Bombhot tvingar flera irländska medier att utrymma lokaler

Flera stora medieföretag i Irland tvingades på fredagen den 6 november utrymma sina lokaler efter att ha mottagit bombhot via e-post. Beväpnad polis skickades till public service-bolaget RTÉ:s huvudkontor i Dublin, samtidigt som säkerhetsinsatser genomfördes vid flera andra redaktioner.

Den irländska polismyndigheten An Garda Síochána bekräftade att liknande hot även hade riktats mot medieorganisationer i andra europeiska länder. Polisen inledde kontakter med de berörda redaktionerna för att utreda händelserna.

Ett hotmejl nådde RTÉ strax före klockan 09.00 irländsk tid. Enligt en radioreporter på RTÉ innehöll meddelandet ett påstående om att en bomb skulle detonera inom 45 minuter. Tidningen The Irish Times uppgav att meddelandet, som även skickades till Irish Independent, inte innehöll namnet på någon särskild medieorganisation.

RTÉ utrymde sina byggnader på Montrose-området i stadsdelen Donnybrook. Beväpnade poliser anlände till platsen och genomsökte lokalerna. Mediebolaget meddelade att personalens säkerhet skulle prioriteras innan verksamheten kunde återgå till det normala.

Radiosändningen Morning Ireland avbröts under fredagsmorgonen. Programledaren Sarah McInerney bekräftade att hon befann sig bland de anställda som hade lämnat byggnaden. RTÉ ersatte tillfälligt delar av sitt ordinarie programutbud med förinspelat material.

För att kunna fortsätta radioproduktionen använde RTÉ den mobila sändningsenheten 2FM Roadcaster utanför huvudbyggnaden. Programledaren David McCullagh återupptog sin sändning i Radio 1 omkring klockan 10.21 lokal tid från den tillfälliga arbetsplatsen.

Även andra mediebolag i Dublin omfattades av utrymningarna. Tidningskoncernen Mediahuis tömde sina kontor på Talbot Street i centrala Dublin, där Irish Independent har sin verksamhet. Säkerhetsåtgärder genomfördes också hos tv-bolaget Virgin Media.

Radiokanalerna Newstalk och Today FM, som drivs av Bauer Media, fick lämna sina lokaler i Marconi House. Newstalks reporter Barry Whyte uppgav att bombhotet mot RTÉ hade varit generellt formulerat och att en beväpnad polisstyrka hade skickats till området.

Efter genomförda säkerhetskontroller kunde personalen återvända till Marconi House. Newstalks programledare Claire Byrne meddelade att radiokanalen återupptog sina ordinarie sändningar klockan 10.00 GMT sedan hotet bedömts vara falskt.

Under det inledande skedet av polisinsatsen fanns inga uppgifter som tydde på att bombhoten motsvarade någon verklig fara.

Irlands premiärminister Micheál Martin uppgav i en intervju med RTÉ att regeringen såg allvarligt på händelserna. Han framhöll att även hot som genomförs med begränsade resurser kan orsaka störningar i samhällsviktiga verksamheter och skapa oro.

Försvarsminister Helen McEntee uppgav den 5 november att irländsk polis och andra myndigheter samarbetade med europeiska aktörer för att undersöka vem som låg bakom den senaste tidens bombhot. Arbetet omfattade även frågan om de olika incidenterna kunde vara kopplade till varandra.

Händelserna inträffade samtidigt som Irland förberedde ett större internationellt möte. Enligt försvarsminister Helen McEntee pågick planeringen av säkerhetsåtgärder inför ett möte inom Europeiska politiska gemenskapen i Dublin torsdagen den 12 november. Sammanlagt 55 stats- och regeringschefer skulle delta.

Europaparlamentarikern Barry Andrews uppmärksammade i ett offentligt inlägg den 6 november att bombhoten hade inträffat inför det europeiska toppmötet. Han framhöll att störningar i verksamheter och ökad osäkerhet kan vara avsedda effekter av hybridangrepp. Barry Andrews pekade däremot inte ut någon ansvarig för de aktuella hoten.