två av flygningarna landade i Bulgariens huvudstad medan planet från London omdirigerades till Plovdiv. Bulgariska stridsflygplan användes för att eskortera passagerarflygplanen.

Militära flygplan sattes även in i Frankrike. Det franska premiärministerkansliet meddelade att ett passagerarflyg från Aer Lingus, på väg från Dublin till Rom den 5 november, eskorterades av franskt stridsflyg efter ett bombhot. Flygplanet omdirigerades till militärflygbasen Évreux väster om Paris.

I Rumänien omfattades ett Wizz Air-flyg från Milano till Bukarest av ett bombhot samma dag. Rumäniens underrättelsetjänst SRI meddelade att 182 passagerare och sju besättningsmedlemmar befann sig ombord. Efter landningen evakuerades passagerarna och en bombgrupp undersökte flygplanet.

Wizz Air drabbades också av ett separat hot mot en flygning från Milano till Warszawa. Flygbolaget meddelade att planet den 5 november omdirigerades till Wien. Enligt Wizz Air fattades beslutet med stöd av bolagets ordinarie säkerhetsrutiner.

På Warszawas Chopinflygplats stängdes dessutom en landningsbana tillfälligt efter ett bombhot mot ett flygplan från LOT Polish Airlines med destination Paris. Den polska flygplatsorganisationens talesperson Piotr Rudzki bekräftade att säkerhetspersonal kontrollerade flygplanet samt passagerarna och deras bagage innan verksamheten kunde återupptas.

Det grekiska flygbolaget Aegean Airlines utsattes samtidigt för två separata bombhot. Det ena gällde en flygning från Thessaloniki till Milano och det andra ett flygplan mellan Aten och Wien. Aegean Airlines bekräftade att säkerhetskontroller visade att hoten var falska. Båda flygningarna kunde därefter fortsätta till sina destinationer.

Även den brittiska flygplatsen Heathrow mottog ett hot. Flygplatsbolaget Heathrow Airport bekräftade att hotet hade bedömts men inte ansetts trovärdigt.

De senaste dagarnas många falska bombhot har orsakat störningar i den europeiska flygtrafiken och väckt oro på flera flygplatser.

EU:s transportkommissionär Apostolos Tzitzikostas uppgav den 5 november att det fortfarande var för tidigt att fastställa om bombhoten mot de olika europeiska flygningarna hade något samband med varandra.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 96%
96%
4%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Texten uppvisar ett sakligt och neutralt språk där i huvudsak påståenden återges som uppgifter från olika myndigheter, poliser, flygplatser och byråer. Flera meningar inleds med källhänvisningar som 'Enligt Köpenhamnspolisens...', 'bekräftade', 'uppgav', eller 'meddelade', vilket tydligt kopplar informationen till källor. Journalistens egna värderingar, slutsatser eller känslomässiga ton saknas. Artikeln beskriver konsekvenser och åtgärder utan att förstärka eller förminska dem. Därmed uppfyller den kriterierna för hög oberoendehet.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Höger
0%
40%
60%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln fokuserar på statliga säkerhetsåtgärder, polis- och militärinsatser samt samarbete mellan myndigheter över gränserna. Den betonar riskhantering och upprätthållande av allmän säkerhet utan att driva politiska reformer eller omfördelningsfrågor, vilket stärker en högerinriktad betoning på lag och ordning, traditionella institutioner och begränsat statligt ingripande i vardagsekonomi. Detta gynnar högerperspektivet i den svenska politiska spektrat genom att förstärka vikten av starka säkerhets- och inrikesfrågor framför omfördelning eller sociala skyddsnät som vänster eller mitten ofta betonar.

Rubrik och framing:
Säkerhet och krishantering dominerar berättelsen om bombhoten över Europa.

Språk och ton:
neutral och saklig

Källbalans:
Bred internationell källbalans med officiella myndigheter, polis, försvar, nyhetsbyråer och flygbolag

Utelämnanden och kontext:
Missar djupare analys av bakomliggande orsaker till hoten, potentiella konsekvenser för civilrättigheter och långsiktiga policyförslag om säkerhetsområden eller gränskontroll, samt perspektiv från civila resenärer eller kritiska röster om övervakning.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.