Svea hovrätt fastställer livstidsdomar för mord

AI-genererad illustration

Nyheter

Svea hovrätt fastställer livstidsdomar för mord

Av Malin NilssonPublicerad: 25 aug 13:514 min

Svea hovrätt fastställde på tisdagen livstidsdomarna mot Gustaf Leijon Edlund, 29, och Mayurri Rakshit, 23. De döms för mord och grovt gravfridsbrott efter dödandet av Gustaf Leijon Edlunds mamma. Hovrätten ansåg, liksom Attunda tingsrätt, att de försvårande omständigheterna motiverar livstids fängelse och att det saknas förmildrande omständigheter eller andra skäl för ett lindrigare straff.

Attunda tingsrätt dömde paret i maj 2026 i mål B 8571-25. Mayurri Rakshit, som inte är svensk medborgare, dömdes även till utvisning. Gustaf Leijon Edlund och Mayurri Rakshit skulle dessutom tillsammans betala mer än 600 000 kronor i skadestånd till flera av den dödade kvinnans anhöriga. Efter tingsrättsdomen begärde Mayurri Rakshit äktenskapsskillnad från Gustaf Leijon Edlund och ville att skilsmässan skulle genomföras utan betänketid eftersom paret inte har några gemensamma barn.

Åklagarmyndigheten uppgav att Gustaf Leijon Edlund anmälde sin mamma försvunnen den 17 juni 2025. Han och Mayurri Rakshit anhölls den 25 juni, då misstänkta för människorov. En vecka efter kvinnans försvinnande hittades hennes kropp i en stor väska vid strandkanten vid Nora Träsk i Danderyd. Vid den tidpunkten hade paret redan gripits.

Utredningen visade att kvinnan hade utsatts för omfattande knivvåld och kvävts med en kudde. Flera skador hade enligt utredningen tillfogats kroppen efter döden. Huvudet och andra kroppsdelar hade sågats av och delar av kvarlevorna hade bränts på parketten i parets sovrum. Polisen uppgav samtidigt att kvinnan inte hade upplevt någon hotbild, men att hon hade varit orolig för sin sons välbefinnande och därför fortsatt att träffa paret.

Senior åklagare Johanna Stigson uppgav att utredningen bland annat visade inköp av större förvaringsbagar och plasthandskar vid tidpunkter då Gustaf Leijon Edlund hade sagt att han sov. Johanna Stigson uppgav också att mammans mobiltelefon slutade avge signaler den 13 juni 2025.

Mayurri Rakshit berättade i polisförhör att Gustaf Leijon Edlund före deras giftermål i mars hade sagt att han räknade med att ta över mammans företag efter hennes död. Gustaf Leijon Edlund trodde också att han skulle få tillgång till pengar som förvaltades åt mamman. Mayurri Rakshit uppgav att en del av pengarna skulle användas för att anlita någon för att döda Gustaf Leijon Edlunds pappa.

Paret åtalades även för stämpling till mord på Gustaf Leijon Edlunds pappa. Attunda tingsrätt friade dem från den delen eftersom rätten inte ansåg att det var bevisat att det hade funnits tillräckligt konkreta och allvarliga planer på att genomföra mordet.

Mayurri Rakshit har hävdat att Gustaf Leijon Edlund stod för det dödliga våldet mot mamman efter att kvinnan bjudits till parets lägenhet. I utredningen framkom samtidigt att Mayurri Rakshit tidigare under året anklagades för att ha försökt döda kvinnan genom att ge henne en smoothie med krossade bensodiazepiner. En månad före mordet skrev Mayurri Rakshit också i ett meddelande till Gustaf Leijon Edlund att hon hatade hans mamma och ville att hon skulle dö.

Gustaf Leijon Edlund har i sin tur lagt ansvaret för det omfattande knivvåldet på Mayurri Rakshit. Blodstänk hittades på flera platser i parets lägenhet. Gustaf Leijon Edlund genomgick en rättspsykiatrisk undersökning. Attunda tingsrätt uppgav att undersökningen kom fram till att han inte lider av någon allvarlig psykisk störning.

Inför hovrättsförhandlingen uppgav Gustaf Leijon Edlunds försvarare Anna Björklund att försvaret bland annat ville få prövat att dödsorsaken inte hade kunnat fastställas och när offrets skador hade uppkommit. Förhandlingen i hovrätten planerades att pågå i fyra dagar.

Efter tingsrättsdomen beskrev målsägandebiträdena Sara Derakti och Camilla Orefjärd avgörandet som en lättnad för de anhöriga och ansåg att den bevisning som hade presenterats gjorde utgången till den enda rimliga bedömningen. Sara Derakti och Camilla Orefjärd framhöll samtidigt att varken straff eller skadestånd kan kompensera familjen för förlusten och lidandet efter kvinnans död.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 96%
96%
4%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är överlag mycket sakligt och neutralt skriven. Journalisten redovisar fakta utan att använda värderande eller förstärkande ord i egen regi. Hårda uttryck och allvarliga påståenden återges som cita eller uppgifter från källor, exempelvis från åklagare, försvarare och målsägandebiträden, vilket inte påverkar poängen negativt. Texten innehåller inga egna slutsatser, spekulationer eller försök att styra läsarens känslor. Några formuleringar som kan uppfattas som känslomässigt laddade kommer från intervjupersoner eller myndigheter och är tydligt tillskrivna dessa. Enda anledningen till att poängen inte är 100 är att vissa formuleringar från exempelvis målsägandebiträdena kan uppfattas som något värderande, men dessa framställs som deras subjektiva uttalanden och bedömningar, vilket är korrekt journalistik. Sammantaget är språket sakligt och neutralt med mycket god oberoende.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
10%
90%
0%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln presenterar en juridisk process med fokus på fakta och rättsliga bedömningar, utan ideologiska vinklingar eller stöd för några politiska intressen. Genom att återge flera aktörers perspektiv inom rättssystemet och sakligt redovisa händelserna gynnar den en neutral, pragmatisk och institutionell mittlinje.

Rubrik och framing:
En allvarlig kriminalrättslig händelse där två personer döms för mord, med fokus på brottet, rättsprocessen och straffens fastställande. Offren presenteras som offer, gärningspersonerna som ansvariga, och rättsväsendet som den som upprätthåller lag och ordning.

Språk och ton:
Formellt och faktabaserat utan känslomässig förstärkning eller värderande ordval som skulle gynna någon politisk riktning.

Källbalans:
Domstolar, åklagare, förvarare och målsägandebiträden ges utrymme, vilket visar flera perspektiv i rättsprocessen; inga politiska aktörer eller intresseorganisationer med tydliga ideologiska kopplingar är inblandade.

Utelämnanden och kontext:
Ingen politisk eller samhällelig kontext ges, såsom diskussion om lagstiftning, migrationspolitik eller kriminalpolitik, vilket skulle kunna ge artikeln ideologisk laddning.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.