Svenska regeringen: Grönlandskonflikten skadade Nato-tilliten

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard säger att de tidigare amerikanska utspelen om Grönland har skadat tilliten inom Nato. Efter återkommande uttalanden från USA:s president Donald Trump, bland annat om ett amerikanskt övertagande av ön, välkomnar den svenska regeringen nu det säkerhetsavtal som USA, Danmark och Grönland undertecknade på tisdagskvällen svensk tid. Maria Malmer Stenergard säger att hon hoppas att de allierade nu kan lägga konflikten bakom sig och framhåller att de tidigare utspelen har skapat misstänksamhet mellan Natoländer.

Det offentliggjorda avtalet ger USA möjlighet att modernisera och utöka verksamheten vid Pituffik Space Base och att etablera särskilda försvarsområden vid Narsarsuaq i södra Grönland och Mestersvig på östkusten. Ytterligare amerikanska försvarsområden kan tillkomma genom en särskild process mellan parterna. Narsarsuaq var under kalla kriget plats för den amerikanska anläggningen Bluie West One, medan Mestersvig i dag används av Danmarks militära Siriuspatrull. USA hade under kalla kriget 17 militära installationer och mer än 10 000 militärer på Grönland. Före det nya avtalet återstod endast Pituffik Space Base, där omkring 150 amerikanska militärer var stationerade.

Avtalet har inget slutdatum och ska fortsätta gälla även om Grönland i framtiden blir självständigt. I ett sådant läge ska Grönland enligt avtalet stanna i Nato och överta Danmarks rättigheter och skyldigheter. Länder utanför Nato får inte etablera egna bemannade eller obemannade militära installationer eller upprätthålla en varaktig militär närvaro på ön utan gemensamt godkännande från avtalsparterna. Amerikanska styrkor får samtidigt omfattande rörelsefrihet på och omkring Grönland, även under havsytan.

Den amerikanska närvaron kan enligt avtalet också användas inom ramen för det planerade missilförsvarssystemet Golden Dome. Danmarks statsminister Mette Frederiksen har samtidigt sagt att något beslut om de konkreta delarna av Golden Dome på Grönland ännu inte har fattats. Mette Frederiksen uppgav efter undertecknandet att avtalet är förankrat i Nato och respekterar både Konungariket Danmarks suveränitet och territoriella integritet samt det grönländska folkets rätt till självbestämmande.

Grönlands regeringschef Jens-Frederik Nielsen sade efter undertecknandet att avtalet erkänner grönländarna som ett folk med rätt till självbestämmande och samtidigt placerar Grönland inom den gemensamma säkerheten i Arktis. Grönlands tidigare minister och nuvarande ledamot av det danska Folketinget Naaja Nathanielsen uppgav att konflikten hade satts på prov och skapat oro bland människor på Grönland både för landets framtid och sina försörjningsmöjligheter. Hon beskrev samtidigt avtalet som ett stort steg mot ökat grönländskt självbestämmande och större internationellt inflytande.

Avtalet anger också att kontrakt för varor och tjänster kopplade till uppbyggnad, underhåll och avveckling av de amerikanska anläggningarna i så stor utsträckning som möjligt ska tilldelas grönländska leverantörer. Innan överenskommelsen kan träda i kraft måste den genomgå nödvändiga nationella parlamentariska processer. USA, Danmark och Grönland behåller var sitt undertecknat exemplar på engelska, danska respektive grönländska.

Rysslands presidentadministrations talesperson Dmitrij Peskov sade efter undertecknandet att avtalet är en fråga för USA, Danmark och Grönland och att något samarbete mellan Ryssland och USA om Arktis för närvarande inte står på dagordningen. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen meddelade den 7 september att EU satsar 200 miljoner euro på ett nytt investeringspaket tillsammans med Grönland under 2026 och 2027 inom ramen för ett fördjupat partnerskap mellan EU, Grönland och Danmark.

En Reuters/Ipsos-mätning som genomfördes den 12–13 januari 2026 bland 1 217 amerikanska vuxna visade att 71 procent ansåg att användning av militärt våld för att ta Grönland skulle vara en dålig idé. Fyra procent ansåg att det skulle vara en bra idé.