Svantesson avfärdar risk för inflationsdrivande vallöften

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) bedömer inte att Moderaternas och övriga Tidöpartiers ekonomiska vallöften behöver driva upp inflationen. Hon framhåller att de budgetar hon ansvarar för inte ska utformas på ett sätt som ökar inflationstrycket, även om partiernas förslag måste förhandlas om efter valet.

Frågan har aktualiserats efter varningar från ekonomer på både SBAB och SEB. SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist har pekat på risken för att omfattande finanspolitiska satsningar driver upp priserna och därmed kan bidra till att Riksbanken höjer räntan. En sådan utveckling skulle kunna minska effekten av vallöften som syftar till att stärka hushållens ekonomi.

SBAB:s chefsekonom Robert Boije meddelade den 18 augusti att banken har ändrat sin ränteprognos och nu räknar med höjningar från Riksbanken både i november och december 2026. Enligt SBAB kan den rörliga bolåneräntan i det scenariot stiga med omkring en halv procentenhet fram till årsskiftet. Robert Boije uppgav samtidigt att SBAB vill invänta inflationsutfallen för augusti och september och pekade på en förbättrad hushållskonsumtion, som enligt banken kan göra det lättare för företag att föra vidare högre kostnader till konsumenterna.

Riksbanken beslutade den 20 augusti att behålla styrräntan på 1,75 procent. Banken konstaterade samtidigt att både inflationen och tillväxten under sommaren hade varit högre än vad som antogs i prognosen från juni och bedömde att möjligheten till en räntehöjning senare under 2026 fortfarande finns. Protokollet från direktionens penningpolitiska möte den 19 augusti ska publiceras den 25 augusti, medan det nya räntebeslutet börjar gälla den 26 augusti.

Statistiska centralbyrån fastställde samtidigt inflationstakten enligt KPIF till 0,7 procent i juli 2026, jämfört med 1,3 procent i juni. KPI-inflationen uppgick till 0,2 procent. SCB:s prisstatistiker Mikael Nordin uppgav att lägre priser på el och drivmedel bidrog till utvecklingen.

En annan risk som ekonomerna har lyft är situationen i Hormuzsundet, där fortsatt osäkerhet kan påverka energi- och transportkostnader. Fartygsdata från Kpler visade nio handelsfartyg med råvarulaster genom sundet både den 18 och 19 augusti. Trafiken låg därmed kvar på en låg nivå trots motstridiga besked från USA och Iran om sundets status.

Elisabeth Svantesson anser att energipriserna hittills inte har påverkats lika kraftigt som många bedömare befarade när krisen kring Hormuzsundet inleddes. Hon uppgav att den fortsatta utvecklingen i området blir viktig, men framhöll samtidigt att flera ekonomier och länder hittills har visat större motståndskraft än vad som först antogs.

Moderaterna har lovat att en vanlig familj ska få ytterligare 5 000 kronor i månaden. Partiet beskriver satsningen som ett paket som bland annat innehåller 1 000 kronor lägre skatt på arbete per månad, skattefri kollektivtrafikförmån, ett så kallat jobbat-avdrag och skattefritt ISK-sparande upp till 500 000 kronor.

Om Elisabeth Svantesson fortsätter som finansminister efter valet behöver Moderaternas ekonomiska politik samtidigt förhandlas med övriga Tidöpartier. Sverigedemokraterna har föreslagit en tandvårdsreform på 10 miljarder kronor per år. Kristdemokraterna vill höja barnbidraget med sammanlagt 16,5 miljarder kronor under mandatperioden.

Liberalerna har föreslagit en halvering av den statliga inkomstskatten, en förändring som beräknas kosta upp mot 30 miljarder kronor. Partiet meddelade den 23 juni att ett första steg ska tas redan den 1 januari 2027 om Tidöpartierna vinner valet, i stället för att hela halveringen genomförs vid samma tillfälle.

Elisabeth Svantesson uppgav att hon inte bedömer att inflationen skulle ta fart på grund av att hennes politiska sida styr. Hon konstaterade samtidigt att en förhandling mellan partierna är självklar och hänvisade till att regeringssidan under de senaste fyra åren har lyckats enas om budgetar som därefter gått igenom riksdagen.

Riksgälden har i sin senaste statsupplåningsrapport prognostiserat ett underskott i statens budgetsaldo på 196 miljarder kronor 2026 och 208 miljarder kronor 2027.