Studenter protesterar mot regeringens nedskärningar i Danmark

Tusentals gymnasieelever samlades på onsdagen den 4 november i Köpenhamn för att protestera mot den danska regeringens föreslagna förändringar av studiestödet. Demonstranterna marscherade genom huvudstaden mot Christiansborg, där Folketinget har sitt säte. Protesterna omfattade elever från över 50 gymnasier runt om i Danmark och omkring 10 000 deltagare väntades ansluta till demonstrationen.

Bakgrunden är regeringens förslag om att begränsa det danska studiestödet SU för ungdomar som bor hemma hos sina föräldrar. Enligt nyhetsbyrån Ritzau uppgifter omfattar förslaget ett indraget bidrag för studenter vars föräldrar tillsammans har en årsinkomst över 710 077 danska kronor. Vid sammanlagda föräldrainkomster mellan 419 589 och 710 077 kronor föreslås en stegvis minskning av stödet.

Danmarks forsknings-, utbildnings- och digitaliseringsministerium har uppgett att förändringarna ingår i regeringens finanslagsförslag för 2027. Förslaget innehåller både ett avskaffande av den lägsta bidragsnivån för vissa hemmaboende studenter och en snabbare nedtrappning av bidraget för andra grupper.

Enligt demonstrationens arrangörsgrupp skulle omkring 81 000 hemmaboende ungdomar förlora sitt studiestöd helt om regeringens förslag genomförs. Ytterligare studerande skulle få sänkta bidrag. Arrangörerna protesterar även mot regeringens planerade sysselsättningskrav för nyutexaminerade som vill få arbetslöshetsersättning, så kallade dimittenddagpenge.

Danske Gymnasieelevers Sammenslutning meddelade den 3 november att omkring 30 000 elever vid cirka 40 gymnasier planerade att avbryta undervisningen under demonstrationsdagen. Eleverna skulle antingen delta i lokala protester eller resa till Köpenhamn. Organizationen hade ordnat 19 bussar för att transportera deltagare från olika delar av landet.

Demonstrationståget skulle enligt arrangörernas program samlas på Rådhuspladsen klockan 12.30 och börja marschera mot Christiansborg klockan 13.00. Vid Folketinget planerades därefter tal och andra programpunkter.

Bland deltagarna fanns Molly Kareis Livingstone, som gick längst fram i ett av demonstrationstågen med en grön skylt till stöd för studiebidraget. Hon beskrev regeringens nedskärningsplaner som särskilt problematiska för elever från familjer med begränsade ekonomiska resurser.

Hennes vän Tristan Holsteen Nissen ifrågasatte att föräldrarnas inkomster ska avgöra hur mycket studiestöd en elev får. Han framhöll att föräldrars med höga inkomster inte nödvändigtvis ger sina barn motsvarande ekonomiskt stöd.

Den danska studiestödsmyndigheten SU anger att grundbeloppet för hemmaboende elever på gymnasiala utbildningar under 2026 är 1 154 danska kronor i månaden före skatt. Med inkomstprövat tillägg kan det sammanlagda stödet uppgå till 3 202 kronor per månad.

Vid beräkningen av bidraget används föräldrarnas inkomster två år före det aktuella stödåret. Studiestødsmyndigheten SU uppger att 43 086 danska kronor dras av från det inkomstunderlag som används för varje syskon under 18 år vid beräkningen för 2026.

Protesterna har stöd från flera danska elev- och studentorganisationer. Danske Gymnasieelevers Sammenslutning meddelade i oktober att 21 elev-, student- och ungdomsorganisationer stod bakom uppropet. Bland dessa finns företrädare för elever på yrkesutbildningar samt studenter inom sjuksköterskeutbildning, lärarutbildning och socialrådgivarutbildning.

Organisationens ordförande Oscar Tønsberg Hoffmann har kritiserat regeringens ekonomiska prioriteringar. Enligt Danske Gymnasieelevers Sammenslutning är undervisningsnedläggelsen ett sätt för eleverna att markera sitt motstånd mot vad organisationen beskriver som försämrade utbildningsvillkor.

Även den danska fackorganisationen DM har anslutit sitt stöd till protesterna. Organisationen meddelade den 28 oktober att dess ordförande Janne Gleerup skulle hålla tal vid demonstrationen i Köpenhamn.

Studentprotesterna följer efter liknande mobiliseringar som tidigare inletts i Frankrike.

Regeringens budgetförslag presenterades av Danmarks finansministerium den 9 oktober. Det ersatte en teknisk budgetversion från augusti och innehöll regeringens politiska prioriteringar inför 2027.

Folketinget behandlade finanslagsförslaget den 19 och 20 oktober innan det skickades vidare till finansutskottet. En politisk överläggning och ett utskottsbetänkande planerades till den 5 november, dagen efter studentdemonstrationen. Den andra behandlingen är planerad till den 12 november och den tredje till den 9–10 december 2026. Något slutligt beslut om finanslagen hade därmed inte fattats när protesterna genomfördes.

Under budgetdebatten den 19 oktober uppgav Socialdemokratiets finanspolitiska talesperson Kaare Dybvad Bek att regeringspartierna var beredda att diskutera undantag från de föreslagna förändringarna. Uttalandet kom efter en fråga om möjligheten att undanta ytterligare grupper av studenter från nedskärningarna.

Socialistisk Folkepartis Sofie Lippert påpekade under samma debatt att stödet till hemmaboende studenter redan är inkomstprövat. Hon framhöll samtidigt att partiet prioriterar ett fortsatt studiestöd för studenter som flyttat hemifrån.

Den 20 oktober lämnade Dansk Folkepartis Anders Vistisen en fråga till forsknings-, utbildnings- och digitaliseringsminister Christina Egelund om hur många studenter som skulle påverkas av förslaget. Frågan gällde både antalet berörda personer och deras andel av samtliga studenter. Vid kontrollen den 4 november fanns fortfarande inget svar registrerat hos Folketinget.

Vid sidan av regeringens aktuella budgetförslag har Danmark redan beslutat om en separat reform av studiestödet för högre utbildning. Folketinget antog den reformen den 4 juni 2024, enligt Danmarks forsknings-, utbildnings- och digitaliseringsministerium.

De nya reglerna för högre utbildning träder i kraft den 1 december 2026 och påverkar studiestöd från januari 2027 för studenter som påbörjat en ny utbildning som omfattas av reformen den 1 juli 2025 eller senare.