Studentlistan tar 140 mandat efter historiskt maktskifte i Serbien

Den serbiska studentrörelsens politiska lista har fått egen majoritet i parlamentet efter valet den 25 oktober. Studentlistan tilldelas 140 av 250 mandat, vilket innebär att Aleksandar Vučićs högernationalistiska parti Serbiska progressiva partiet (SNS) förlorar sin tidigare maktställning. Bakom valresultatet ligger en proteströrelse som växte fram efter en dödlig byggnadskollaps i Novi Sad 2024.

Serbiens republikanska valkommission RIK fastställde slutresultatet den 5 november. Studentlistan fick 2 354 417 röster medan Aleksandar Vučićs vallista samlade 1 731 323 röster och tilldelades 103 mandat. De återstående sju platserna gick till fem listor som företräder nationella minoriteter.

Aleksandar Vučić erkände valförlusten redan under en presskonferens på Serbiska progressiva partiets högkvarter den 25 oktober. Han bedömde då att Studentlistan skulle få mellan 135 och 140 mandat, jämfört med omkring 105 för hans egen lista.

Valdeltagandet uppgick till 68,9 procent, enligt den serbiska valövervakningsorganisationen CRTA. Det var omkring tio procentenheter högre än vid parlamentsvalet i december 2023. Organisationens sammanställning visar att ungefär 621 000 fler personer röstade än vid föregående parlamentsval.

Den 6 november beslutade valkommissionen hur parlamentets samtliga 250 mandat skulle fördelas mellan kandidaterna på de sju invalda listorna. Myndigheten meddelade att parlamentet ska konstitueras inom 30 dagar från tillkännagivandet av slutresultatet.

Den amerikanska nyhetsbyrån Associated Press uppgav den 9 november att det första parlamentssammanträdet ska hållas den 17 november. Därefter ska parlamentet utse en talman och en regering bildas inom 90 dagar.

Filmstudenten Senka Pejic tillhör dem som deltog när protesterna inleddes. Under ett besök i Stockholm, arrangerat av människorättsorganisationen Civil Rights Defenders, beskriver hon hur rörelsen gått från universitetsockupationer till en parlamentarisk majoritet.

Senka Pejic uppger att studenternas framgång har överraskat många, även internationellt. Hon anser att rörelsens organisationsform varit svår för omvärlden att förstå eftersom den saknat traditionella politiska ledare. Efter valresultatet har det internationella intresset ökat, vilket hon beskriver som en omtumlande förändring.

Protesterna tog fart efter att taket på en nybyggd tågstation kollapsade 2024. Sexton människor omkom. Händelsen väckte krav på att ansvariga skulle ställas till svars och kom att bli utgångspunkten för studenternas kamp mot korruption.

Senka Pejic deltog i de aktioner som kallades ”Serbien stopp”. Deltagarna samlades på gatorna och höll femton minuters tystnad till minne av dödsoffren.

Hon uppger att demonstranterna vid ett tillfälle angreps av en våldsam grupp som skickats ut av regeringspartiet för att upplösa protesten. Två deltagare skadades. Enligt Senka Pejic befann sig civilklädda poliser på platsen utan att ingripa mot angriparna.

Senka Pejic anser att våldet blev avgörande för studenternas fortsatta mobilisering. Efter händelsen beslutade hon och andra studenter vid hennes fakultet att ockupera universitetslokalerna. Där kom de att bo under ett helt år.

Studenterna flyttade in madrasser och organiserade sin vardag i lokalerna. Människor i närområdet hjälpte till genom att laga och leverera mat. Besluten fattades gemensamt vid möten där deltagarna röstade genom handuppräckning i universitetets aula.

Den direktdemokratiska arbetsformen utvecklades med särskilda plenarmöten och en fördelning av praktiska ansvarsområden. Organisationen byggde inte på enskilda företrädare utan på gemensamma beslut.

Metoden fick efter hand spridning utanför universiteten. Advokater, äldre personer och boende i olika stadsdelar började organisera egna sammankomster. Lokala medborgarförsamlingar skapade nätverk med varandra.

Senka Pejic framhåller särskilt grannskapsgruppernas betydelse för rörelsen. Hon anser att samarbetet mellan människor från olika delar av samhället och den solidaritet som utvecklades var viktiga faktorer bakom studenternas framgång.

Hon ser även organisationsformen som en möjlig modell för andra europeiska studentrörelser. Enligt Senka Pejic var det avgörande att protesterna förblev fredliga, trots att deltagarna motsatte sig polisbrutalitet. Hon bedömer att våldsamma protestmetoder riskerar att föra arbetet tillbaka till ett tidigare utgångsläge.

Studentlistan har samtidigt stått inför uppgiften att överföra den ledarlösa rörelsens arbetssätt till det parlamentariska systemet. Studenterna har medvetet undvikit att samla makten hos enskilda personer, inledningsvis av säkerhetsskäl och senare som en princip för hur besluten ska fattas.

Senka Pejic vill själv inte framträda på bild eftersom hon anser att rörelsen inte ska representeras av ett enda ansikte.

Inför valet nominerade universiteten sammanlagt 250 kandidater som valdes ut av studenterna. Ingen av kandidaterna hade tidigare politisk erfarenhet. Urvalet byggde på deras utbildning, yrkeskompetens och anseende inom de institutioner där de var verksamma.

Den serbiska valkommissionens ledamot Marija Jovanović redovisade den 15 september att Studentlistan hade samlat in 69 099 juridiskt giltiga stödunderskrifter. Samtliga 19 närvarande ledamöter röstade för att godkänna registreringen.

Enligt valövervakningsorganisationen CRTA var Petar Živković Studentlistans formellt behöriga företrädare när registreringshandlingarna lämnades in den 14 september. Valkommissionen godkände listan dagen därpå genom beslut 02-013-195/26.

Studenternas kandidater kommer från flera yrkesområden. Bland dem finns läkare, filosofer och skådespelare samt Serbiens tidigare centralbankschef Dejan Šoškić. Nyhetsbyrån Anadolu uppgav den 26 oktober att även den tidigare basketspelaren Dejan Bodiroga ingår bland kandidaterna.

Studenterna som organiserade protesterna ställde inte själva upp som parlamentskandidater. När valet hade genomförts hade rörelsen ännu inte presenterat någon kandidat till premiärministerposten.

Överst på Studentlistan står hjärtläkaren och universitetsprofessorn Ilija Srdanović. Serbiens republikanska valkommission tilldelade honom ett parlamentsmandat den 6 november genom beslut 02-013-1428/26. Enligt myndighetens kandidatregister är han född 1970, bosatt i Novi Sad och registrerad som läkare.

Ilija Srdanović har också fått en framträdande roll i rörelsens internationella kontakter. Euronews rapporterade den 6 november att Frankrikes president Emmanuel Macron, Europeiska rådets ordförande António Costa och Kroatiens premiärminister Andrej Plenković har tagit kontakt med honom.

Studentlistans huvudsakliga politiska prioritering är att bekämpa korruption och förändra de statliga institutionernas arbetssätt. Rörelsen anser att den tidigare regeringsmakten har tillsatt politiskt lojala personer på centrala befattningar och vill återupprätta institutionernas oberoende.

Bland de planerade inrikespolitiska förändringarna finns inrättandet av en ny oberoende polisstyrka. Studentlistan vill också avlägsna polisanställda med kopplingar till organiserad brottslighet.

Efter valförlusten har personer inom polisen som beskrivits som regimtrogna frihetsberövats. Det förekommer också uppgifter om försök att undanröja spår av korruption. En bank kopplad till regeringspartiet har stängts.

Serbiens inrikesministerium meddelade den 4 november att nio tjänstgörande poliser och en före detta polis hade frihetsberövats. De misstänks för tortyr och hot mot personer som hölls frihetsberövade i ett garage vid ett myndighetskomplex i Belgrad den 14–15 augusti 2025. De misstänkta tjänstgjorde inom en särskild polisenhet.

Senka Pejic beskriver Aleksandar Vučićs politiska ställning som allt svagare. Hon anser att den tidigare maktstrukturen håller på att falla sönder redan innan Studentlistan har tillträtt regeringsmakten.

Samtidigt har valets genomförande granskats av internationella observatörer. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europas valövervakningsorgan ODIHR konstaterade den 26 oktober att regeringspartiet hade betydande fördelar under valrörelsen.

Observatörerna dokumenterade bland annat otillbörlig användning av offentliga resurser, påtryckningar mot väljare och störningar av politiska kampanjaktiviteter. ODIHR bedömde samtidigt att de olika momenten i röstningsprocessen fungerade tillfredsställande vid en stor majoritet av de vallokaler som observerades.

EU:s utrikeschef Kaja Kallas och utvidgningskommissionär Marta Kos framhöll den 27 oktober att Serbien behöver reformera sitt valsystem med utgångspunkt i internationella valobservatörers rekommendationer.

Kaja Kallas och Marta Kos meddelade även att Europeiska unionen är beredd att samarbeta med den kommande regeringen om rättsväsendets oberoende, demokratiska institutioner och mediefrihet.

Studentlistan har däremot ännu inte presenterat någon sammanhållen utrikespolitisk linje. Frågor om ett närmande till Europeiska unionen och sanktioner mot Ryssland, som Serbien historiskt har haft nära förbindelser med, återstår att besvara.

EU-kommissionen konstaterade i sin utvidgningsrapport den 4 november att Serbien inte har gjort några betydande framsteg i medlemskapsförhandlingarna. Kommissionen bedömde också att landets anpassning till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik fortfarande är låg.

I rapporten framhöll EU-kommissionen att den tillträdande serbiska regeringen behöver prioritera demokratiska reformer, grundläggande rättigheter och ett oberoende rättsväsende.

Senka Pejic vill inte själv ange vilken utrikespolitisk hållning Studentlistan bör inta. Hon hänvisar till rörelsens princip att sakkunniga personer ska ansvara för frågor inom sina respektive kompetensområden.

Hon uppger att studenterna även efter valet vill fortsätta föra en nära dialog med de politiska kandidaterna. Samtidigt återstår frågor om hur den decentraliserade beslutsmodellen ska fungera när en regering ska utses och politiska beslut genomföras.

Enligt Senka Pejic arbetar Studentlistan för att bilda regering och därefter prioritera korruptionsbekämpningen. Hon framhåller att rörelsen inte eftersträvar ett flera decennier långt maktinnehav, utan i första hand vill återupprätta demokratin.

Senka Pejic var tio år gammal när Serbiska progressiva partiet kom till makten 2012. Hon beskriver deltagandet i studentrörelsen som en period då hon och andra studenter lade sina vanliga liv åt sidan för det politiska arbetet.

Hon uppger att valnatten väckte starkare känslor än något annat hon tidigare upplevt. Trots att studenternas politiska arbete fortfarande befinner sig i en ny fas är hon övertygad om att deras sätt att organisera sig kommer att få en bestående plats i det serbiska samhället.